Syfte: Syftet med detta arbete är att se om ledare tenderar att ha skiftande ledarstilar i och med att de har skiftande förutsättningar. Vi vill även se hur stor medvetenhet ledare tenderar att ha beträffande sin egen ledarstil. Metod: Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie, med intervjuer som ett viktigt inslag. Informationen som vi har insamlat ligger till grund för vår analys och slutdiskussion. Vi har utfört en intensiv studie där vi endast har intervjuat några få respondenter och utifrån de erhållna svaren bildat oss en uppfattning. Vi har studerat redan befintliga teorier och ställt dessa mot vårt empiriska material. Vårt mål har inte varit att hitta en absolut sanning, utan vår avsikt har varit att se om vår empiriska undersökning stämmer, eller inte stämmer, överens med tidigare forskning. Resultat & slutsats: Det som vi har funnit är att ingen av våra respondenter har en renodlad ledarstil. De leder som de önskar att leda, men vi ser dock att vissa förutsättningar påverkar ledarstilen. Verksamheter med olika inriktningar och skiftande produktion påverkar ledaren, i och med att kraven varierar mellan olika branscher. Det som vi kan konstatera, är att ledarstilen är ett medvetet val i den bemärkelse att samtliga respondenter har valt att leda efter hur de är som personer. Samtliga respondenter är även överens om att de egenskaper de själva har och hur de är som personer, speglar den bild av ledare som de vill vara. Förslag till vidare forskning: Ett förslag på vidare forskning, kan vara att undersöka ledarstilar i en viss vald bransch och därmed inrikta sig till på en och samma typ av verksamhet. Det kan vara intressant att se om det finns likheter/olikheter på ledarskapet inom samma verksamhetsgren, och jämföra dessa ledare med varandra. Uppsatsens bidrag: Våra förhoppningar är att denna uppsats ska bidra till en ökad förståelse för att ledare och deras stilar inte är en enkel ekvation. Främst ser vi att vårt arbete kan vara till nytta för medarbetare. Vi tror att en ökad medvetenhet hos dem kan leda till en ökad förståelse för varför deras ledare har en viss stil och därmed skapa viss respekt. / Aim: The aim of this work is to see if leaders tend to have varying leadership styles in view of the fact that they have varying conditions. We also want to see how big awareness leaders tend to have regarding there own leadership style. Method: We have chosen to carry out a qualitative study, with interviews as an important element. The information we have collected constitute the base for our analysis and conclusions. We have completed an intensive study where we only have interviewed a few persons, and formed an understanding on the basis of the answers. We have studied already existing theories and compared them with our empirical material. Our goal have not been to find an absolute truth, instead our intention have been to see if our empirical investigation correspond or not with earlier research. Result & Conclusions: What we have found is that none of our respondents have a pure leadership style. They lead as they wish to lead, but we can see that some conditions do have an effect on the leadership style. Businesses whit different directions and changing productions affect the leader, since the demands vary between branches. What we could state is that the leadership style is an aware choice in the sense that all respondents’ has chosen to lead dependent on the kind of person they are. All respondents also agree that their qualities and how they are as persons, reflects the leader they wish to be. Suggestions for future research: A suggestion for future research could be to investigate leadership styles in a chosen branch, and with that set focus on the same type of business. It could be interesting to see if there are similarities or differences in the leadership in the same field of activity, and compare the leaders with each other. Contribution of the thesis: Our expectations are that this essay will contribute to an increased understanding for the complex equation between leaders and their styles. Foremost we see that this work can be useful for co-worker. We believe that an increased awareness could lead to an increased understanding in why their leader has a certain style, and with that create some respect. Främst ser vi att vårt arbete kan vara till nytta för medarbetare. Vi tror att en ökad medvetenhet hos dem kan leda till en ökad förståelse för varför deras ledare har en viss stil, och därmed skapa viss respekt.

