Bakgrund: På senare år har vårdens syn på patienter blivit mer personifierad, vilket innebär att patienten inkluderas och ses som en individ med unika behov. Lagar och styrdokument beskriver att sjuksköterskor ska vårda personcentrerat. Patienter och anhöriga har erfarit att sjuksköterskor har lyssnat och bemött dem med respekt och blivit inkluderade. Patienter och anhöriga har också erfarit att dem inte blivit sedda eller lyssnade på, även att det varit svårt att veta vad som kan förväntas i den aktuella situationen. Syfte: Var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad vård inom sjukhusmiljö. Metod: En allmän litteraturöversikt inkluderande elva kvalitativa och en kvantitativ studie. Resultat: Fem kategorier framkom, dessa handlade om vårdrelation, kunskap, sjuksköterskans inställning, teamarbete och organisatoriska förutsättningar. Sjuksköterskor beskrev god kunskap om vad personcentrerad vård är, men det kunde vara svårt att tillämpa. Generellt erfor sjuksköterskor att personcentrerad vård förbättrade vården, dels genom att relationen till patienterna förenklade arbetet, dels genom att sjuksköterskorna erfor att teamarbetet med andra professioner mer tillfredsställande, samt att deras eget arbete blev mer tillfredsställande. Slutsats: Sjuksköterskor erfor att personcentrerad vård var komplext. Framför allt framkom att inkludera patienten var viktigt men att det fanns en del hinder som gjorde det svårt att tillämpa personcentrerad vård.

I styrdokument som omfattar ämneslärares uppdrag framskrivs att alla ämneslärare bör arbeta språkutvecklande i sin ämnesundervisning. Denna målsättning kommer ur en förändrad demografi och beskrivs vara av största vikt för att ge alla elever likvärdiga möjligheter att utvecklas inom respektive ämne. Samtidigt råder det tveksamheter kring om ämneslärare verkligen känner sig rustade för att möta denna kravsättning. Syftet i vår studie är att få en djupare kunskap om hur samhällskunskapslärare upplever sina förutsättningar att arbeta språkutvecklande i sin ämnesundervisning. Syftet omfattar även en ambition om att frambringa kunskap om vilka följder som lärarnas förutsättningar kan tänkas få, ur såväl undervisnings-, ämnes- som samhällsperspektiv. För att uppnå studiens syfte används semistrukturerade intervjuer vilka vidare analyseras utifrån framförallt ramfaktorteorin, en teori som utvecklats för pedagogisk forskning. Ramfaktorteorin möjliggör att se lärarnas förutsättningar i ljuset av ett flertal olika perspektiv såsom pedagogiska, organisatoriska och administrativa ramar som tillsammans påverkar processen mot ett uppställt mål - i vår studie ett mål som innefattar att arbeta språkutvecklande inom samhällskunskapsämnet. I studiens diskussion analyseras intervjumaterialet i relation till frågeställningarna och kommer fram till ett antal slutsatser. Å ena sidan vittnar samhällskunskapslärarnas berättelser samstämmigt om bristande förutsättningar ur flera ramfaktorteoretiska perspektiv, å andra sidan synliggörs även oroväckande konsekvenser på såväl undervisnings- som samhällsnivå i relation till samhällskunskapsämnets fostrande uppdrag.

Individualisering inom matematikundervisning är viktigt för att kunna skapa en likvärdig undervisning som underlättar lärandet för alla elever. Lärare i förskoleklass och årskurs 1–3 bör ha goda kunskaper om individualisering för att kunna anpassa undervisningen och hjälpa eleverna att uppnå sina kunskapsmål. Det finns dock brister i skolornas arbete när det gäller individualisering av undervisningsinnehållet utifrån elevers behov och förutsättningar. Syftet med studien är att undersöka hur lärare i förskoleklass och årskurs 1–3 individualiserar matematikinnehållet i sin undervisning utifrån elevers behov och förutsättningar. I vår studie har vi observerat fyra matematiklektioner och genomfört uppföljande intervjuer för att få en bredare förståelse över individualisering i matematik. Resultatet visar fram sex olika metoder som lärare i förskoleklass och årskurs 1–3 använder i sin undervisning för att individanpassa matematikinnehållet. Resultatet visar även att metoderna används på olika sätt och i olika utsträckning i klassrummen. Sammanfattningsvis kan det konstateras att de individualiseringar som används i undersökningen görs med hänsyn till lärarens bedömning utifrån elevernas behov och förutsättningar som finns i klassrummen.

