Denna studie hade syftet att utforska sambandet mellan fysisk aktivitet och studieresultat med kontroll för inflytande av socioekonomiska förutsättningar. En enkät med frågor om betyg, fysisk aktivitet och socioekonomiska bakgrundsfaktorer besvarades av 166 gymnasieelever vid en skolenhet i Norrbottens län. Resultaten visar att socioekonomiska faktorer saknade samband med studieresultat, men att intensitet hos fysisk aktivitet hade ett samband och att sambandet bestod även då sambandet kontrollerats för inflytande av socioekonomiska variabler.

Examensarbete 30 hp, Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Controller, 4FE18E, VT 2017 Titel: Prestationsmätning i en global koncern - En fallstudie på ITAB Shop Concept Nässjö AB Författare: Sofie Engelbrekt and Susanna SvenssonExaminator: Fredrik KarlssonHandledare: Elin Funck Bakgrund: Globala organisationer står inför utmaningen att lyckas behålla flexibilitet och anpassning till lokala förutsättningar. Samtidigt som de behöver ena och hålla samman olika bolag till en enhet för att kunna nå globala konkurrensfördelar. Ett dotterbolag inom en global koncern behöver integrera koncernens strategier och mål, samtidigt som de anpassar sig utefter sin verksamhets förutsättningar. Prestationsmätningssystem kan hjälpa företag att styra verksamheten i rätt riktning. Alla organisationer har dock olika förutsättningar och strukturer, vilket gör att “ett bästa sätt” inte går att finna för hur ett prestationsmätningssystem bör utformas. Syfte: Syftet med studien är att utforma ett väl fungerande prestationsmätningssystem för ITAB Nässjö, genom att utvärdera den nuvarande prestationsmätning och identifiera förbättringsmöjligheter. Utvärderingen kommer ligga till grund för att utforma ett förbättrat prestationsmätningssystem som fångar lokala förutsättningar och fångar helheten i verksamheten såväl som integrationen till koncernen. Studien bidrar med kunskap inom prestationsmätning kopplat till ett företags lokala förutsättningar och komplexiteten i att integrera och koordinera en stor global koncern. Metod: För att uppfylla studiens syfte behövs god insyn och djupgående information om ITAB Nässjö, vilket gör fallstudie till en lämplig metod. Datainsamling har framförallt skett genom semistrukturerade intervjuer, företagsdokument samt årsredovisningar. Slutsats: Studien identifierar ITAB Nässjös kritiska framgångsfaktorer, utefter vad som är strategiskt viktigt på lång sikt. Baserat på detta har förbättringsmöjligheter i den befintliga prestationsmätningen identifierats, vilket resulterar i ett förslag på hur ett förbättrat prestationsmätningssystem kan se ut som är utformat efter lokala förutsättningar, fångar helheten i verksamheten och bättre integrerar koncernens styrning.

Främja hälsa är ett av sjuksköterskans grundläggande kompetensområden som bygger på att uppmuntra och stödja patienter till att uppnå hälsa. Vad som är hälsa varierar då det är ett personligt uttryck av kombinationen mellan biologiska och existentiella faktorer. Hälsofrämjande samtal är en stor del i det hälsofrämjande arbetet och syftar till att förebygga hälsorisker och bevara det friska hos individer genom samspelta dialoger. Det kan delas upp i olika nivåer, allt från rådgivning till djupare samtal som motiverar patienten till att själv hitta lösningar. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av det hälsofrämjande samtalet. Studien baseras på åtta vetenskapliga artiklar av kvalitativ karaktär. Data analyserades enligt Axelssons (2012) modell för analys av litteraturöversikt. Under analysen framträdde tre huvudteman: förut- sättningar för det hälsofrämjande samtalet, upplevda hinder för det hälsofrämjande samtalet och upplevelsen av att använda strategier i det hälsofrämjande samtalet. Resultatet belyser att kunskap och träning ligger till grund för att kunna genomföra ett hälsofrämjande samtal av god kvalité. Sjuksköterskorna beskriver vikten av att ha en relation med patienten där respekt, empati och förmåga att ha en helhetssyn är viktiga faktorer. Strategier framkommer som viktiga redskap samt att sjuksköterskan gör patienten delaktig. I diskussionen problematiseras prioriteringen av medicinska uppgifter i relation till det hälsofrämjande samtalet där flertalet sjuksköterskor uttrycker missnöje i prioriteringen. Det krävs av sjuksköterskan att ta initiativ till att diskutera känsliga ämnen, men upplevelsen av rädsla och okunskap begränsar initiativtagandet.

Syftet med denna kvantitativa studie är att undersöka pedagogernas uppfattning om vilka förutsättningar som krävs för att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete i förskolan; specifikt ta reda på om de anser att det finns faktorer som underlättat arbetet med kvaliteten. Bakgrunden ger en beskrivning av komplexiteten som råder i förhållande till att arbeta med kvalitet i förskolan. Bland annat beskrivs förskolans uppdrag, vad och hur det ska kvalitetssäkras. Här presenteras även påverkansfaktorer samt svårigheter med arbetet. Vidare ges en forskningsöversikt av forskning som anses relevant i förhållande till studien. De teoretiska utgångspunkterna för studien är noga utvalda för att kunna uppfylla syftet och för att få ett intressant resultat. Det socialkonstruktiva beskriver kunskapssynen samtidigt som ramfaktorer och modeller för kvalitet är de teoretiska utgångspunkterna. Ett bekvämlighetsurval och konkreta metoder tillämpades för att uppnå bland annat tillförlitlighet och reliabilitet. Med hjälp av statistiska analyser benas enkätresultaten ut och resultatet kommer presentera det som anses relevant i förhållande till syftet. Undersökningen anses kunna bidra till en ökad förståelse kring vad pedagogerna behöver för förutsättningar för att bedriva det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan. Olika faktorer analyseras med hjälp av flertalet tester, för att se vilka faktorer som anses påverka pedagogernas arbete med kvaliteten. Resultatet synliggör faktorer som anses påverka det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan, exempelvis kollegor, ledning och organisation. Det framgår att vissa delar av det systematiska kvalitetsarbetet anses mer begripliga än andra. Pedagogerna efterfrågar konkreta hjälpmedel, men i analysen diskuteras det om det egentligen är något annat pedagogerna behöver i arbetet med förskolans systematiska kvalitetsarbete. / The purpose of this quantitative study is to investigate the teacher’s perception of what conditions or prerequisites are required to conduct systematic quality improvement in preschools; specifically if there are factors that have facilitated the teacher's quality improvement work. The background section provides a description of the complexities with regards to improving quality in preschool. Among other things, the preschool's mission is described as well as how its quality should be assured. This section also present factors that impact on the work, and difficulties the teachers meet in their everyday work. Subsequently, this paper presents an overview of relevant existing research. The theoretical approach used in this study was carefully chosen to fulfill the purpose and to gain an insightful result. The social constructive approach describes the perception of knowledge while frameworks and models of quality are the theoretical starting points. Convenience sampling and concrete methods were applied to achieve reliable results. Statistical analysis was used to evaluate the results of the questionnaires. By analysis each factor using multiple models, this study contributes to an increased understanding of what teachers need to enable and improve quality management in preschools.The result illustrates factors that are considered to affect systematic quality improvement in preschool, such as colleagues, management and organization. It is apparent that certain parts of the systematic quality improvement work are considered more comprehensible than others. The teachers ask for concrete tools, but in the analysis it is discussed whether there is actually something else teachers need in their work with systematic quality improvement in preschool.

No description available.

Bakgrund: Målet med barnhälsovården är att bidra till bästa möjliga fysiska, psykiska ochsociala hälsa för barn mellan 0-6 år. En del i detta är BHV-sjuksköterskans arbete medföräldrastöd. Stöttning kan ges på flera olika sätt, bland annat genom informativt ochemotionellt stöd. Tidigt stöd till föräldrarna under barnets första levnadsår kan inverkapositivt på föräldrarollen och på så vis komma till nytta för det lilla barnet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva BHV-sjuksköterskans erfarenheter av ochförutsättningar för att ge informativt och emotionellt stöd till föräldrar under barnets förstalevnadsår. Metod: Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer med åtta distriktssköterskorverksamma inom barnhälsovården. Data analyserades med hjälp av Graneheim ochLundmans beskrivning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I studien framkom att det finns ett behov av att nå varandra för att gagna stödet. Engod relation samt kommunikation och dialog var här av betydelse. Att individualisera stödetsom gavs var av vikt. Likaså att anpassa informationen utifrån de enskilda föräldrarnasbehov. Det är viktigt för stödet att BHV-sjuksköterskan visar tillgänglighet genom tillexempel att kunna nås per telefon mellan besöken eller att arrangera föräldragrupp.Tillräckligt med tid är här väsentlig. För BHV-sjuksköterskans egen del behövs kollegor ochhandledning för att stödet till föräldrarna i sin tur ska optimeras. Av samma anledningbehöver BHV-sjuksköterskan hålla sin kunskap uppdaterad. Slutsats: Resultatet i denna studie lyfter fram att arbetet med att ge stöd består av mångaaspekter. Då det finns knapphändigt med kunskap om BHV-sjuksköterskans erfarenheter avatt ge stöd kan resultatet komma till nytta för att gynna den mellanmänskliga relationen somär så viktigt för stödet. BHV-sjuksköterskan behöver också vissa förutsättningar för att stödetska optimeras och det är viktigt att värna om dessa.

