Denna studie tar sin utgångspunkt i en undran om vad lärare gör efter genomförd bedömning med stöd av det nationella bedömningsstödet i svenska årskurs 1, på ett formativt sätt tillsammans med eleven. Då det nationella bedömningsstödet är nytt och obligatoriskt att använda i årskurs 1 var det av intresse att undersöka vilken nytta det ger enligt lärarna samt vilka uppfattningar och erfarenheter de har om det. Formativ bedömning genomförs inte enbart vid ett sådant kartläggningsmaterial utan även vid den övriga dagliga undervisningen, därför var syftet också att undersöka vilka faktorer som påverkar möjligheten till det. Studien är av kvalitativ karaktär och har den proximala utvecklingszonen och sociokulturell teori som teoretiskt ramverk, där lärande sker i interaktion med andra, vilket genomsyrar hela studien och presenteras i studiens fjärde avsnitt. Data samlades in genom fem intervjuer med lärare i årskurs 1 och 2. Data har bearbetats och analyserats genom en tematisk analys. Studiens resultat visar på att lärare inte gör några större förändringar efter genomfört bedömningsstöd och anser sig inte få reda på något utstickande i elevers kunskapsnivå, bedömningsstödet anses mer vara en trygghet för den egna bedömningen de gör. Genomförandet anses som svårt och tidskrävande, både på grund av stora klassuppsättningar och en saknad av en annan personals stöd. Övriga svårigheter för formativ bedömning är också faktorn om tid en svårighet, då klasserna består av många elever på en lärare. / <p>Godkänt datum 2021-01-17</p>

I takt med dagens digitaliserade samhälle har skolor alltmer övergått från det analoga till det digitala i både undervisning och arbetsprocesser. Eftersom kommunal grundskola är en organisation där man hanterar en mängd personuppgifter och känslig information blir det viktigt att anpassa teknologier och arbetsprocesser för att säkerställa att hanteringen av information sker på ett säkert sätt. Personuppgifter och känslig information som inte lagras på ett säkert sätt innebär brott mot GDPR. För individen kan brott mot GDPR leda till konsekvenser i form av försämrade möjligheter i livet eller att personuppgifter hamnar i fel händer,och för organisationen kan det leda till straff i form av böter. Eftersom det finns relativt lite kunskap om vilken roll GDPR har i skolan samt hur det påverkar strukturer och arbetsuppgifter har detta varit av intresseatt undersöka för att förstå hur skolan som organisation kan skapa förutsättningar för medarbetarna att arbeta på ett säkert sätt. Syftet blev därmed att undersöka och förstå hur GDPR påverkar det dagliga arbetet i kommunal grundskola. Frågeställningar som formulerades för att möta syftet var; Hur påverkar GDPR de dagliga arbetsuppgifterna i skolan? och Vilka organisatoriska förutsättningar blir viktiga för att kunna möta kraven relaterat till GDPR i skolan?. För att besvara syfte och frågeställningar användes en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Resultatet av studien visade på att GDPR har bidragit till förändrade arbetssätt i skolan då arbetsuppgifter som exempelvis kommunikation och lagring måste anpassas efter kraven relaterat till GDPR. Resultatet visar även på att GDPR bidragit till en ökad arbetsbörda i skolan då det innebär fler faktorer att förhålla sig till i sitt arbete med ökat krav på kontroll och uppföljning. Trots att det visat sig förekomma brister i hantering av personuppgifter i skolan finns en upplevd trygghet i hanteringen av personuppgifter bland personalen vilket kan bero på flera saker. Den upplevda tryggheten kan exempelvis bero på den kompetensutveckling och det stöd som erbjuds inom organisationen, men det kan även bero på en brist på en förståelse för vilka konsekvenser brott mot GDPR kan leda till. Utifrån analysen kunde vi se att organisatoriska förutsättningar som blir viktiga för att möta kraven relaterat till GDPR är: gemensamma rutiner, kompetensutveckling och anpassade system för hanteringen av personuppgifter. Detta blir viktigt för att behålla säkerheten i arbetet i skolan.