På grund av svenska elevers sjunkande resultat i internationella studier infördes Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga insatser i Skollagen (SFS 2010:800) med syftet att tidigt upptäcka elever i behov av stöd och ge dem stöd utifrån sina behov. Dessvärre visar Skolinspektionens (2020) delrapport att syftet med garantin inte uppnåtts. Det saknas förutsättningar på organisationsnivå för att skapa rutiner kring arbetet med Hitta matematiken. Den här studien undersöker förskoleklasslärares och speciallärares erfarenheter och upplevelser av samverkan i relation till identifiering, planering och uppföljning efter att den obligatoriska kartläggningen Hitta matematiken är genomförd. Studien undersöker även vilka förutsättningar som ges på organisationsnivå för att gynna samverkan. Studien utgår från en kvalitativ ansats med 13 semistrukturerade intervjuer där 9 förskoleklasslärare och 4 speciallärare fått beskriva sina erfarenheter och upplevelser av samverkan. I resultatanalysen har vi utgått från de specialpedagogiska perspektiven relationellt perspektiv samt kategoriskt perspektiv. Studiens resultat visar att samverkan inte är något som förskoleklasslärarna och speciallärarna har erfarenhet av eller reflekterar kring. De beskriver i stället en otydlighet och avsaknad av tid som leder till en känsla av stress kring Hitta matematiken. I stället för att lyfta samverkan diskuterar förskoleklasslärarna insatser i termer av stöd från speciallärare. Både förskoleklasslärarna och speciallärarna efterfrågar organisatoriska förutsättningar som avsatt tid, rutiner och struktur. Studiens resultat pekar på att förutsättningarna på organisationsnivå behöver förbättras för att gynna samverkan mellan förskoleklasslärare och speciallärare i arbetet med Hitta matematiken.

Vi har genomfört en kvalitativ studie där två förskollärare från södra Sverige deltagit i semistrukturerade samtalsintervjuer. Syftet är att få en inblick hur förskollärarna upplever den allmänna förskolan och 15 timmars vistelse i förskolan, hur och om de olika uppläggen förskolorna arbetar med har betydelse för barn enligt dem, med särskild hänsyn till den pedagogiska måltiden. Allmän förskola och 15 timmars vistelse kommer i denna studie nämnas som upplägg, inom dessa upplägg finns det olika strukturer som vi kommer skriva fram.Förskollärarna har innan intervjuerna samtalat med kollegor på sina förskolor, detta för att kunna bidra med svar som de är enade om, men även för att möjliggöra en vision från de andra förskollärarna samt pedagoger inom verksamheterna. Under intervjuerna gjordes ljudinspelningar som vi sedan transkriberade och analyserade. Studien utgår från en hermeneutisk vetenskapsteori vilket innebär att vi tolkar och för dialoger för att uppnå ny förståelse. Tolkningarna i arbetet har implikationer ur det sociokulturella perspektivet, det innebär att vi har utifrån resultatet tolkat ett sociokulturellt lärande för att sedan skapa en förståelse med stöd i sociokulturella begrepp. I resultatdelen går det att utläsa ett fokus på den pedagogiska måltiden och argument för barns rätt till den, som drevs av deltagarna. Det visa sig att förskollärarna dela starka åsikter om barns rätt till pedagogisk måltid samt hur lärorikt det är att få vara en del av den. Det kan även utläsas hur tids fördelningen under dagarna kan bidra till olika utvecklingsmöjligheter utifrån de strukturer förskolorna arbetar efter. Det framkommer även hur och när utökning av vistelsetid i förskolan äger rum och varför det vanligtvis förekommer enligt förskollärarna.

