Ganska förvånansvärt är teknikämnet relativt nytt som obligatoriskt ämne i grundskolan. Med tanke på hur mycket vi nyttjar teknik i vår vardag idag och hur länge vi har gjort det historiskt sett är det också förvånansvärt att ämnet inte har en större roll i dagens skola. Den här undersökningen ser till vilken roll teknikämnet har i skolan och vilka förutsättningar lärare har för att hålla en tillräcklig teknikutbildning idag. Undersökningens resultat diskuteras utifrån forskning som har gjorts på området för att komma fram till vad som har förändrats över tid och vad som kanske inte har gjort det. Undersökningen genomfördes genom en enkätundersökning som skickades ut till lärare i årskurs 4-6 i ett antal kommuner spritt i Sverige. Resultatet visade på att förändring för att ämnet ska få större plats i skolan verkar ta lång tid. Avsaknad av tillräckligt material, tillräcklig utbildning, anpassade lokaler och intresse gör att ämnet inte alltid får ta så mycket plats det behöver. En slutsats av undersökningen är att ämnets roll behöver stärkas ordentligt. Detta kan ske genom utökade förutsättningar i fråga om lokal, material, utbildning och intresse. En vilja att lyfta fram ämnet verkar finnas hos de som deltagit i undersökningen.

Bakgrund: Genom en vårdande relation vinner sjuksköterskan patientens tillit. Skapandet av denna relation ser olika ut varje gång och kräver anpassning efter patient och situation. Syfte: Undersöka förutsättningar samt hinder för en vårdande relation mellan patienten och den nyutexaminerade sjuksköterskan i somatisk slutenvård. Metod: Studien är en kvalitativ deskriptiv intervjustudie, med semi-strukturerade intervjuer som följde en intervjuguide. Åtta sjuksköterskor rekryterades via snöbollsurval. Datan analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Förutsättningarna för att en vårdande relation skulle skapas var bland annat att det fanns tillräckligt med tid, att sjuksköterskan hade en empatisk personlighet, ett personcentrerat förhållningssätt och att patienten hade intresse av att bygga en relation. Det som kunde förhindra den vårdande relationen var bristande kontinuitet, stressig miljö, bristande kommunikation, bristande förtroende från patienten eller om patienten var instabil eller kognitivt nedsatt. Slutsats: Brist på erfarenhet gjorde det svårt för sjuksköterskorna att skapa vårdande relationer. Då sjuksköterskorna upplevde att de hade stöd från kollegor minskade stressen, vilket gjorde det lättare att tidigare lära sig skapa vårdande relationer. Vidare forskning behövs för att undersöka vad för stöd nyutexaminerade behöver för att underlätta skapandet av vårdande relationer i början av sina yrkesliv. / Background: Nurses gains patients trust through caring relationships. The relation-building process is different each time and demand adjustments to the patient and the situation. Aim: To explore the preconditions and barriers to create caring relationships, among newly graduated nurses in somatic inpatient. Methods: The study is a qualitative descriptive interview study, with semi-structured interviews, following an interview guide. Eight nurses were recruited through snowball selection. Data was analysed with qualitative content analysis. Results: Conditions needed to create caring relationships were, among others, the access of time, that the nurse had an empathetic personality, a person-centered approach and that the patient had an interest in the relationship. Factors that challenged the caring relationship were lack of continuity, stressful environment, lack of communication, lack of trust from the patient or if the patient were instable or had a cognitive impairment. Conclusions: Lack of experience made it difficult to establish caring relationships. God support from colleges decreased stress among the nurses, which made it easier to create caring relationships. Further research of what kind of support that is needed among newly examined nurses to facilitate caring relationships is needed.

Delaktighet är en viktig aspekt i förbättringsarbetet. Delaktighet höjer kvaliteten och skapar förankring hos medarbetarna och är ett hjälpmedel att erhålla ett framgångsrikt kvalitetsarbete. Verksamheterna behöver dock förutsättningar för att skapa delaktighet. I framgångsrika organisationer karaktäriseras framgången av delaktighet skapandet och motivation hos medarbetarna. Syftet med studien var att beskriva hur produktionsledare kan skapa möjlighet till delaktighet i förbättringsarbetet. Metoden som användes var kvalitativ induktiv ansats ur ett livsvärldsperspektiv. Djupintervjuer utfördes med åtta produktionsledare och kvalitativ innehållsanalys användes för att granska texterna med syfte att finna meningsenheter och kategorier. Fiskbensdiagram utfördes som ett komplement till intervjuerna. Resultatet och analysen visade på två kategorier, förutsättningar och begränsningar i skapandet av delaktighet i förbättringsarbetet. Resultatet visade i sin tur på att det finns svårigheter att tolka begreppet delaktighet och än svårare att konkretisera de verktyg som används. Det finns ett värde av ytterligare forskning kring delaktighet skapandet i framtiden. / Participation is an important aspect when it comes to continuous improvements. Participation increases quality and creates support among employees and is a tool for achieving successful quality work. Companies need prerequisites for creating participation, and in successful companies this success is characterized by the creation of participation and motivation among employees. The aim of the study was to describe how production supervisors create opportunities for participation in improvement processes. The method used was a qualitative inductive approach from a life-world perspective. In-depth interviews were conducted with eight production supervisors and qualitative content analysis was used to examine texts to find sentence entetities and categories. Fishbone diagrams were created as a complement to the interviews. The results and the analysis indicated two categories, prerequisites and limitations to create participation in improvement work. This showed that there are difficulties when it comes to interpreting the term participation and even more difficult to specify the tools inuse. In the future it is of great importance to ensure that the research around the creation of participation is in focus.

Bakgrund Den här uppsatsen handlar om hur pedagoger arbetar med matematik inom förskoleverksamheten, med barn i åldrarna 1-6 år. Vad de har för förutsättningar att nå  måluppfyllelse samt hur de tar tillvara på spontana lärtillfällen. Skolinspektionen (s.5) har  under åren 2015-2017 gjort en kvalitetsgranskning av hur förskolan arbetar med att utveckla och inspirera barnens lärande gällande matematik. Det framkommer att undervisningen inte omfattar läroplanens samtliga strävansmål inom matematik och elever presterar sämre på matematikdelen i de nationella proven. Aktuell forskning som tagits fram av Skolinspektionen(s. 6-7) visar att det är av stor vikt att barn introduceras och får erfarenheter av matematik tidigt, så de får en djupare förförståelse inom området för vidare kunskaper i skolan. Syfte Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka kunskaper pedagogerna beskriver att de har i matematik och vilka förutsättningar pedagoger i förskolan har att undervisa i ämnet, för att nå måluppfyllelse i enlighet med Läroplanen för förskola, Lpfö 18 (Skolverket 2018). Metod Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod. Undersökningen har riktat sig på förskollärares uppfattningar om deras matematiska kunskaper och förutsättningar gällande matematikundervisning i förskolan. De pedagogerna vi intervjuade har erfarenhet av matematik och undervisning inom ämnet. Resultat Av vår studie framkom det att pedagogerna anser att de har grundläggande kunskaper inom matematik för att kunna undervisa inom ämnet. Pedagogerna tycker att planeringstiden är bristfällig och organiserad på fel sätt. De är medvetna och tar tillvara på de spontana  tillfällena under dagens aktiviteter dock är detta inte alltid möjligt.

Hög personalomsättning och hög sjukfrånvaro är vanligt förekommande inom kommunala verksamheter och däribland inom utbildningsförvaltningarna. En specifik kommun med denna problematik har den senaste tiden försökt att komma till rätta med problemet genom att försöka öka medarbetarengagemanget. En förhoppning fanns i organisationen att genom ökat medarbetarengagemang skapa en bättre social hållbarhet. Denna studie syftar till att studera hur förskolecheferna i en kommunal verksamhet skapar förutsättningar för att ett medarbetarengagemang ska möjliggöras i organisationen. Förskolans verksamhet och förutsättningar har studerats genom tidigare forskning för att klargöra hur arbetssituationen ser ur för pedagogerna. Denna arbetssituation som visat sig vara tuff för pedagogerna har skapat konsekvenser för förskolecheferna i sitt arbete med medarbetarengagemang. Det har även studerats vilket stöd förskolecheferna kan komma att behöva för att göra det möjligt. Sex förskolechefer i den kommunala verksamheten intervjuades i studien. Genom kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär har empiri samlats in och sammanställts tillsammans med teorier som krav-kontrollmodellen samt Alvessons traditionella Lewins trestegsmodell om förändringsprocesser. Tidigare forskning inom området engagemang har även tillämpats för att kunna förklara upplevelsen hos förskolecheferna. Studien visar att förskolecheferna arbetar i linje med vad forskning anser bidrar till ökat engagemang. Det framkom att verksamheten inom förskolan tenderar att skapa rollkonflikter för förskollärare då de får svårigheter att prioritera sin tid för administrativa uppgifter samtidigt som de ska finnas där för sina barngrupper. Det visade sig även att stram ekonomi och bristande tid försvårar förskolechefernas möjlighet till att engagera sina medarbetare. Av resultatet framgår det att förskolecheferna anser att deras närvaro är viktigt för medarbetarna och därmed måste även antal medarbetare per chef beaktas av kommunen då förutsättningarna mellan de olika förvaltningarna skiljer sig. Det framkommer också skilda meningar från förskolecheferna gällande ett arbetssätt med tydligare ramar gentemot frihet under ansvar. Därav anses medarbetarengagemang vara ett komplext arbete för en organisation att arbeta med då alla individer engageras av olika saker vid olika tillfällen.

Studien kartlägger vilka förutsättningar och hinder som finns för personer med en intellektuell funktionsnedsättning, att inkluderas in i en aktiv idrottsutövning. Vidare vill studien undersöka vilka behov av fysisk och social aktivering som närstående upplever finns. Undersökningen är riktad utifrån två perspektiv för att skapa ett rikt och helhetsmässigt underlag, hur upplevelsen är hos närstående och vad som möjliggör förutsättningarför en aktiv idrottsutövning. Studien har tagit sin utgångspunkt i den social-ekologiska modellen och den sociokulturella teorin, som syftar till att beskriva och analysera hur idrottsrörelsen och dess arbete upplevs. För att besvara studiens forskningsfrågor och syfte har både en kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod vävt samman en berikad datainsamling. Datainsamlingen har tillämpats genom semistrukturerade intervjuer samt en enkätundersökning. Resultatet och analysen ger en bild av hur behovet och påverkan ser ut i relation till fysisk aktivitet och det sociala samspelet. Det framkom att denna målgrupp har en ökad risk att drabbas av ohälsa i jämförelse mot övriga befolkningen, samt att det är vanligt med ett upplevt socialt utanförskap. Vidare kunde studien analysera att det sociala nätverket och närsamhället har ett stort ansvar för att möjliggöra förutsättningar för att inkludera målgruppen till ett aktivt idrottsutövande. Undersökningen kan stärka idrottens roll och den möjlighet den besitter för att främja ett inkluderande och hälsofrämjande arbete. Dock krävs det ett samspel och ett ansvar från samhället för att idrotten ska ges förutsättningar.

Denna studie genomfördes i syfte att fördjupa kunskapen i hur högpresterande elever i matematik kan utmanas i undervisningen, vilka strategier som används och varför. Genom intervjuer och observationer har lärares arbete med att anpassa sin undervisning för att tillgodose matematiskt högpresterande elevers utveckling undersökts. Med utgångspunkt i ramfaktorteori och läroplansteori har insamlade data analyserats och sammanfattats i ett resultat. Resultatet påvisar att lärares potentiella repertoar inte alltid till fullo kan iscensättas då skolans ramar i form av tid, resurser och stort fokus på måluppfyllelse ses som ett hinder. Slutsatsen är att förutsättningarna för att bedriva undervisning riktad till högpresterande elever hindras av bristande fokus på högpresterande elevers utveckling från skolledning, huvudman och stat, vilket kan påverka vilka strategier som kan tillämpas.

Outdoor teaching has been given attention which might be natural, but it ap-pears to be problematic to get functioning. The aim to this study is to seek knowledge about preconditions needed to get outdoor teaching in science func-tioning and the requirements of the teacher. The method of the data collection in the study are qualitative interviews and a selection of teachers working at a school with outdoor teaching profile has been done. The respondents appear to have unanimous thoughts about outdoor teaching due to the result. Precon-ditions when it comes to outdoor teaching in science are shown to be connected to the organization of outdoor teaching. The outdoor teaching organization is shown to be successful if the learning environments are well planned and if there are available materials to use. An example of successful learning envi-ronment is an outdoor classroom where an “ordinary” classroom indoors has been moved outdoors. In the result of the study it appears that barriers to out-door teaching can be that the environment nearby the school isn’t suited, but it is shown that environments can be adjusted. A conclusion of the study is that barriers can be overcome if preconditions to outdoor teaching are being worked with.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om förskollärares uppfattningar om möjligheterna att arbeta med integrering av barn med svenska som andraspråk i verksamheten. Den metod som har använts är kvalitativa intervjuer, både enskilda- och par-intervjuer. Resultatet visar på att språket har en stor betydelse i integreringen av barn med svenska som andraspråk och många aktiviteter behöver struktureras annorlunda och anpassas för att skapa samhörighet. Arbetet ser även annorlunda ut beroende på antalet barn med svenska som andraspråk i gruppen. Förskollärarna anser sig ha bristande resurser i arbetet och det är en svårighet att få de barn som inte vill tala det svenska språket att bli integrerade i verksamheten. En av slutsatserna som kan dras i studien är att språket har stor betydelse för barn med svenska som andraspråks integrering i förskolan. Förskollärarna anser sig behöva mer resurser i arbetet än vad som finns idag med barn med svenska som andraspråk. Trots de svårigheter förskollärarna möter är de positivt inställda och ser fler möjligheter än svårigheter.

Background: The concept of health-promoting leadership seems to be perceived in different ways and has different meanings in managers, it has meant that they practice it in different ways in their activities. In the past few years, the management of the public sector has undergone structural changes that have affected their role in the business and that their presence in the business has decreased. This, in turn, has affected the conditions that exist to exercise leadership for the employees' health has also changed Purpose: The purpose of the study is to investigate the conditions of health-promoting leadership in personal assistance in the public sector.   Method: A qualitative research method with semi-structured interviews was chosen for the study. The selection was targeted and consisted of five managers within personal assistance in the public sector. The interview material was analyzed through a manifest content analysis Result: The present study shows that the public sector has in recent years undergone structural changes that have affected the managers' conditions and their role in the business. The result shows that conditions such as support, resources and the balance between responsibility and authority are important to give managers to facilitate and support their work within the health promotion leadership Conclusion: There is a lack of clarity in the concept of health-promoting leadership, which has meant that it appears in different ways within the operations. In the study, conditions such as support, resources, responsibility and authority have been identified as important components for the manager to be able to apply a health-promoting leadership. / Nej