Denna uppsats har undersökt vilka tekniska tecken Peter Jackson har använt sig av för att restaurera gamla originalklipp från första världskriget för att skapa sin dokumentärfilm They Shall Not Grow Old, och vad dessa denotativa tecken ger för konnotationer hos publiken. En kvalitativ semiotisk analys har använts som metod för att svara på problemställningen ”Hur kan tekniska restaureringar av ett filmmaterial tolkas som visuella tecken i filmen They shall not grow old, och vilka möjliga betydelser kan dessa tecken ha”? Som avgränsning har arbetet enbart tittat på de tekniska restaureringarna som Jackson har gjort och ignorerat andra aspekter som narrativ, vad som visas och vad det är som sägs. Resultatet blev att denotativa tecken som bildkvalitet, 3D, färg, frames/sekund och ljud gav olika konnotationer, och hur dessa tolkades baserades på sin kontext och vem det var som analyserade filmen. / This paper has examined the technical signs Peter Jackson has used to restore old original film footage from World War I to create his documentary Film They Shall Not Grow Old, and what connotations these denotative signs brings to the audience. A qualitative semiotic analysis has been used as a method to answer the problem: "How can technical restorations of a film material be interpreted as visual signs in the film They shall not grow old, and what possible meanings can these signs have"? As a demarcation, the work has only looked at the technical restorations that Jackson has done and ignored other aspects such as narrative, what is shown and what it is said. As a result, denotative signs such as image quality, 3D, color, frames/second, and sound produced different connotations, and how these were interpreted depended on their context and the person analyzing the film.

När patienter som erhåller sjukdomen substansbrukssyndrom (SBS) söker vård kan det skapa otrygghet hos sjuksköterskor. Sjuksköterskans ansvar inom omvårdnad är bland annat att främja hälsa och lindra lidande. Konsekvensen av sjuksköterskornas otrygghet kan leda till att omvårdnaden inte blir god och jämlik patienterna emellan. Den mindre bra och ojämlika vården kan ge upphov till vårdlidande där vården orsakar lidandet. Syftet i detta examensarbete var att belysa hur sjuksköterskor erfar att vårda personer med SBS. Den valda metoden var en litteraturöversikt som genererade resultat som visar på att sjuksköterskor känner sig otrygga och utsatta i vårdandet till dessa patienter. Känslorna av otrygg- och utsatthet var grundade av kunskapsbrist och personlig för förståelse. I de situationer sjuksköterskorna arbetade aktivt med att se förbi sin förförståelse kunde de se till hela patienten och dess livsvärld. Detta kan göra att patienterna känner sig sedda och delaktiga. Följden av att inte utforska detta problemområde vidare kan vara att patienter med SBS utsätts för vårdlidande och sjuksköterskor som vårdar dessa patienter utsätts för en ohållbar arbetsmiljö. Därför behövs arbeten som detta då det synliggör behovet av ökad kunskap inom yrkesprofessionen.

Syftet med studien är att ta reda på hur föräldrar till ett barn med Downs syndrom tänker om ett kommande skolval. Vilka förutsättningar blir viktiga, och hur eventuell information som de får kan påverka dem. Valmöjligheter kring skolform och skola är varierade, och informationen kring detta kommer från flera olika håll. Undervisning och stöd i grundskola respektive särskola organiseras på olika sätt, vilket i sig skapar olika förutsättningar för barnen att kunna utvecklas. genom kvalitativa intervjuer har jag kunnat undersöka vad som blir viktigt för fyra föräldrapar, och hur de tänker kring de olika alternativen.

This study is based on results from a qualitative interview study of five municipalities in Sweden that have a successful work with sustainable meals in the municipal school. The aim of the study is to identify what the interviewees and research consider to be success factors for sustainability work. The results of the study show that there is a consensus between the research and the interviewees’ experiences about what are success factors. Competence development, communication, politics and organizational structure are the most common element identified that can either contribute to a successful or unsuccessful sustainability work.

Syftet med studien är att genom en fallstudie belysa hur svensklärare i årskurs 4-6 beskriver att deras förutsättningar för att arbeta läsfrämjande i klassrummet ser ut. Insamlandet av material skedde genom intervjuer med tio lärare på sex skolor i två olika kommuner. Vi utgick från 16 huvudfrågor med möjlighet att ställa följdfrågor för ytterligare tydlighet. Studien utgår från ett deduktivt förhållningssätt. Datan analyseras utifrån variationsteorin samt det sociokulturella perspektivet som lägger fokus på relationen mellan lärare och elev samt på att hitta varje elevs proximala utvecklingszon. I den här studien innebär det att varje elev får rätt förutsättningar att utveckla sin läsförmåga. Tidigare forskning visar att förutsättningarna på landets skolor inte är jämlika när det gäller tillgång till skönlitteratur vilket påverkar lärares val av undervisningsmetoder samt andra läsfrämjande faktorer. I samklang med forskningen visar studiens resultat klart och tydligt att svensk skola behöver förändras och förbättras så att nuvarande och kommande elevgrupper kan nå upp till godtagbara kunskaper i läsförmåga och läsförståelse. Idag tycks undervisningen i och kring skönlitteratur på flertalet av landets skolor bedrivas utifrån materiella förutsättningar istället för på aktuell forskning och beprövad erfarenhet. / <p>Pedagogiskt arbete, inriktning svenska</p>

Bakgrund: Användning av tobaksfria nikotinprodukter (TFN) har ökat explosionsartatbland barn och ungdomar, både globalt och nationellt. Forskningen lyfter andrahälsorisker än vid konventionellt tobaksbruk, medan allmänheten fortfarande serprodukterna som mindre farliga. Bruk av tobaksfria nikotinprodukter är vanligtförekommande på skolområden. Att arbeta förebyggande och hälsofrämjande ingår iskolsköterskans dagliga arbete. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter avhälsofrämjande arbete med barn och ungdomars bruk av tobaksfria nikotinprodukter.  Metod: Studien hade en kvalitativ ansats med beskrivande design. Data har insamlatsvia semistrukturerade interjuver där åtta skolsköterskor deltog. Kvalitativinnehållsanalys användes när data bearbetades. Huvudresultat: För att skolsköterskor skulle kunna bedriva ett konstruktivt arbete medTFN, beskrev deltagarna att rätt förutsättningar krävs. Samarbete, styrning,tillgänglighet och möjlighet att uppdatera sin kunskap gav en grund för skolsköterskanatt arbeta hälsofrämjande. Motivation till hälsofrämjande arbete med TFN var stort därbruk förekom, och lägre prioriterat om inget problem uppmärksammats. Tidsbrist ochavsaknad av frågor om TFN i hälsoenkäten var de mest återkommande hindren.Vårdnadshavare beskrevs som en resurs, men kunde även försvåra arbetet förskolsköterskan, om de inte såg TFN som ett problem. Där föräldrar fick kunskap omTFN och deltog i arbetet, kunde TFN stävjas. Slutsats: Deltagarna beskrev att rätt förutsättningar krävdes för att skolsköterskanskulle kunna bedriva ett konstruktivt arbete med TFN. Resurserna beskrevs sombegränsade och bruket som ökande. Tidiga insatser behövs. Avsatt tid, kunskapslyft,tillgänglighet, samarbete och gemensamma mål är viktiga byggstenar om deteskalerande problemet ska kunna stävjas.

På akutmottagningen spelar akutsjuksköterskan en central roll, både i interaktionen med patienterna och i samverkan med olika team. Teamarbetet måste fungera för att klara av kraven som den hektiska miljön på akutmottagningen ställer. Arbetet innefattar att göra patienten delaktig i teamet och att samverka med olika professioner för att tillgodose patientens behov på bästa sätt. Inom akutsjukvården bildas ständigt nya team, vilket ställer stora krav på akutsjuksköterskans kompetens. Syftet med studien var att utforska tillgänglig litteratur gällande vad som påverkar akutsjuksköterskans förutsättningar till teamarbete på akutmottagningen. Metoden som valdes var en integrativ litteraturöversikt bestående av 15 vetenskapliga studier och presenteras i formen av en tematisk analys. Den tematiska analysen resulterade i två teman: Teamarbetets grundpelare och faktorer som påverkar teamarbete. Resultatet betonar flera nyckelfaktorer som påverkar akutsjuksköterskans förutsättningar till teamarbete på akutmottagningar. Dessa inkluderar kollegialt beroende, samarbete och kommunikation, samt integrering av patienten i teamet. Goda relationer, samhörighet och tydligt ledarskap anses vara nödvändiga förutsättningar, liksom synlighet och sammanhållning med kollegor. Tydlig och effektiv kommunikation är av stor betydelse, samt fokus på patienten och patientsäkerheten. Erfarenhet och kompetens är avgörande inom akutsjukvården, likväl som den fysiska och psykiska arbetsmiljön och tillgång till adekvat utrustning. Förtroende och respekt spelar också en central roll för ett effektivt teamarbete. Avslutningsvis visar resultatet på vikten av utbildning för att stärka teamets prestationer.

