Vårt syfte med denna undersökning har varit att förklara hur lärare tänker kring fenomenet läxor. Av vilka skäl ger lärare läxor? På vilket sätt tar lärare hänsyn till elevers olika förutsättningar? Finns det någon läxpolicy som lärare arbetar utifrån? Detta är våra tre huvudfrågeställningar som genomsyrar hela vårt examensarbete. Vi har valt Vygotskijs sociokulturella teori som utgångspunkt för vår undersökning, då vi anser att det finns kopplingar mellan sociokulturella faktorer och förutsättningar för att göra sina läxor. I vår undersökning har vi använt oss av metoden kvalitativa intervjuer, där fem lärare som arbetar på en mångkulturell skola har delgett oss sina åsikter och tankar om läxor. De främsta anledningarna till att lärarna vi har intervjuat ger läxor är för att eleverna ska repetera befintlig kunskap, lära sig att ta ansvar och för att föräldrarna ska få en inblick i skolarbetet. I möjligaste mån försöker de intervjuade lärarna att ta hänsyn till elevers olika förutsättningar för att göra sina läxor, då en del av läxorna individanpassas utifrån elevernas kunskapsnivå. Under arbetets gång har vi kommit fram till att elevers olika förutsättningar påverkar deras läxläsning och att lärare därmed måste individanpassa läxor i högre utsträckning, så att varje elev klarar av att göra sin läxa helt på egen hand, först då anser vi att läxor kan ge positiv effekt. Då en läxpolicy problematiserar lärarnas syn på och förhållningssätt till läxor, anser vi att en läxpolicy kan fungera som ett stöd för lärare, elever och föräldrar.

Ökat valutbud och komplexa valsituationer gör att ungdomar behöver utveckla valkompetens för att ha beredskap att möta ett framtida yrkesliv och en arbetsmarknad i ständig förändring. En kompetens vilken kräver färdigheter som skapas genom process över tid och innefattar förmågan att utifrån självkännedom samt vetskap om utbud kunna fatta och genomföra beslut och som är ett studie- och yrkesvägledande uppdrag som vilar på hela skolans ansvar, men där flertalet granskningar visat på brister i kontinuitet och kvalité. Studiens syfte varit att analysera mellanstadielärares förutsättningar för arbete med studie- och yrkesvägledning i undervisningen. Sex lärare har intervjuats för att undersöka hur deras förståelse, kunnande och vilja ser ut, i förhållande till uppdraget. Ett av studiens tydligaste resultat visar, i likhet med tidigare forskning, på bristande medvetenhet om ansvar och innebörden av uppdraget. Lärare likställer studie- och yrkesvägledning främst med den informativa delen inför gymnasiet, så som behörighetskrav, regelverk samt programutbud och ser studie- och yrkesvägledaren som ansvarig. Denna förståelse kan antas vara en förklaring till utebliven förändring trots påvisade brister över tid, då förståelse, kunnande och vilja i växelverkan är betydande förutsättningar för förändring i enlighet med implementeringsteori.

I dagens förskola utförs dokumentation dagligen och är enligt Läroplan för förskolan (Lpfö 98/2010) en viktig praktik då den bör användas för utvärdering av såväl förskolans verksamhet som barns utveckling och lärande. Om hur dokumentation ska gå till finns det mycket att läsa, men vi intresserar oss för vad som påverkar själva dokumentationspraktiken. Inom ramen för denna studie vill vi undersöka dokumentationspraktiken på en förskola, alltså när det dokumenteras, vad som dokumenteras, hur det dokumenteras samt varför dokumentationen sker på ett specifikt sätt. Undersökningen som utförts i denna kvalitativa studie har, genom observationer och intervjuer haft syftet att ta reda på vilka föreställningar och värden som ligger bakom dokumentationen och varför dessa anses viktiga. Hur påverkar granskningssamhället förutsättningarna för dokumentation i förskolan? Vi intresserar oss också för vad som inte fastnar på kameralinsen, då även det kan säga något om vad som anses värdefullt nog att dokumentera.Vi frågar oss också huruvida granskningssamhället vi lever i, som beskrivs av Ahlbäck Öberg (2010) och Power (1999), påverkar förskolans verksamhet kring dokumentation och de pedagoger som utför den. Undersökningen visar hur krav och press på pedagoger leder till ett granskningsbart beteende där pedagoger utför dokumentation som "utifrån och uppifrån" kan uppfattas som "bra", exempelvis glada barn och fina samspel. Dessa förutsättningar kan påverka pedagogerna i sina föreställningar, värden och aktiva val kring dokumentation.