No description available.

Ett hälsofrämjande arbete inom fritidshemmet betonar elevernas möjligheter att stimulera sina fysiska och psykiska behov. Studiens syfte har varit att bidra med ökad förståelse kring hur olika fritidshem arbetar gällande det hälsofrämjande arbetet. Fritidshemmens olika förutsättningar för ett sådant arbete vill vi även undersöka. Studiens grund har utgått från fritidslärarnas egna kunskaper och perspektiv på hälsoarbetets betydelse. Åtta kvalitativa intervjuer har lagt grunden till studiens resultat. Dessa intervjuer har transkriberats för sedan analyseras med hjälp av en kvalitativ tematisk innehållsanalys. Resultatet analyserades och jämfördes med relevant litteratur samt ramfaktorteorin, som även är studiens teoretiska utgångspunkt. Studiens slutsats är att de verksamma lärarna på fritidshemmen besitter en förståelse för hur viktigt hälsoarbetet är. Det finns dock en stor variation mellan fritidshemmens eftersom förutsättningarna för ett hälsofrämjande arbete ser olika ut. De flesta fritidshemmen har inga tydliga riktlinjer för ett fullgott hälsoarbete vilket öppnar upp för de verksamma fritidslärarnas egna tolkningar gällande detta.

Studien undersökte upplevelsen av work-life balance för personer med chefsbefattning inom en organisation. Denna studie genomfördes baserat på en kvalitativ induktiv design genom semistrukturerade intervjuer med sex stycken chefer. Dessa intervjuer genererade tre huvudteman samt underteman. Intervjumaterialet analyserades enligt en induktiv tematisk metod. Urvalet har begränsats till personer med chefsbefattning med syftet att undersöka hur ledarskap kan påverka den upplevda balansen mellan arbete och fritid. Resultatet visade att respondenterna upplevde god work-life balance som varierar periodvis med hänsyn till individuella förutsättningar. Den mest förekommande anledning till negativ utveckling i work-life balance var intressekonflikt mellan arbetsliv samt privatliv. Detta kan öka risken för hälsoproblem som kan orsaka begränsningar för tillfredställelse i både arbetsliv samt privatliv. Samtliga respondenter upplevde att struktur har stor betydelse för god work-life balance även om struktur kunde se olika ut för de olika chefsrollerna. Tillgänglighet samt flexibla arbetsarrangemang i chefsrollen ansågs vara givet för yrkesrollen med risk för negativ påverkan på work-life balance.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärarna i studien arbetar med flerspråkighet och vilka förutsättningar de anser att de har för att arbeta med språkutveckling hos flerspråkiga barn. Den metod som valts för att samla in data är semistrukturerade kvalitativa intervjuer. I den aktuella studien är fyra förskollärare från olika förskolor mina respondenter. Det teoretiska ramverket användes för att analysera data i studien. Resultatet visade att pedagogerna hade liknande arbetssätt och att de gör vad de kan med begränsade möjligheter då de saknar förutsättningar som förhandsinformation om barnen samt att vissa tekniska delar behöver utvecklas. Förhandsinformationen som saknas kan till exempel vara vad barnet pratar för språk och vilket land barnet kommer ifrån och det påverkar hur pedagogerna kan hjälpa barnets start på förskolan. Viss teknisk hjälp finns, men inte när det gäller minoritetsspråk och där olika dialekter påverkar hur hela språket låter. Denna studie kan vara en hjälp för någon som vill göra en liknande studie om några år för att jämföra med hur den såg ut idag.