Delaktighet är grundläggande för främjandet av folkhälsa. Inom arbetslivet kan delaktighet främjas genom ledarskap, till exempel använder Försvarsmakten utvecklande ledarskap för att främja hälsa genom chefer. Arnsteins delaktighetsstege visar på nivåer av delaktighet i ett hierarkiskt system och kan användas för att mäta delaktighet. Attityder kan påverka hur människor handlar och kan påverkas av mängden krav och resurser inom arbetslivet. Syftet med studien är att undersöka attityder till delaktighet inom det egna ledarskapet, i vilken grad det finns förutsättningar att bedriva ett ledarskap som främjar delaktighet samt om det finns ett samband däremellan, hos chefer med personalansvar i en militär organisation. Enkäten har skickats ut till samtliga 135 chefer med personalansvar på ett regemente i Sverige. Enkäten innehåller egenkonstruerade påståenden om attityder till delaktighet i det egna ledarskapet samt grad av förutsättningar för att bedriva ett ledarskap som främjar delaktighet. 65 procent (n=88) av de tillfrågade har besvarat enkäten. Resultatet visar på en positiv attityd till delaktighet i det egna ledarskapet samt goda förutsättningar för att bedriva ett ledarskap som främjar delaktighet. Däremot påpekas tidsbrist. Inga signifikanta samband kan påvisas. Resultatet i denna studie kan användas för att förbättra förutsättningarna för och utveckla arbetet med att främja delaktighet inom Försvarsmakten. / Participation is a basic component for ensuring public health. It is common for participation to be promoted in the workplace via leadership. For example, within the Swedish armed forces transformational leadership is used to promote healthier workplaces. Our attitudes can affect the way we chose to act and can be affected by the demands and resources found in our working environments. Arnstein’s latter of participation determine three levels of participation that can occur within a hierarchical system and can be used to measure participation. The purpose of this paper is to narrate for attitudes towards participation within the leadership among the heads of personnel at a garrison in Sweden, their possibilities to conduct a leadership which promote participation and if these two factors correlate. For this survey, self-composed claims about attitudes towards participation within leadership and degree of possibilities to conduct a leadership that promotes participation is used. The survey was sent to 135 chiefs responsible for personnel at a Swedish garrison and 65 percent (n=88) responded. The results indicate that chiefs have a positive attitude towards participation in leadership and that they have high degree of possibilities to conduct this kind of leadership. The results also indicate a lack of time to promote participation. However, the results did not indicate a significant correlation between attitudes and degree of possibilities. The results discussed in this paper can be used to improve and develop the possibilities to promote participation within the Swedish armed forces.

Denna studie handlar om hur kommuner i Västerbottens län samverkar kring krisberedskap inom ramarna för det geografiska områdesansvaret, och hur det arbetet påverkas av både formaliseringsgrad och kommunstorlek (befolkningsmässigt, yta och befolkningstäthet). Ett speciellt fokus ligger på kommunernas lokala krishanteringsråd, samt till vilken grad samverkan överlag är formaliserad i kommunens arbete. Detta har studerats genom att se till en rad aspekter inom samverkansteorin, däribland hur strukturella faktorer och interdependens påverkar kommunernas samverkan, följt av huruvida detta påverkar aktörernas förtroende gentemot varandra. Därefter belyses vikten av gemensamma mål och värderingar i arbetet, samt graden av formalisering. Slutligen lyfts det fram hur de olika kommunala förutsättningarna kan påverka detta arbete. Den metod som använts för genomförandet är en intervjustudie med informanter från kommunerna, som även kantats av textanalytiska inslag. Informanterna tillfrågades en rad frågor utifrån de teman som utkristalliserade sig i teoriavsnittet. Empiri- och analysdelen lyfter därefter fram hur informanterna ser på respektive teoretisk utgångspunkt, och presenterar hur de idag arbetar, eller inte arbetar, med formalisering av sin samverkan. De slutsatser som kan dras från undersökningen är att de skilda kommunala förutsättningarna inte har en direkt påverkan på kommunernas samverkansarbete, samt formaliseringsgrad. Däremot finns vissa tendenser, bland annat att kommuner med lägre befolkning och ”god lokalkännedom” oftare använder sig av en lägre formaliseringsgrad i arbetet jämfört med de befolkningsmässigt större kommunerna. Dessa tendenser pekar däremot inte på några bakomliggande orsaker till varför vissa kommuner idag har lokala krishanteringsråd och inte andra – trots det lagkrav som finns. Det framgår dock tydligt att lagkraven är något skevt ställda, och passar inte de olikheter som Sveriges kommuner besitter. Därtill kan lagen anses vara något otydlig gällande vilka kommunen ska samverka med, och hur.