Syftet med denna studie var att genom intervjuer undersöka friskolelärares syn på sin egen yrkesroll, vilka förutsättningar de har att utföra sitt yrke, samt vad som skapar hinder och möjligheter för dem i sin undervisning. Detta syfte och dess forskningsfrågeställningar sammankopplas med tidigare forskning som berör Sveriges utbildningspolitiska systemskifte och dess effekter, samt forskning om lärares egna erfarenheter av den individualiserade och marknadsorienterade skolan. För att komplettera syfte och tidigare forskning valdes det ramfaktorteoretiska perspektivet som teori, då studerandet av lärares individuella upplevelser lyfts, kombinerat med hur strukturella förutsättningar och ramar kring undervisningen påverkar lärarnas möjligheter och uppfattningar, samt hur olika uppfattningar och tolkningar av vad som är utbildningens syfte påverkar det strukturella ramarna och möjligheterna. Studien har utförts genom att intervjua sju stycken lärare som arbetar inom Sveriges största friskolekoncern. Resultatet visade lärarnas perspektiv på den egna yrkesrollen, samt vad som påverkar lärarnas yrkesroll. Lärarna nämnde hur deras pedagogiska profiler på olika sätt hamnar i kläm med de förutsättningar som finns på arbetsplatsen, samt att de har svårt att tillgodose sina egna och elevernas behov, eftersom resurserna är så bristfälliga. De förklarar även hur de inte känner sig sedda av arbetsledningen och hur det drabbar deras yrkesutövning.  Slutsatsen sammanfattade vikten av att prioritera lärares yrkesmässiga behov, då en ökad elevsegregation riskerar bidra till ett samhälle där medborgarna har bristande kunskaper i sina demokratiska rättigheter och skyldigheter.

Introduktion: Våld i nära relationer präglas av skam och stigmatisering vilket leder till att det ofta förblir oupptäckt. I Sverige dödas varje år ungefär 15 kvinnor av sin partner eller före detta partner. Kvinnor som utsätts för våld i nära relation söker ofta till akutmottagning för sina fysiska skador. Sjuksköterskan har en nyckelroll för identifiering på akutmottagning av våldsutsatta kvinnor och behöver rätt förutsättningar för tidig identifiering. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva förutsättningarna som krävs för att sjuksköterskan ska kunna identifiera våldsutsatta kvinnor på akutmottagning. Metod: Litteraturstudiens har utformats efter Roséns (2017) systematiska översikt- steg för steg. Databassökningar i CINAHL och PubMed utfördes på ett strategiskt sätt. Litteraturstudiens resultat baseras på sju artiklar som valts ut och granskats samt bearbetats för att uppnå pålitlighet och tillförlitlighet. Resultat: Resultatet baseras på fyra teman: ”Utbildning leder till ökad kunskap”, ”Användning av relevanta screeningverktyg”, ”Samtal måste ske i en avskild och trygg miljö” och ”Ställa rätt och anpassade frågor”. Samtliga teman bildar förutsättningar för sjuksköterskans identifiering på akutmottagning av våldsutsatta kvinnor. Slutsats: Sjuksköterskan har en betydande roll gällande identifiering på akutmottagning av våldsutsatta kvinnor. Resultatet visar att kunskap och utbildning ligger till grund för sjuksköterskans möjlighet till identifiering.

Syftet med studien var att utforska vad lärare och rektorer har tillägnat sigför erfarenheter genom att arbeta med pulshöjande fysisk aktivitet igrundskolan. Fysisk aktivitet har visat sig vara betydelsefullt och bidrar medpositiva hälsoeffekter hos individer. Teoretiska referensramen för studieninnefattas av Ramfaktorteorin och Sense of coherence. Författarna hargenom studien utgått från en hermeneutisk utgångspunkt med en abduktivansats. Sex lärare och fyra rektorer har intervjuats genom videosamtal medtvå semistrukturerade intervjuguider, en för lärarna och en för rektorerna.Alla intervjuerna spelades in, transkriberades och har analyserats genom enkvalitativ innehållsanalys. Resultatet påvisar rektorers och läraresbeskrivningar kring vikten av samarbete mellan samtlig personal och ävenhur de värdesätter elevers delaktighet vid planering och genomförande avaktiviteterna. Resultatet indikerar även hur rektorer och lärare prioriterarelevers fysiska aktivitet och ser det som en investering, men samtidigtupplever schematekniska hinder och bristande lokalförutsättningar vidbedrivandet. Lärare och rektorer beskriver även hur aktiviteterna genereradei ökad koncentrationsförmåga och tryggare skolmiljö för eleverna.Avslutningsvis beskriver rektorer och lärare likartade uppfattningar ocherfarenheter gällande bedrivandet av pulshöjande fysisk aktivitet, därsamtliga betonar vikten av samarbete och att inkludera eleverna vidplanering och genomförande.

Studien tar sin utgångspunkt i problemområdet rasten, som inte beskrivs i läroplanen Lgr 11 trots att rasten inträffar dagligen för alla elever i svensk grundskola. Syftet för studien är avgränsad till att undersöka hur fritidslärare upplever relationsarbetet med elever på rasten. Vi hade formulerat två frågeställningar som ämnade till att besvara syftet: Vilken betydelse har fritidslärares förhållningssätt för relationsskapande på rasten? samt På vilket sätt påverkar den fria leken respektive den styrda rastaktiviteten arbetet med elevrelationer? Valet av fritidslärare ansåg vi utifrån deras profession och studiens syfte som det mest intressanta läraryrket att intervjua. Den insamlade datan transkriberades och därefter följde en tematisk analys. Resultatet presenterades i fyra teman; Fritidslärares förutsättningar, Fritidslärares förhållningssätt, Trygghet på rasten samt Lekens betydelse. Vi analyserade och diskuterade empirin utifrån Aspelins teori om relationskompetens. Resultatet visar att fritidslärarna i olika omfattning arbetar medvetet med elevrelationer på rasten. Leken ses som central för rasten och fritidslärarna upplever både möjligheter och utmaningar för relationsskapande. Vår slutsats är att fritidslärarna upplever sitt förhållningssätt och leken som betydelsefull för relationsskapande. Rasten ses också som en arena för fritidslärarna att förverkliga det kompletterande uppdraget. Vi ser ett fortsatt behov av forskning inom området rast och relationer, förslagsvis hur eleverna upplever relationen till fritidslärarna på rasten. / <p>Godkännande datum: 2022-06-05</p>

Föräldrasamverkan är viktig och många gånger helt avgörande för att målen, som finns för verksamheterna, ska kunna nås. Vår teori, som stödjer sig på Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsteori, är att föräldrasamverkan, vilken äger rum i mesosystemet, är en viktig del av en specialpedagogs arbete. Ingen av de specialpedagoger vi intervjuat har sagt emot detta. De allra flesta har svarat att det är en förutsättning för att de ska kunna göra ett fullvärdigt arbete. Förutsättningarna för samverkan skiljer sig åt i verksamheterna. De har arbetat sig fram till olika mer eller mindre lyckade samverkansstrategier för att kunna nå sina mål. Kanske de genom att snegla lite på varandras arbetssätt skulle kunna förändra sitt eget arbete till ett sätt som skulle kunna ge en högre måluppfyllelse. Målet för samtliga verksamheter måste vara att barnet/individen ska kunna leva ett värdigt liv i samklang med resten av världen.Inledningsvis talar vi om ett återförande av ansvaret för den grundläggande fostran till hemmet. En av andra vägar mot detta, skulle kanske kunna vara att vi i skolverksamheterna lånade tankarna från barn- och ungdomshabiliteringen om att se familjerna som en helhet för samverkan. I vår undersökning har vi fått beskrivet för oss hur habiliteringen har utvecklats från en reaktiv verksamhet, där arbetet ofta gick ut på att så fort som möjligt försöka dämpa föräldrarnas ångest över sitt barns funktionsnedsättning, till en proaktiv verksamhetskultur, där arbetet präglas av kontinuitet med bl. a. föräldrautbildning. Intresse har väckts hos oss för vad som skulle hända om skolverksamheterna genomgick samma utveckling.