Psykisk ohälsa är ett växande hälsoproblem i samhället för barn och unga. För att kunna hjälpa barn eller unga som lider av psykisk ohälsa på bästa möjliga sätt krävs det sammansatta insatser. Samverkan mellan olika aktörer, som under de senaste åren har blivit en vanlig arbetsform är en insats som ger möjlighet att se barnet och den unga utifrån en helhetssyn. Denna studie kommer att undersöka hur professionella inom skola och socialtjänst upplever samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. Det som är centralt i studien är att undersöka utifrån professionellas upplevelser inom skola och socialtjänst vilka aspekter som de anser kan försvårar samverkan samt vilka aspekter som kan underlättar samverkan mellan skola och socialtjänst kring målgruppen. Samt även att undersöka hur samverkan kan se ut mellan skola och socialtjänst kring målgruppen. Tidigare forskning har pekat på att samverkan mellan skola och socialtjänst kring målgruppen är komplex men nödvändig. Studien bygger på ett kvalitativt tillvägagångsätt och i studien har semistrukturerade intervjuer används. Fem personal har intervjuats två från socialtjänst och tre från skola. Resultatet och analysen som gjorts i studien bygger på den insamlade data som gjorts och stämmer i stor del överens med det tidigare forskning pekar på samt teorin som valts. Resultatet i studien pekar på att det finns olika aspekter som både försvårar och underlättar samverkan mellan skola och socialtjänst kring barn och unga med psykisk ohälsa. Det framkommer att de aspekter som kan underlätta kan även försvåra samverkan, vilket tyder på att samverkan är komplex. I studien framkommer det även att samverkan uppfattas som något positivt men att samverkan i sig inte kan vara målet. Det framkommer även att det råder brister i samverkan mellan skola och socialtjänst kring målgruppen trots att man utifrån en teoretisk nivå vet vilka aspekter som försvårar eller underlättar. Det framkommer att det saknas en tydlig koppling mellan samverkan på ett teoretiskt plan och praktiskt. / Mental illness is a growing health issue in society for children and young people. To be able to help children or young people suffering from mental illness in the best possible way, requires team efforts and collaboration between different actors. What in recent years has become a common way of working, is to use strategies and combined efforts that provides the opportunity to see the child and the young person from a holistic view. This study will investigate how professionals in the school and social services nationally experience collaboration around children and young people with mental illness. The basis of the study is an examination based on the experiences of professionals in school, and social services, and furthermore their valuable insights and thoughts on what they, think can make a collaboration difficult and complex versus what aspects and highlights, can make a collaboration more valuable and ease the collaboration between school and the social service, around the mentioned target group.Previous research has indicated that collaboration between school and social services around the target audience is complex but necessary. The study is based on a qualitative approach and semi-structured interviews that has been used in the study. Five professionals have been interviewed, two from the social services and three employees from the school system. The result and analysis made in the study is based on the collected data and mostly corresponds with the previous research points and the theory that was chosen. The results of the study indicate that there are various facets that both makes it difficult and easier at the same time for collaboration between school and social services around children and young people with mental illness. It shows that the aspects that can facilitate can also make a collaboration more difficult, and hard going which furthermore indicates that the collaboration is complex.The study also reveals that collaboration is perceived as something valuable and positive, yet it is important to remember that the collaboration itself cannot be the end goal. It appears clearly that there are flaws in the collaboration between school and social services even though it is known from a theoretical level what aspects that makes it complex.The end result shows that there is no clear link between collaboration on a theoretical level and a practical level.