This essay is about the meeting of the pedagogic mission and the reality of the conditions in preschools. It is about the frustrations that I, as a pedagogue, experience when I cannot fulfill this mission. An example of this is working when understaffed. My purpose is the acknowledgment of two main areas of the curriculum: caring and learning. This essay demonstrates the diversity of the occupation and it ’s constant need of positioning. It also emphasizes the different “cross-pressures" that exists within this profession. The starting point of the essay is taken from the publication Tillsammans är vi starkare (Together we are stronger) from Pysslingen. Several situations or examples are used together to create a scenario. This investigation raises the question whether it is possible to have an uncompromised focus on what is best for children and at the same being exposed to different “cross-pressures”. Is it reasonable to claim that the culture of the preschool should be educational, safe and pleasurable for all children, every day? Finally what responsibilities do I as a pedagogue and preschool’s principal have to make it so? My method, during this writing process, has been to use reflections. I have allowed my own thoughts, meet the thoughts of others as well as theoretical perspectives. I have been inspired by Ylva Ellneby and Christina Wallskog amongst others about their thoughts and ideas about the work in preschool. Theoretical references have been made within the areas of ethics, leadership and group dynamics. Because of the nature of this profession, that conditions change rapidly, it is difficult to find a solution to what works in every situation. However I have learnt that my practical knowledge and experience is important in combination with clear leadership.

<p> </p><p>Litteratur som berör begreppet individanpassad undervisning framhåller både positiva samt negativa aspekter, vad beträffar detta arbetssätt. Med denna bakgrund fann vi det intressant att undersöka hur verksamma pedagoger i grundskolans tidiga år, uttrycker sig om individanpassad undervisning. För att studera hur det ser ut i verksamheten, valde vi att använda oss av en kvalitativ metod med intervjuer som teknik för insamlande av data. Det material som samlats in har analyserats och beskrivits med hjälp av teorianknytning. Resultatet visade att tidsrelaterad individualisering är den form som tillämpas mest i undervisningen, men respondenterna poängterar också betydelsen av att anpassa undervisningen till den nivå där eleven befinner sig, det vill säga svårighetsrelaterad individualisering. Respondenterna vidhöll även att denna arbetsform är till fördel för de svagpresterande eleverna, något som skiljer sig från den forskning som framkommit inom området. En annan intressant aspekt som vi kunde urskilja utifrån resultatet, var att det fanns motsättningar mellan pedagoger och forskare huruvida individanpassad undervisning, är en illusion eller verklighet. Ett hinder som respondenterna lyfter fram är att det i dagens skola förekommer stora klasser med bara en pedagog, vilket innebär att det kan vara svårt att få tiden att räcka till för att organisera en individanpassad undervisning.</p><p> </p> / <p>Literature that contains the concept individual tailored education show both positive and negative aspects, regarding this method. With this background, we found it interesting to examine how active teachers, in the compulsory school, express about individual tailored education. In order to study how it is in the reality, we have chosen to use us of a qualitative method, with interviews for collecting of information. The information that was gathered have then been analyzed and described with the aid of theory connection. The result showed that timerelated individualization is the most common type that teachers applies in their education, but the respondents also points out the