The study presents how school leaders think about relational work within the school (teacher-student), that is, interpersonal meetings in the school and what significance they think they have for students' schooling. The focus is on the relationship between teacher and pupil and on the social climate, where attitudes and approaches that permeate the business is in focus. We have also investigated the principal's responsibilities and the views of pupils with school difficulties. Topics that are raised in connection are attitudes and thoughts about individual and general accommodations and what significance socio-economic background can have for the student's school situation. The study is qualitative with interview as method. The study involved 5 school leaders who are all educated and have worked a long time whithin the schoolsystem. As a theoretical starting point, we have been partly inspired by Bronfennbrenner's (1979) ecological systems theory is about how different people and things in the student's microsystem affect their development. We have been inspired by a phenomenographic approach in interpreting the results to explain and analyze the thoughts and opinions that are the same and different. The results of the interviews indicate that relational work within the school (teacher-student) is considered to be important for student' schooling, but that there are factors that sometimes make this work more difficult. Some difficulties described are the teachers' workload and inexperienced or untrained teachers. Furthermore, the interviewees see that there is a great responsibility of the principals and how they lead the school both organizationally and by creating a school culture and a good social climate. The interviewees also describe that teaching outside the classroom can sometimes be needed, but it must not be a permanent solution. After the results we discuss the thoughts and experiences that emerged in the interviews through the previous research is presented. The conclusion is that more collaboration is needed between different professions within the school but also with other authorities. The workload of teachers and principals needs to strike a balance so that relational work within the school (teacher-student) can take as much space as the work towards knowledge acquisition. Also, the we need educated teachers who can do this.

Med utgångspunkt i de tre projekten Mitt Gröna Kvarter, Hållbar Stadsutveckling i Kvillebäcken och Kongahälla som alla fått ekonomiskt stöd från Delegationen för Hållbara Städer har jag studerat vilka upplevelser aktörer inom de berörda projekten har av den interna kommunikationen. Studien berör även hur de inblandade uppfattar påverkan från den process som det ekonomiska stödprogrammet omfattas av samt vilken påverkan den skrivna ansökan har på mottagandet av och arbetet med föreslagna åtgärder. Genom att ställa mitt material frågan: Hur upplever aktörerna i de studerade projekten det interna kommunikativa arbetet? har jag avsett att visa hur projektens struktur och arbetssätt påverkat förutsättningarna för en givande kommunikativ process. Mitt empiriska material har lett mig till att identifiera fem slutsatser som är återkommande och av tongivande betydelse. Jag har kommit fram till att det därför är väsentligt; att diskussioner innebär en läroprocess; att det finns möjligheter att bidra på lika villkor; att aktörer kan enas i gemensamma problemformuleringar; att redovisningen av material är transparent; att konsekvens i handlingar och kommunikation råder. / With a starting point in the three projects Mitt Gröna Kvarter, Hållbar Stadsutveckling i Kvillebäcken and Kongahälla that all received financial support from Delegationen för Hållbara städer [The Delegation for Sustainable Cities], I have studied what experiences actors in those organizations have from the internal communication. The study also addresses how those involved perceive the impact of the process surrounding the financial support scheme and the impact of the written application on the reception of and work on the proposed measures. By asking the question: How do actors in the projects studied perceive the internal communication process? I show how the organization’s structure and their methods of work affect the conditions for a rewarding communicative process. My empirical material has led me to identify five conclusions that are recurring and all have an influential role. I therefore see it as essential; that discussions involves a learning process; that opportunities exist to contribute on equal terms; that the players can agree on common formulations of problems; that the presentation of material is transparent; that the consistency of behaviour and communication prevails.

I den kommande nya läroplanen hösten 2022 finns ett nytt tillägg i de inledande kapitlen i läroplanen för grundskolan. Ett specifikt tillägg gäller ämnesområdet sexualitet, samtycke och relationer som är ett förtydligande från det tidigare ämnesområdet sex- och samlevnad. Tidigare fanns inte sex- och samlevnad i läroplanens inledande kapitel så detta är alltså någonting nytt. Dessa inledande kapitel inkluderar fritidshemmet och arbetet blir därför ett nytt tillägg i fritidshemmets uppdrag.   Studiens syfte är att undersöka vilka tankar, visioner och förutsättningar som fritidshemslärare har inför det kommande arbetet med sexualitet, samtycke och relationer. För att samla in det empiriska materialet för denna kvalitativa studie genomfördes fyra individuella semistrukturerade intervjuer tillsammans med yrkesverksamma fritidshemslärare. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av läroplansteoretiskt perspektiv och de centrala begreppen: transformeringsarena, realiseringsarena, ramfaktorer och didaktiska frågor. Studiens resultat visar att det finns individuella tolkningar av ämnesområdet och hur fritidshemslärarna visionärt tänker kring hur arbetet kan ta form. Ytterligare presenteras olika förutsättningar som kan komma att påverka hur arbetet kommer att realiseras. Resultatet visar även hur fritidshemslärares upplevelse av den egna kompetensen påverkar deras inställning och självförtroende.

Fritidshemsverksamheten har sedan år 2016 fått ett eget kapitel i den svenska läroplanen för grundskolan (Skolverket, 2019a). Detta kapitel har medfört en större konkretisering av läraren i fritidshemmets yrkesuppdrag med beskrivning av syfte och ett centralt innehåll för verksamhetsplanering. Denna studie undersöker hur fyra lärare i fritidshem uppfattar sitt uppdrag utifrån fritidshemmets kapitel i läroplan, hur de konkretiserar läroplanens innehåll och vilka förutsättningar de har att arbeta utifrån denna i sin verksamhet. Studien är baserad på en kvalitativ metod där insamling av empiri har varit via genomförande av semistrukturerade intervjuer. För att analysera vårt datamaterial har vi utgått ifrån Lundgrens (1989) läroplansteori med vidareutveckling av Lindes (2021) uppdelning av läroplanens process från formulering av styrdokument till konkreta läroplanshändelser i tre olika steg. Resultatet visar att det finns olika tolkningar och värderingar av fritidshemmets uppdrag utifrån kapitel fyra i Lgr 11 (Skolverket, 2019a). Vidare visar resultatet på skilda sätt att arbeta med läroplanen i verksamheten och flera yttre förutsättningar som har en påverkan på genomförandet av läroplanens innehåll.

Sammanfattning Kandidatuppsats i företagsekonomi III, Organisation 15 hp, 2FE74E, Ekonomihögskolan Linnéuniversitetet i Kalmar, VT 2022.  Författare: Elisabeth Nilsson, Ellen Sagerström &amp; Lina Matzewska Handledare: Annika SchillingExaminator: Mikael LundgrenTitel: Ledarskapets anpassning vid hybridarbete - En kvalitativ studie om ledarskap vid kombinerat arbete på plats och distans ur ett chefsperspektiv  Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara hur chefer anpassar sitt ledarskap vid ett kombinerat arbete på plats och distans, ett så kallat hybridarbete. Samt vilka förutsättningar som kan göra anpassningen framgångsrik.  Metod: En studie som beskriver ledarskapets anpassning ur ett chefsperspektiv genomförd med en induktiv forskningsansats. Datainsamlingen har skett genom en kvalitativ forskningsstrategi med semistrukturerade intervjuer där nio chefer från sex organisationer har varit delaktiga.  Slutsats: Studien har visat att chefer anpassar sitt ledarskap vid hybridarbete genom: ledarskap under ökad frihet &amp; ett större förtroende, ett mer observerande ledarskap, tydligare mål, visioner &amp; förväntningar, en ökad tillgänglighet, ett öppnare sinne till förändring samt upprätthållning av relationen mellan chef och medarbetare. Följt av förutsättningar som kan göra anpassningen framgångsrik: fungerande teknologi, digitala arbetsverktyg, ett lättillgängligt informationsforum, en allt mer planerad kommunikation och att integrera virtuellt för att upprätthålla relationen mellan chef och medarbetare.  Nyckelord: ledarskap, anpassningar, förutsättningar, hybridarbete, chefsperspektiv. / Abstract Bachelor Thesis Business Administration III, Organization 15 hp, 2FE74E, School of Economics Linnaeus University in Kalmar, Spring 2022.  Authors: Elisabeth Nilsson, Ellen Sagerström &amp; Lina Matzewska Advisor: Annika SchillingExaminator: Mikael LundgrenTitle: Leadership's adaptation at hybrid work - A qualitative study on leadership in combined work at physical workplace and remotely from a managerial perspective  Purpose: The aim of the thesis is to describe and explain how managers adapt their leadership in a combined work at physical workplace and remotely, a hybrid work. As well as which conditions that can make the adaptation successful.  Method: A study describing the adaptation of leadership from a managerial perspective conducted with an inductive research approach. The data collection has been done through a qualitative research strategy with semi-structured interviews in which nine managers from six organizations have participated.  Conclusion: The study has shown that managers adapt their leadership in hybrid work through: leadership under increased freedom &amp; major trust, more observant leadership, clearer goals, visions &amp; expectations, increased availability, open minded for change and maintaining the relationship between manager and employee. Followed by conditions that can make the adaptation successful which are: functional technology, digital work tools, an easily accessible information forum, an increasingly planned communication and to integrate virtually for the purpose of maintaining the relationship between manager and employee.  Keywords: leadership, adaptations, conditions, hybrid work, managerial perspective.

Studiens syfte var att ur ett musikdidaktiskt perspektiv undersöka och analysera förskollärares syn på barns förutsättningar till instrumentspel i musikundervisning. Som metod genomfördes ett kvalitativt undersökningsarbete. Forskningsempirin genererades genom intervjuer som systematiskt arbetades igenom och som skapade datan för analysen. Den tidigare forskningen som användes för diskussionerna ansågs vara relevant för studien. Vi upptäckte under våra praktiker och jobb på förskolor att instrumentspel fick en liten plats i barngrupperna vilket ledde fram till att göra undersökningen. I studien lyfte vi fram didaktisk och musikdidaktisk teori, begrepp som reproducerande och producerande funktion, aktivitetsformer, rumsligt iscensättande, inommusikaliska mål samt linjärt och icke-linjärt undervisning. Ett forskningsresultat visade att den plats där musikundervisningar genomförs på kan bland annat bero på instrumentens placering. Ett annat resultat visade att aktivitetsformen lyssna oftast förekom i samband med instrumentspel. Handtrummor visades i resultatet som det instrument som oftast användes av barnen under musikundervisningarna. Resultatet visade även att den producerande funktionen oftare förekom under musikundervisningarna framför den reproducerande funktionen.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka inhouseavdelningar och reklambyråers förutsättningar för att ta fram kreativa idéer. Detta då de senaste åren präglats av att allt fler företag startat upp eller utökat sina egna inhousavdelningar för att bland annat effektivisera och få mer kontroll över den egna marknadsföringen och dess utgifter. För att få svar på undersökningens frågeställningar genomfördes en kvalitativ intervjustudie med yrkesverksamma medarbetare inom den svenska reklambranschen som på olika sätt är involverade i konceptutvecklingsfasen. Resultatet av undersökningen visade att inhouseavdelningar innehar bättre förutsättningar att ta fram kreativa idéer sett till konceptutvecklingsfasens process, kontext, process- och produktbegränsningar. Undersökningens resultat antydde även på att reklambranschen överlag borde fokusera mer på att skapa mer flexibla tidsramar samt rekrytera personal med en större månfald för att förbättra förutsättningarna för att ta fram kreativa idéer.

Den tidigare litteraturdidaktiska forskningen visar på flera positiva aspekter av skönlitteraturundervisning (Ewald, 2007; Ingemansson, 2020; Molloy 2002; m.fl.) Det finns dock en rädsla att glappet mellan denna forskning och lärares praktik är för stor. (Wintersparv, 2018). Trots den stora mängd forskning inom skönlitteraturdidaktiken fann vi en lucka då den befintliga forskningen som utgår från mellanstadielärares syn på skönlitteratur och deras didaktiska val är närmast obefintlig. Studiens syfte är därmed att undersöka fem svensklärare på mellanstadiets syn på skönlitteratur och deras didaktiska val i en kvalitativ empirisk studie. Som metod för datainsamling valdes semistrukturerade intervjuer samt skriftliga följdfrågor. Resultatet av studien visar att samtliga lärare har en positiv syn på skönlitteratur men även att de fem lärarnas didaktiska val i skönlitteraturundervisning skiljer sig åt. Det är dock svårt att se om detta beror på Högskolan Kristianstad | 291 88 Kristianstad | 044 250 30 00 | www.hkr.seen brist i lärarnas didaktiska medvetenhet eller om det är en brist i lärarnas professionella språk. Studien visar även att det finns förutsättningar som är avgörande för lärares skönlitteraturundervisning oberoende av lärarnas didaktiska medvetenhet.