Under de senaste decennierna har uttrycket glastaket, den låga representationen av kvinnor i chefspositioner, fått stor uppmärksamhet. Syftet med denna studie är att studera de organisatoriska förutsättningar som kvinnor i chefspositioner inom telekombranschen upplever krävs för att krossa glastaket. Avsikten är att studera om dessa förutsättningar är mest kulturella eller strukturella samt vilket förhållande som finns mellan dessa. Det teoretiska ramverket berör tre huvudsakliga begrepp, tokenism, tillit och innovation som är centrala för att förstå hur organisationer aktivt kan skapa förutsättningar för att krossa glastaket. Tokenism innebär att organisationer inom en mansdominerad bransch använder kvinnor som en “symbol” utåt istället för att försöka ändra den mansdominerade kulturen. Tillit och innovation innebär att individer som får tillit från sin chef är mer produktiva och har positiva effekter på deras prestation. Studien har en kvalitativ ansats och baseras på sju semistrukturerade intervjuer med kvinnor i chefspositioner inom telekombranschen som ligger till grund för resultatet och analysen. Resultatet visar att de förutsättningar som kvinnor i chefspositioner inom telekombranschen anser krävs för att krossa glastaket är att få vara delaktig i organisationen samt få tillit och förtroende av sin chef. En annan förutsättning är att organisationer i mansdominerade branscher aktivt ska försöka ändra deras kultur och göra den mer öppen för kvinnor. Resultatet visar även att inga strukturella förutsättningar kommer att fungera utan en vilja att förändra kulturen inom organisationen.

Samverkan är när fler än en grupp tillsammans skall arbeta mot samma mål. Eftersom att skola och fritidshem integrerats mer med varandra har även fritidslärarna fått nya uppdrag iden ordinarie skolan. Fritidshemmet erbjuder plats till barn mellan förskoleklass och tretton år om behov finns. Fritidshemmet har ett uppdrag att komplettera den ordinarie skolan. Fritidshemsverksamheten lyder under skollagen liksom den ordinarie skolan gör. Syftet med undersökningen har varit att ta reda på hur fritidslärare upplever att samverkan mellan arbetslagen fritidslärare och klasslärare fungerar samt hur detta kan tänkas påverka fritidshemmet. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med sex stycken fritidslärare och har en fenomenografisk ansats. I analysarbetet har ramfaktorteorin även använts till de teman där det varit relevant. Informanterna har vittnat om liknande upplevelser där de upplever att de allt för ofta är de som hjälper klasslärarna, på klasslärarnas villkor utan att få någon hjälp tillbaka. Det jag genom informanternas svar i förhållande till tidigare forskning kunnat utläsa är vikten av att ha tydliga riktlinjer för hur, var och när samverkan skall ske. / <p>Betygsdatum: 21-06-06</p>

Första linjens chefer innehar en viktig roll för att utveckla väl fungerande, hälsosamma och hållbara verksamheter samt påverkar arbetsmiljön inom verksamheterna på många olika sätt. Chefer mår allt sämre och lämnar i högre utsträckning sin position på grund av den egna arbetssituationen. Det finns mycket litteratur som belyser vikten av stöd för första linjens chefer men få undersöker deras upplevelser av stödet de får. Syftet med studien är att beskriva chefers upplevelser av organisatoriska förutsättningars betydelse för att bedriva ett hållbart och hälsosamt ledarskap. Totalt genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer av första linjens chefer med mellan tre och 24 års chefserfarenhet på ett sjukhus i Västra Götalandsregionen. För att analysera materialet har en innehållsanalys genomförts. Analysen resulterade i nio underkategorier som sammanställts i tre huvudkategorier; förutsättningar, ledarskapet och tillgänglighet. Resultatet visade att organisatoriska förutsättningar och stöd har en stor betydelse för hur första linjens chefer upplever de krav som ledarskapet medför. Informanterna upplever till stor del att tiden är en begränsande faktor samtidigt som tillgängligheten för medarbetarna prioriteras framför egna arbetsuppgifter och behov. Flera upplever en brist i administrativt stöd och en avsaknad av tydlighet kring de ramar som finns för ledarskapet. Vikten av att arbeta hälsofrämjande och hållbart när det kommer till första linjens chefers arbetssituation belyses av resultatet. Genom att finnas tillgängliga för medarbetarna skapade informanterna också förutsättningar för att den egna arbetsmiljön ska vara mer hållbar trots att tiden inte alltid finns. Resultatet av denna studie har betydelse för att skapa en förståelse för de upplevelser av stöd och förutsättningar som första linjens chefer har och kan underlätta i arbetet med att utforma mer anpassade stöd och strukturer för att arbeta mer hälsofrämjande även för första linjens chefer. / First-line managers play an important role in developing well-functioning, healthy and sustainable operations and influence the work environment within the operations in many different ways. Managers feel worse and worse and leave their position to a greater extent due to their own work situation. There is a lot of literature that highlights the importance of support for first-line managers, but few examine their experiences of the support they receive. The purpose of the study is to describe managers' experiences of the importance of organizational conditions for conducting sustainable and healthy leadership. A total of eight semi-structured interviews were conducted by first-line managers with between three and 24 years of managerial experience at a hospital in the Västra Götaland region. To analyze the material, a content analysis has been performed. The analysis resulted in nine subcategories compiled into three main categories; conditions, leadership and accessibility. The results showed that organizational conditions and support are of great importance for how first-line managers experience the demands that leadership entails. The informants largely feel that time is a limiting factor at the same time as accessibility for employees is prioritized over their own tasks and needs. Many experience a lack of administrative support and a lack of clarity about the framework that exists for the leadership. The importance of working to promote health and sustainability when it comes to the first-line managers' work situation is highlighted by the results. By being available to employees, the informants also created the conditions for their own work environment to be more sustainable, despite the fact that time does not always exist. The results of this study are important for creating an understanding of the experiences of support and conditions that first-line managers have and can facilitate the work of designing more adapted support and structures to work more health-promoting also for first-line managers.