SammanfattningAsadi, Elize & Serwanga, Caroline (2017). ”Vilka förutsättningar behövs” En studie kring vad som påverkar specialpedagogens handledningsarbete. “What conditions are needed”A study of what affect the special education supervisor's work. Malmö: Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö Högskola.Bakgrund och syfteUnder vår specialpedagogiska utbildning läste vi en kurs som hette ”Att leda professionella samtal” som väckte vårt intresse för handledning. När vi har arbetat på olika arbetsplatser har vi sett att handledning från specialpedagogen förekommit i olika utsträckning oberoende av när de har utbildat sig. Vi är nyfikna på varför specialpedagogerna arbetar med handledningsuppdraget olika mycket. Utifrån det har vi konstruerat syftet med denna studie som är att undersöka vilka förutsättningar som kan påverka specialpedagogens handledningsuppdrag. Med studien vill vi bidra med kunskap för oss och andra specialpedagoger om vilka förutsättningar som kan påverka specialpedagogens handledningsuppdrag. Till vår hjälp använde vi oss av följande två frågeställningar:-Hur uppfattar specialpedagogen sitt arbete kring handledningsuppdraget?-Vilka uppfattningar har specialpedagogen om vad som påverkar handledningsarbetet på medarbetar-, grupp- och organisationsnivå?Teori I studien använder vi Gjems (1997) tolkning av systemteorin där hon anser att varje system består av en grupp människor som i sin tur består av olika delar. Vi har använt oss av ordet aktör istället för del eftersom begreppet aktör tydligare anger den påverkan handlingar av olika slag på specialpedagogens handledningsuppdrag. I vår studie ser vi de olika yrkeskategorierna som exempelvis specialpedagog och rektor som olika subsystem inom det överordnade systemet, som i det här fallet är en skola. Gjems (1997) menar att aktörerna håller ihop systemet genom att samverka och stå i relation till varandra. Den ömsesidiga påverkan som sker betyder att alla handlingar och beteende får effekt på samtliga aktörer i systemen. En annan sak som kan påverka ett system är en yttre och inre struktur (Gjems, 1997). Fokus på vår studie kommer att synas genom den yttre strukturen där aktörerna i systemet anpassar sig efter omgivningen och de förutsättningar de ställs inför. Öquist (2014) är en referens som används i studien. Han anser att ledningens hållning är avgörande för hur organisationens aktörer kommer att fungera tillsammans. Han menar att ledningens uppgift är att kommunicera en övertygande bild av deras vision.MetodvalI insamlandet av empirin använde vi oss av en kvalitativ ansats där vi intervjuat sex specialpedagoger. När vi fick bekräftelse på att deltagarna kunde delta i vår studie skickade vi ett missivbrev samt en intervjuguide till dem. Intervjuguiden var ett stöd för oss som intervjuade och ett sätt att skapa förtroende hos informanterna. Intervjuguiden gav informanterna möjlighet att förbereda sig inför intervjun. Det insamlade materialet transkriberades ordagrant i sin helhet, dock utlämnades typiska taluttryck.Resultat och specialpedagogiska implikationerUr ett helhetsperspektiv visar resultatet att specialpedagogens förutsättningar i handledningsarbetet påverkas av många olika faktorer. Rektorns och specialpedagogens utbildning och tidigare erfarenheter har en påverkan på hur handledningsarbetet genomförs. Specialpedagogerna vars rektorer har en specialpedagogisk utbildning upplever att rektorerna har förförståelse för handledningsuppdraget. Samtliga specialpedagoger känner förtroende för sina rektorer och att de upplever att det finns ett ömsesidigt förtroende mellan dem och övriga medarbetare. Förutom rektorns viktiga roll i att förmedla en tydlig vision och syfte med handledingsarbetet är de yttre faktorerna som tid, miljö och gruppindelning faktorer som påverkar specialpedagogens arbete. Samtliga faktorer kan skapa obalans i skolans olika system och därmed även påverka specialpedagogens handledning. Det visar sig att det inte bara är faktorer som ligger i våra händer som blivande specialpedagoger som påverkar hur vi kommer att arbeta med handledningsuppdraget. När vi i vår kommande yrkesprofession ska arbeta med handledningsuppdraget ska vi komma ihåg att tänka på följande: Vilka förutsättningar finns i organisationen och har rektorn tid och möjlighet att engagera sig i handledningsarbetet tillsammans med oss?Nyckelord handledning, förutsättningar, specialpedagog, rektor, skolutveckling, systemteori

Uppsatsen syftar till att skapa en sociologisk/socialpsykologisk förståelse av valet. För att skapa en sådan förståelse har jag valt att utgå ifrån begreppen gemeinschaft och gesellschaft, närmare bestämt hur valet kan förstås i termer av gemeinschaft och gesellschaft samt vilka strategierna och förutsättningarna är för dessa val. Jag har arbetat med frågeställningen dels ur ett teoretiskt och metaforiskt perspektiv där jag via småstad och storstad, kollektivism och individualism försökt att skapa en grundläggande förståelse för gemeinschaft och gesellschaft dels en specifik förståelse för valets konstruktion. I stora drag har jag urskiljt två strategier i gesellschaft, vilka jag kallat det tillfälliga valet/Puer aeternus och det kalkylerande valet/Homo oeconomicus. I gemeinschaft har jag urskiljt en strategi som jag kallat det naturliga valet. Jag har också arbetat med frågeställningen utifrån två intervjuer, det viktiga har då varit att skapa en förståelse för strategierna och förutsättningarna i empirin. Metodologiskt har uppsatsen utgått från en kvalitativ ansats, närmare bestämt ett hermeneutiskt perspektiv. Det innebär i stora drag att uppsatsen relaterar delar och helhet för att nå förståelse. När det gäller metod har jag använt mig av två stycken djupintervjuer, dessa har sedan transkriberats och tolkats i enlighet med hermeneutiken. Intervjuerna skapar en bild där strategier och förutsättningar vävs samman, det vill säga ett gemeinschaft val/det naturliga valet görs i en gemeinschaft miljö och på liknade sätt görs gesellschaft valen. Intervjuerna skapar också en bild av svårigheten att hålla isär gemeinschaft och gesellschaft inom ramen för hemarbetet, men intervjuerna ger också en bild som visar på möjligheterna att kombinera gemeinschaft och gesellschaft. / The purpose of this essay/composition is to create a greater sociological understanding of the choice. I will use the dichtomy Gemeinschaft and Gellschaft in order to create such an understanding. The theoretical part tries to answer how the strategies and conditions of the choice can be seen in a more metaphorical view. While the qualitative part focuses on how the strategies and conditions of the choice are made within a career framework. The result shows the difficulty of keeping gemeinschaft and gesellchaft apart, but it also gives a picture of the possibility of how the indvidual could combine gemeinschaft and gesellschaft.

Malmö högskolaLärarutbildningenSkolutveckling och ledarskapSpecialpedagogikVårterminen 2009ABSTRAKTStålhammar, Gertie (2009). Den längsta vägen. Några kursdeltagares tankar omförutsättningarna att klara kursmålen för sfi. (The longest road. Some course participants’thoughts on the prerequisites to meet the course objectives in Swedish for immigrants.)Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Undersökningens syfte var att belysa förutsättningar som ges kursdeltagarna vid Svenska förinvandrare (sfi) på studieväg 1 genom ett inifrånperspektiv. Frågan som ställdes var hursfiundervisningen och åtgärder kan utformas så att fler än de som nu når målen kan lyckas.En kvalitativ metod har använts. Sex invandrare som klarat, eller inom en nära tidförväntas klara, sfi från kurs A studieväg 1 och t.o.m. kurs D med godkänt betyg harintervjuats.Undersökningen bekräftar känd forskning, att det måste finnas ömsesidig respekt,meningsfullhet och användbarhet, samt delaktighet och medansvar, för att förutsättningarnaför måluppfyllelse ska finnas. Brister detta tar det onödigt lång tid att lära svenska eller så kanman inte komma ända till målen för kurs D men ändras förutsättningarna är det å andra sidaninte för sent att fullfölja studierna.Nyckelord: Alfabetisering, Förutsättningar, Svenska för invandrare (sfi)Handledare: Anna Sandell Examinator: Lena Lang

I Skollagen lyfter man fram skolans ansvar att tillgodose eleverna med material som behövs för att de ska kunna medverka i en tidsenlig undervisning. I mitt möte med skolor och undervisning för grundskolans senare år, i ämnet samhällskunskap, upplever jag att läroboken har ett föråldrat innehåll. Med detta menas att böckerna uppger information som snabbt och ofta förändras. Syftet med denna uppsats är att genom att göra en läromedelsanalys av läroböcker som används på grundskolans senare år, för att undersöka hur situationen ser ut. Innehåller läroböckerna i allt för stor omfattning information som gör att de åldras fortare än nödvändigt. Vidare är syftet att koppla samman resultatet av läromedelsanalysen med tidigare rapporter och undersökningar om lärobokens position och ställning i undervisningen, samt förhållandet mellan uppdateringsbehovet av läroböcker och skolorna ekonomiska förutsättningar för detta. Resultatet för läromedelsanalysen är att innehållet i läroböcker för grundskolans senare år är i stor utsträckning präglade av information som har ett tidsbegränsat värde på som längst fyra år. De rapporter och undersökningar som utgör en del av uppsatsen visar att läroboken har en stark ställning i dagens skola. Den fungerar som en gemensamhetsskapande enhet för lärare och elever, men också som en utgångspunkt för lärarens bedömning av elever. Lärare använder läroboken för att vara på den säkra sidan av att målen i kursplanen uppfylls. Detta innebär att ett behov som av uppdatering av läroböckerna finns, ett behov som de ekonomiska resurserna i skolan inte kan leva upp till.

Syftet med arbetet var att undersöka hur yrkesrollen uppfattas när det gäller dess förutsättningar liksom även hur stor möjlighet det finns till självbestämmande som fritidspedagog. Undersökningen gjordes i två kommuner, Malmö och Eslöv, där fyra fritidspedagoger fick svara på hur det ser ut idag men också för tio år sedan. Resultatet visade på en brist när det gäller planeringstid för både fritidsverksamhet och skola. De intervjuade uttryckte frustration att planeringstiden inte räcker till. Bristen på tid för reflektion och planering innebär en risk att yrkesrollen inte förbättras.En slutsats i undersökningen är att fritidspedagoger agerar fler yrkesroller nu mot förr och att definitionen på fritidspedagog tycks mer komplicerad. Det uttrycktes att fritidspedagoger agerar mer kuratorer för barnen än pedagoger. Läroplanen har fått tydligare mål vilket lett till ändrad syn på aktiviteter och som fritidspedagog funderar man nu mer på vilka kunskapsmål en aktivitet uppfyller innan den planeras.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om vilka förutsättningar personal inom socialt arbete har för att kunna arbeta med säkrare sex med särskilt riskutsatta ungdomar och unga vuxna. För att undersöka detta har en enkätundersökning genomförts som skickats ut till fältverksamheter samt öppenvårdsmottagningar som i någon utsträckning tar upp området alkohol och droger. Enkäten har skickats ut till 89 verksamheter i Skånes samtliga 33 kommuner. Sammanlagt har 229 svar inkommit, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 60,1 procent. Här framkommer att personalen har begränsade förutsättningar att arbeta med säkrare sex och att de organisatoriska resurserna för att stödja detta arbete brister. Materialet har analyserats utifrån Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater och visar sammantaget att såväl kunskap som organisatoriska resurser är centrala för att göra det möjligt för personalen att arbeta kring säkrare sex. Dessutom är det betydelsefullt att personalen är intresserad av området och att de känner sig bekväma med att arbeta med säkrare sex. De faktorer som visat sig ha den starkaste direkta effekten på personalens arbete kring säkrare sex är att ha möjligheten att själv avsätta tid för att arbeta med säkrare sex, att uppleva att säkrare sex diskuteras på arbetsplatsen och att personligen vara intresserad av att arbeta med säkrare sex. Insatser för att stärka arbetet kring säkrare sex bör således fokuseras på dessa aspekter. / The purpose of this study is to increase the knowledge about the conditions social workers have to address safer sex with at risk adolescences and young adults. To investigate this a survey has been sent to field work and non-institutional offices that deal with alcohol and drugs in some extent. The survey was sent to 89 workplaces located throughout the 33 municipalities in the region of Skåne in southern Sweden. Altogether 229 responses were collected, a response rate of 60,1%. The study shows that the personnel have limited conditions to work with safer sex and that the organizational resources to support this are weak. The data was analysed according to the theory of street-level bureaucrats by Michael Lipsky and indicates that knowledge and organizational resources are key to enable work about safer sex. It is also significant that the personnel are interested in the subject and that they feel comfortable working with safer sex. The factors that have shown the strongest direct effect on the work with safer sex for the personnel are: the possibility to set aside time to work with safer sex, to experience that safer sex is discussed at the workplace and personally be interested in working with safer sex. Interventions to strengthen the work around safer sex should therefore focus on those aspects.

Arbetet mot en ökad jämställdhet är en kontinuerlig strävan i såväl samhället som inomidrotten. Riksidrottsförbundets arbetar utifrån orden att arbetet för en jämställd idrott skaaldrig utelämnas, utan finnas med i alla processer, nivåer och beslut (Larsson & Linghede,2020). Utifrån detta har jämställdhetsmål utarbetats för att främja den svenska utvecklingen.Tidigare forskning tyder däremot ur ett internationellt perspektiv på att den organisatoriskautvecklingen är enformig och tidsödande. En kunskapslucka som har lokaliserats inom densvenska forskningen. Studien har därav för avsikt att undersöka hur arbetet för en jämställdfotbollsförening ser ut på en organisatorisk nivå inom svenska elitfotbollsföreningar. Enkvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer har applicerats på ett strategiskt urval avrespondenter. Kriteriet för respondenterna var att inneha en arbetsroll med utvecklingsansvarvars arbetsuppgifter innefattade jämställdhetsfrågor. Studien innefattade fem olikaelitfotbollsföreningar med en respondent vardera. En tematisk analys med en deduktiv ansatshar tillämpats på studiens analys. Valt ramverk för ökad struktur var Halls et al. (2003)konceptuella ramverk innehållande fem nyckeldimensioner avgörande för måluppfyllelseinom en organisation. En sjätte dimension har adderats till ramverket av studenterna förytterligare djup och struktur i analysen. Studiens resultat och slutsats är att förbund,organisationer och elitfotbollsföreningar idag inte gör tillräckligt för att bistå till utvecklingav jämställdhet inom den svenska fotbollsmiljön. Centrala aspekter som skildrar för enorganisatorisk utveckling inom föreningarna är ökad kravställan, stöd och transparens frånförbund och intresseorganisationer för en mer jämställd fotbollsmiljö. Slutligen ifrågasättsframtiden av den svenska fotbollens sportsliga konkurrens då en fotbollsmiljö med avsaknadav singelklubbar kan komma att speglas.