Studieavhopp i gymnasiet har länge varit ett samhällsproblem i form av att de elever som gör ett studieavhopp riskerar att hamna i långtidsarbetslöshet, kortvariga anställningar och destruktiva livsmönster. Studie- och yrkesvägledare har en betydande roll för elever som ligger i riskzonen till ett studieavhopp genom att bland annat motivera, vägleda och stödja dem. Syftet med studien är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare på gymnasiet arbetar med elever som är i riskzon för att göra ett studieavhopp. Frågeställningarna som undersöks och besvaras är: 1) Vilka metoder används för att arbeta med elever som är i riskzonen för att göra ett studieavhopp i gymnasiet? 2) Vilka förutsättningar finns det för studie- och yrkesvägledare i arbetet med elever som är i riskzonen till ett studieavhopp?  Metodvalet för studien var en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer, där urvalet bestod av sju utbildade studie- och yrkesvägledare som arbetar på gymnasieskolor i Sverige. De teoretiska utgångspunkterna som har använts för studien är The Gatsby Benchmarks och Careership där följande fyra begrepp lyfts: Habitus, handlingshorisont, fält och brytpunkter. Resultatet av studien visar på att informanterna arbetar med metoder som innefattar till exempel motiverande samtal, samverkan med KAA och är delaktiga i elevhälsoteamet. Resultatet visar även att en av förutsättningarna i arbetet med att förebygga studieavhopp är samverkan med resurspersonal, mentorer och lärare.

Sammanfattning Studien fokuserar på vilka konsekvenser ramfaktorer får för undervisningens genomförande, samt en läroplansanlys mellan LGR 22 och LGR 62, studien genomförs med kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Studien utgår från definierade teorier om nyliberalism, ramfaktorer och läroplansanalys. Syftet med studien är att undersöka ramfaktorers påverkan på undervisning i Slöjd och hur utvecklingen sett ut från 1962 tills idag i, med forskningsfrågorna: ·         Påverkar ekonomiska ramfaktorer kvaliteten i slöjdundervisningen, och i så fall hur? ·         Blir slöjdundervisningen olikvärdig givet skillnader i ekonomiska förutsättningar, och i så fall på vilket sätt? Resultatet visar att lärarnas ramfaktorer i regel försämrats över tid. Dessutom visas att undervisningen blir olikvärdig som en konsekvens av stora skillnader i ramfaktorer, mellan skolor. Studien visar vidare att ramfaktorer inte främjar elevernas kreativitet, då undervisningen måste strömlinjeformas för att kosta mindre. Lärare drar ut på moment i syfte att låta tiden gå då elever blir klara och det inte finns ekonomiskt utrymme att ge eleven i fråga fler utmaningar. Tecken på att elevernas förkunskaper blir en begränsande faktor för undervisningen. Dessutom visar studien att andra än slöjdlärare beslutar om slöjdsalars utformning, inköp och inventarier i nutid. Slutligen visar studien att skillnaden mellan LGR 62 och LGR 22 är betydande då LGR 62 reglerar lärarens resurser/ramfaktorer för att bedriva undervisning, jämfört med LGR 22 som inte reglerar mer än med oprecisa formuleringar i kommentarmaterialet.

I anpassad grundskola är det flera olika yrkesgrupper som ska arbeta bredvid och nära varandra. Syftet med studien har varit att undersöka hur samverkan mellan speciallärare och elevassistenter ser ut, samt ta reda på om och i så fall vilket stöd elevassistenter behöver från speciallärare. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som metod. Genom individuella intervjuer undersöktes vilka förutsättningar för samverkan som finns och vad de två yrkesgrupperna behöver för att kunna utföra sina uppdrag. Sex speciallärare och sex elevassistenter från tio skolor, belägna i åtta kommuner i Mellansverige, deltog i intervjuerna. I en miljö där behovet snabbt kan förändras under en skoldag, är vikten av erfarenhet, kompetens och tillit till varandra av stor betydelse. Studien visade att det finns ett behov av tid för samverkan, en tydlig struktur, riktad kompetensutveckling och en närvarande ledning. Tydlighet och struktur i organisationen framkom som en framgångsfaktor för såväl speciallärare som elevassistenter. Områden där speciallärare och elevassistenter önskar kompetensutveckling är bland annat inom medicin och omvårdnad, olika diagnoser och lågaffektivt bemötande. God kommunikation är avgörande för en fungerande samverkan, och visade sig vara en av orsakerna till missförstånd och oklarheter mellan speciallärare och elevassistenter. Studien visar att det saknas stöd för samverkan mellan speciallärare och elevassistenter, där en tydlig organisation och ett helhetsperspektiv är viktiga komponenter för en fungerande verksamhet. Trots detta finns det stor värme hos båda yrkesgrupperna för sina uppdrag.