Saknar barn motivation till skolan finns det en risk att de misslyckas vilket skulle kunna leda till dålig självkänsla och beteendeproblem. Tar vi inte beteendeproblem på allvar redan i tidig ålder så är risken att problemen växer och följer med barnen upp i skolåren och även in i vuxenlivet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och intervjuat pedagoger i förskolan och skolan. Vi har undersökt förskollärares och grundskollärares uppfattningar om sitt arbete med barns motivation och beteendeproblem som uppstår i förskola och skola, samt vilka förutsättningar de anser att de har för att arbeta med dessa. Vi fokuserade både på förskola och skola för att kunna se om det fanns likheter och skillnader i vad pedagogerna uttryckte. Vårt resultat visade att pedagogerna anser att arbetet med barns motivation har betydelse för beteendeproblem som uppstår i förskola och skola. Resultatet visade även att pedagogerna anser att förutsättningarna har en betydelse för deras arbete med barns motivation och beteendeproblem som uppstår i verksamheten. Förutsättningarna såg olika ut i de olika verksamheterna, men utöver det framkom ingen större skillnad mellan dem.

Möjligheterna till att arbeta inkluderande för elever i behov av särskilt stöd i fritidshemsverksamheten är ett relativt outforskat område. I studien fokuseras det därför på fritidshemspersonalens förutsättningar och vilken tillgång de har till skolans specialpedagogiska kompetens för att arbeta inkluderande. Genom intervjuer med fritidshemspersonal har det framkommit att de försöker arbeta relationellt för att inkludera, men att de upplever att det finns en del hinder för dem i praktiken. Det blev också tydligt att skolledningens förståelse för elever i behov av särskilt stöd på fritidshemmet har betydelse för vilka möjligheter som finns för fritidshemspersonalen att arbeta inkluderande. Det relationella förhållningssättet har stor betydelse hos skolledningen för en bättre förståelse för fritidshemsverksamheten men även för samverkan inom organisationen för att kunna se barnet hela dagen.

Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem i världen. Våldet kan vara fysiskt, psykiskt och sexuellt och även i kombination. Detta skapar stort lidande och påverkar den utsattas hälsa i stor omfattning då våldet kan orsaka ohälsa, skador och dödsfall. Akutsjuksköterskan har en betydande roll vid identifiering av våld i nära relationer vid besök på akutmottagningen och därmed kan ge stöd och hjälp vid behov. Dock påverkar aktuella förutsättningar dess möjlighet till identifiering av dessa patienter. Syftet var att utforska tillgänglig evidens gällande akutsjuksköterskans förutsättningar att identifiera patienter där det kan misstänkas att våld i nära relationer förekommer. Den valda metoden var en integrativ systematisk litteraturöversikt där femton artiklar inkluderades, sex kvalitativa och nio kvantitativa, vilket presenterades i form av en tematisk analys. Resultatet påvisade att akutsjuksköterskorna påverkades av ”Känslornas berg- och dalbana” och ”Förutsättningarnas otillräcklighet”. Okunskap, brist på utbildning, egna värderingar och rädslor samt känsla av otillräcklighet, brist på riktlinjer och språkliga barriärer påverkade deras förutsättningar. Medicinska åtgärder prioriterades framför omvårdnadsåtgärder och akutmottagningens miljö hindrar och påverkar samtal mellan patient och akutsjuksköterska och dess integritet. Detta leder till kluvna känslor och etisk stress hos akutsjuksköterskan över att inte kunna erbjuda tillräckligt god och säker vård vid misstanke om våld i nära relationer.