importens to adapt the education on the basis of each individual, in another word difficultrelated individualization. The respondents maintained also that this work form is to advantage for the pupils who have difficulties, something that distinguish from research within the area. The study also showed another interesting aspect, namely that there were contradictions between teachers and researchers, whether individual tailored education is an illusion or if it is reality. An obstacle that the respondents points out is that the school of today has big classes with only one teacher, which means that it, according to time, can be difficult to organize individual tailored education.</p>

Stressrelaterade sjukdomstillstånd ökar i hela samhället. Hälsa i arbetslivet är alla individers rättighet. Distriktssköterskans yrkesroll idag är komplex. Ett arbetsområde är att arbeta mot en god folkhälsa. En god folkhälsa kan leda till ekonomiska vinster inte enbart för den enskilda individen utan även för samhället i stort vilket sedermera leder till en hållbar utveckling. Samhällets ökade krav på primärvården kan leda till stress hos den enskilda distriktssköterskan. Syfte med studien var att belysa de faktorer som kan leda till stress i distriktssköterskans arbetssituation. Studien är en kvalitativ studie. Semistrukturerade intervjuer utfördes med totalt tio informanter. Intervjuerna analyserades därefter med hjälp av en induktiv innehållsanalys. I resultatet framkommer faktorer som kan leda till stress, men även faktorer som kan minska upplevelsen av stress. Organisatoriska förutsättningar, ledarskap, krav och utsatthet är faktorer som påverkar distriktssköterskans upplevelse av negativ stress. En välfungerande organisation, struktur samt kommunikation tycks vara grundförutsättningar för en god arbetshälsa. Den upplevda stressen kan minska hos den enskilda distriktssköterskan genom kollegialt samarbete, vidareutveckling och bekräftelse från ledningen. Helhetsperspektiv är av största vikt för att uppnå en god arbetsmiljö och hälsa i arbetslivet.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att undersöka hur några yrkesroller inom förskola, grundskola och särskola såg på inkludering av barn och elever med intellektuell funktionsnedsättning i ordinarie verksamhet. Förskolan ska bereda plats för alla barn, sedan erbjuds grundskolan eller särskolan som två parallella skolformer. Placering i särskola ska ske efter utredning. Studien hade fokus på att se på uppfattningar om inkludering – förutsättningar, hinder och möjligheter ur ett sociokulturellt perspektiv. Femton halvstrukturerade intervjuer genomfördes med personal i förskolor och skolor och data analyserades med stöd av systemteori. Resultatet visade skillnaden i synen på att inkludera barn och elever i ordinarie grupper och kunde relateras till om personalen var verksam inom förskola eller skola och inte specifikt vilken yrkesroll de hade. Informanterna angav olika förutsättningar, hinder och möjligheter för inkludering som kunde föras till faktorer som var både individuella och strukturella. De pekade på komplexiteten i uppdraget och faktorer i skolsystem från individ-, grupp-, skol- och till en politisk nivå. Alla yrkesroller förespråkade ett relationellt förhållningssätt. De uttryckte att de såg möjligheter för inkludering i det sociala samspelet mellan barnen samt vuxna och barn. Hinder som kunde stå i vägen för att realisera detta var en känsla av att inte räcka till, sakna teoretisk kunskap, handledning och svårigheter att anpassa undervisning främst för äldre elever. En tydlig skillnad mellan personalens uppfattningar i förskola och skola framkom. I skolan angavs att elever med intellektuell funktionsnedsättning bara kunde inkluderas i vissa ämnen, i förskolan hade personalen en mer självklar inställning till en mer heltäckande inkludering av dessa barn  och möjligheter till deltagande i aktiviteter.

Denna studie är avsedd att utreda vilka förutsättningar rektorer har att utföra sitt arbete samt om det skiljer sig åt mellan kommunala skolor och friskolor. Detta har undersökts genom att studera den bakomliggande ledningsstrukturen samt styrverktygen och hur de har format förutsättningarna för rektorer. Studien baseras på intervjuer med huvudmän, rektorer och en kvalitetschef från den kommunala skolan respektive friskola. Studien visar att styrverktygen; mål, kommunikation, mandat och beslut samt stödfunktioner och till viss del ledningsstruktur formar förutsättningen för rektorn. Dessa styrverktyg har också undersökts för att se hur väl de fungerar för att skapa rätt förutsättningar för rektorns arbete i den kommunala respektive friskoleverksamheten. Från resultaten som erhållits i denna studie anser vi att styrverktygen inte fungerar optimalt för att skapa bra förutsättningar till rektorerna, för att utföra sitt arbete. Framförallt har resultaten visat på att rektorer i friskolan har bättre förutsättningar än rektorer i den kommunala skolan. / This study is intended to investigate the prerequisites for the principals to perform their work and whether they differ between schools. This has been investigated by studying the underlying management structure and the management instrument and how they have shaped the prerequisites for the principals. The study is based on interviews with princi- pals and a quality director from both public school and private school. The study shows that the management instruments goals, communication, mandate and decision as well as support functions, and to some extent the management structure, shapes the prerequisites for the principals. These management instrument have also been looked into more thor- oughly, in order to see how well they work to create the right conditions for the principals in the public school and private school. From the results that was obtained from this study, we could see that the management instruments don’t work optimally in order to give the right prerequisites for the principals. Mainly have the results shown that the principals in the private school have better perquisites than the principals working in the public school.

Syftet med studien var att undersöka lekens förutsättningar i förskolan samt pedagogers uppfattningar om detta. Studien har genomförts med en induktiv ansats och med kvalitativa observationer och intervjuer har pedagogers förhållningssätt och uppfattningar om lek ur ett lärandeperspektiv i förskolan undersökts. Det empiriska materialet analyserades efter vår ansats och ett mönster upptäcktes som därefter sorterades och reducerades i fem kategorier med ledning av vår studies syfte och frågeställningar. Kategorierna behandlar områden som: medlande och stöttande pedagoger i lek och lärande, inkluderande och inbjudande handlingar från pedagogen, lek och lärande som en helhet vilket barnet utforskar i leken samt att leken beskrivs som fri eller styrd. Möjlighet till lek kan under lekfulla former styras på olika sätt genom olika miljöer och material, vilket tillsammans med pedagogens förhållningssätt och hur spontana och planerade aktiviteter tillämpas i verksamheten. Resultatet kan förstås som att lekens förutsättning i verksamheten påverkas av olika aspekter och pedagogens inflytande har stor betydelse för barnets lärande i leken. / <p>Godkännande datum: 2018-01-05</p>

Trots de goda intentioner som finns i skolans styrdokument dras gymnasieskolan med en rad problemsom berör elever i behov av stöd. Problem som till exempel att eleven själv förväntas ta ansvar för sina studier, otydligheter i regelverket kring extra anpassningar och särskilt stöd samt lärarens inställning till elever i behov av stöd, gör att skolan har svårt att vara en skola för alla. Syftet med denna studie är att undersöka gymnasielärares uppfattning och upplevelse av att genomföra extra anpassningar och särskilt stöd. Genom semistrukturerade intervjuer med åtta gymnasielärare från sex olika skolor har datamaterial samlats in som sedan analyserats med hjälp av tematisk analys. I analysen synliggörs tre teman, identifiering av elever i behov av stöd, försvårande faktorer i arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd samt främjande faktorer i arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd. I resultatet framkommer att arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd ses som komplext. Det är varje lärares uppdrag att anpassa sin undervisning så att den möter alla elevers olika behov men det är förknippat med svårigheter. De största hindren är enligt lärarna att det är för stora grupper och att tiden inte räcker till för att både planera och utföra extra anpassningar och särskilt stöd. Det blir tydligt att bland de lärare som anser att de inte får tillräckliga förutsättningar för arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd så saknas ett nära samarbete med skolans ledning. Resultatet visar också på vilka faktorer som lärarna upplever som förutsättningar för att lyckas med uppdraget. Där framhålls samarbete med elevens mentor, kollegor och elevhälsa som den allra viktigaste framgångsfaktorn föratt lyckas med extra anpassningar och särskilt stöd. De resultat som framkommer får betydelse för det specialpedagogiska yrket då det belyser både hinder och förutsättningar från lärarens perspektiv. Resultatet tyder också på att ett systematiskt arbete kring extra anpassning och särskilt stöd motverkar den osäkerhet många oerfarna lärare känner och där har en specialpedagog en viktig roll att spela.