No description available.

This study investigates how graduating students at Swedish upper secondary school perceive the content and form of education in social science regarding the subject areas of labor market and equality. The study also investigates how students perceive their own possibilities on the labor market and whether these perceptions can be derived from content in social science education. Furthermore, the study presents how the students’ perceptions of possibilities on the labor market and the content and form of social science education might affect students’ motivation to study. The selection consists of seven interviews with four women and three men from a school unit for special sports-profile programs at an upper secondary school in the north of Sweden. These students were selected because girls at this school unit generally have reached higher grades than boys for a long time and that the grade differences between the genders is remarkably bigger than the national average. The fact that the students are athletes was also an important part of the selection since the labor market for elite-athletes is often described as one of the most unequal, with prominent wage differences between men and women. Therefore, it was interesting to investigate how students who aim for that labor market perceive their possibilities and how school takes part in forming these perceptions. The result shows that the content and form of education in social science does matter for what perceptions of the labor market students develop. However, it is not the most contributing factor, especially not for the perceptions they have about the labor market for elite-athletes. Eventsfrom their childhood, found statistics as well as news and posts on social media are described as more meaningful factors. Although, all the respondents present views of the labor market as unequal and gender segregated, both for elite-athletes and in general. For many of them there is a strong connection between these perceptions and their motivation to study, even thoughtheir family-situation and taught-in gender roles are declared as examples of other important contributing factors. Three theoretical points are used to discuss the result. The three educational and philosophical dimensions qualification, socialization and subjectification, and the theoretical frameworks gender socialization and hegemonic masculinity. The results of the study show that some essential values seem to be lost in the education of social science. Many of the respondent’s experience that the education often contributes to reenforcing norms and structures of inequality rather than challenging them. An interpretation is also that taught-in gender roles and constructed ideals of masculinity affect male and female students to have different attitudes towards studies and work life, which ultimately affects their grades. The conclusion is that the content and form of education in social science regarding the labor market and equality probably needs to develop to become more nuanced, problematized and based on discussions. In that way, negative patterns may be broken, where girls occasionally will be able to lower the pressure they put on themselves and boys will become more motivated to study and improve their grades.

Den kvalitativa studien utgår från yrkesverksammas erfarenheter av övergången mellan förskola och förskoleklass med syftet att öka förståelse för upplevelsen av övergången. Det empiriska materialet inhämtades genom fokusgruppsamtal där verksamma med erfarenhet av övergångsprocessen från de båda skolformerna deltog. De yrkesverksamma delgav sina erfarenheter och upplevelser av övergången i samtalen. Resultatet analyserades med stöd i systemteorin som teoretisk utgångspunkt och utmynnade i övergångsprocessen, övergångsaktiviteter, samarbete mellan verksamheterna, föräldrasamverkan samt barns delaktighet. Deltagarnas skildringar av övergångar beskrev en övergång i process. I processen framkom vilka hinder som kan uppstå samt vad som förutsätter goda övergångar. Resultatet visar att det pedagogiska upplägget för övergångsarbetet måste få ta tid och vara tryggt för barnen. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att ett gott systematiskt arbete i övergångsprocessen, där dessa komponenter finns med och är väl förankrat i båda skolformerna, undanröjer hinder och genererar goda övergångar för barnen. Specialpedagogens roll i övergångsarbetet blir att leda utveckling av det pedagogiska arbetet med målet att kunna möta behoven hos alla barn och elever samt visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper.