Bilfria zoner är en planeringsstrategi som eftersträvar en hållbar stadsmiljö med fokus på att reducera bilanvändningen i människors vardag. Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka förutsättningar som har tagits i beaktande vid avgränsning av bilfria zoner för att få fram hur bilfria zoner ska avgränsas i svenska städer. Målet med studien var att identifiera vilka förutsättningar som är betydelsefulla vid avgränsning av bilfri zon. Därefter applicerades förutsättningarna i Gävle för att exemplifiera var det är möjligt och mest optimalt för Gävle kommun att införa en bilfri zon. Studien utfördes med två metoder för att få fram vilka förutsättningar som ska finnas vid avgränsning av bilfria zoner. Först utfördes en kvalitativ innehållsanalys av fyra befintliga och planerade bilfria zoner genom en induktiv ansats på plandokument, rapporter, vetenskapliga artiklar, böcker och organisationers hemsidor. De befintliga och planerade bilfria zonerna var gågatan Ströget, Helsingfors, Oslo och stadsdelen Vauban. Därefter genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer. De intervjuade var trafikplanerare från Gävle kommun, Sundsvalls kommun, Umeå kommun och Eskilstuna kommun. Förutsättningar som framkom från innehållsanalysen och intervjuerna visades i tematiserade tabeller för att kunna jämföra förutsättningarna som framkommit från de två metoderna. Genom en jämförelse mellan innehållsanalysen och intervjuerna identifierades nio förutsättningar. Dessa nio förutsättningar är täthet, handel, offentliga byggnader, grönytor, mötesplatser, cykelstråk, kollektivtrafik, gångstråk och parkeringshus. Förutsättningarna applicerades på ett ortofoto över Gävle i ArcMap 10.6 för att exemplifiera var en bilfri zon är möjlig och mest optimal att implementera i Gävle stad. Appliceringen av förutsättningarna resulterade sig i ett område som centrerade sig till centrala Gävle. / Car-free zones are a planning strategy that strives for a sustainable urban environment, focusing on reducing car use in people's everyday lives. The purpose of this study has been to investigate what preconditions that have been taken into account when defining car-free zones, to find out how car-free zones are to be delimited in Swedish cities. The aim of the study was to identify which preconditions that are important when designing a car-free zone. Then the preconditions were applied in Gävle to exemplify where a car-free zone is possible and optimal for the municipality of Gävle. The study was carried out with two methods to determine the conditions for the delimitations of car-free zones. First, a qualitative content analysis of four existing and planned car-free zones was carried out through an inductive approach to planning documents, reports, scientific articles, books and organizations' websites. The existing and planned car-free zones were the pedestrian street Ströget, Helsinki, Oslo and the district Vauban. Thereafter four semi-structured interviews were conducted. The interviewees were traffic planners from Gävle Municipality, Sundsvall Municipality, Umeå Municipality and Eskilstuna Municipality. Preconditions emerging from the content analysis and interviews were shown in themed tables to compare the preconditions emerged from the two methods. A comparison between the content analysis and the interviews identified nine preconditions. These nine preconditions are density, trade, public buildings, green spaces, meeting places, cycle paths, public transport, walk paths and multistory car parks. The preconditions were applied to an orthophoto of Gävle in ArcMap 10.6 to illustrate where a car-free zone is possible and most optimal to implement in Gävle city. The application of the preconditions resulted in an area that centered in central Gävle

Att leda en ensemble med olika musikaliska förutsättningar kan bjuda på utmaningar då det är många behov som ska tillgodoses på samma gång. Läroplanens krav om individanpassad undervisning ökar pressen för lärare att kunna bemöta alla individer i den svenska skolan i dag, och en fördjupad kunskap kring ämnet krävs för att läraren ska lyckas att få sina elever att nå målen. I denna studie utforskas olika tillvägagångssätt att lära ut låtar till en pop- och rockensemble där deltagarna har olika kunskapsnivå. Syftet är att utforska metoder som passar för mer respektive mindre erfarna deltagare i en ensemble samt se vilka resurser och utmaningar som finns i en ensemble med olika musikaliska förutsättningar. Studien har inletts med en aktionsforskning på en pop & rock-ensemble som dokumenterats med enkäter från deltagarna och dagbok från mig, ensembleläraren. Därefter genomfördes en kvalitativ intervju med de deltagande. Till grund för analysen ligger det kulturpsykologiska perspektivet, Vygotskijs teori om den proximala inlärningszonen samt teorien om kulturella verktyg. Resultatet visar att föredraget tillvägagångssätt verkar bero lika mycket på vilket instrument deltagaren spelade som vilken nivå de var på. Resultatet visar även att erbjudande av olika kulturella verktyg ökar sannolikheten för att både mer och mindre erfarna kan lära utifrån sin kunskapsnivå. En resurs i studien var att kamratlärande uppstod som strategi i processer där ensembleledaren inte räckte till, medan en utmaning var att anpassa undervisningens utefter varje bandmedlems proximala inlärningszon. Studien visar också på att trivsel och ett stödjande psykiskt klimat i en grupp spelar en avgörande roll i hur ett lektionstillfälle som helhet upplevs, och att ett tillvägagångssätt med rytmik verkade vara det som både mer och mindre erfarna deltagare tyckte bäst sammanlagt om. Om toleransen för varandras olika kunskapsnivå höjs, och personers olikheter ses på som en resurs istället för motsatsen tror kan det leda till en mer inkluderande musikvärld och i förlängningen en bättrad självkänsla bland människor i vårat samhälle.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur några SVA-lärare går tillväga med att individanpassa undervisningen för att främja elevens andraspråk på språkintroduktionsprogrammet. Detta har undersökts med hjälp av lärarintervjuer. I resultaten framkommer det att det är svårt att alltid lyckas med att individanpassa undervisningen, men att det är viktigt att läraren hela tiden arbetar med det. Slutsatsen är att läraren ska använda sig av olika arbetssätt och undervisningsmetoder för att på bästa fram nå fram till eleven, ha en bra lärar- elevrelation och slutligen att läraren hela tiden följer upp elevens språkutveckling.

Verksamheter inom den offentliga sektorn påverkar miljön mestadels genom till exempel beslut, information och handlingar utefter dessa. Deras påverkan är därmed svårare att se, den är indirekt. Några som har en intressant form av indirekt miljöpåverkan är utbildningsanstalter. De kommer i kontakt med mycket människor och har därmed en stor indirekt påverkan och denna påverkan kan bli både positiv och negativ beroende på organisationens engagemang och kunskap om sin miljöpåverkan. Ett väl fungerande miljöledningssystem som tar in all miljöpåverkan skulle kunna hjälpa skolor att göra sin indirekta miljöpåverkan positiv. Syftet med studien är att genom en fallstudie på en utbildningsanstalt undersöka vad för typ av förutsättningar som behövs för att införande av miljöledningssystem ska fungera i organisationer med främst indirekt påverkan. Den utbildningsanstalt som varit fallstudie i arbetet är Göteborgs Tekniska College och Gymnasium. Fallstudien har bestått av en miljöutredning, intervjuer samt en enkätundersökning. De viktigaste slutsatserna som dragits i studien är att de förutsättningar som en verksamhet måste ha för att kunna lyckas med en förändring i form av ett miljöledningssystem är att organisationen måste ha koll på sin omgivning, fungerande kommunikation inom organisationen, ha en positiv inställning och vara beredd på de problem som kan uppstå i processen. Dessutom är det viktigt att organisationer med indirekt miljöpåverkan har definierat sin kärnverksamhet eftersom det är där som den indirekta miljöpåverkan finns.

Syftet med undersökningen var att få veta om högutbildade inlärare har större och bättre förutsättningar för att nå ett snabbt och bra resultat. De 11 deltagarna fick skriftligt och muntligt berätta om ett bildmaterial som blev analyserat enligt processbarhetsteorin. I inledningen beskrivs skolverkets kursplan och mål fr sfi-undervisningen och i Varbergs kvalitetsredovisning beskrivs förfarandet. En presentation av inlärarna och utbildningen i deras hemländer följs av en översikt och resultat av en skriftlig och muntlig analys. I diskussionen som följer har ett axplock av forskare i svenska som andraspråk citerats och kommenterats. Resultatet visar att förutsättningarna för att lära svenska, varken är större eller bättre för högutbildade personer. Det visar istället att hög utbildning kan vara av betydelse men att individuell motvation är en större drivkraft.

No description available.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka organisatoriska förutsättningars samband med operativa chefers handlingsstrategier inom vård och omsorg. Studien undersöktes med hjälp av en enkätinsamling från utvecklingsprojektet CHEFiOS genom en longitudinell design. Vid det första mättillfället (2009) undersöktes organisatoriska förutsättningar (autonomi, ansvarsskyldighet, osäkerhet och resurser) och vid det andra mättillfället (2011) mättes handlingsstrategier (gränssättande, accepterande, informell, formell, främja delaktighet, närvarande chef och avlasta medarbetare). Deltagarna utgjordes av operativa chefer (enhetschefer och arbetsledare) inom äldre- och handikappomsorgen. Analys utfördes genom multipel regressionsanalys och resultatet indikerade på att resurser är en viktig organisatorisk förutsättning för chefer och deras val av handlingsstrategier. En lägre grad av resurser tenderar att påverka formell strategi främst men även accepterande, informell och främja delaktighet. Det största sambandet som studiens organisatoriska förutsättningar har är med handlingsstrategin främja delaktighet. Organisatoriska förutsättningar verkar således ha en viss påverkan på handlingsstrategier men det utesluter inte ett ömsesidigt förhållande där även handlingsstrategier påverkar organisatoriska förutsättningar. Dock bör resultaten ses på med försiktighet på grund av massignifikansproblemet då flera analyser utförts. Vidare forskning behövs för att fastslå förhållandet mellan organisatoriska förutsättningar och användandet av handlingsstrategier.

Intresset för projekt som organiseringsform har kraftigt ökat de senaste decennierna. Trots dess popularitet misslyckas fortfarande många projekt. Tidigare forskning har lagt stort fokus på verktyg och projekt som tydligt avgränsade enheter. Bredare empirisk bas och fler teoretiska perspektiv är nödvändigt för att öka förståelsen kring projekt som fenomen. Studiens syfte är att utifrån ett projektledarperspektiv förstå förutsättningarna organisationer ger projekt, projektledare och team. Vidare ämnar studien förstå hur dysfunktioner inom team manifesteras och hur de hanteras.  Studien är genomförd genom en kvalitativ ansats. Empiri har samlats in genom sex stycken semistrukturerade intervjuer från fem olika organisationer och branscher. Alla respondenter är projektledare med minst fem års erfarenhet av att leda ITprojekt. En genomgång av tidigare forskning och artikeldatabaser ligger till grund för den teoretiska referensramen och analysen. Teorier och begrepp som används i teoriavsnittet är Tillfällig och permanent organisering, Projektlivscykeln, Projekttriangeln och Team. Studien visar att tydlighet i olika former som kravspecifikation, förankring, målsättningar, kommunikation och kontrakt är en förutsättning som organisationen ger projekt, projektledare och team. Utöver tydlighet är en annan förutsättning från organisationen att allokera resurser, vilket leder till problem och dysfunktioner som splittrade grupper, ökad komplexitet, urholkning av resurser, brist på kvalitet och tillit inom team som projektledare får hantera. Genom att skydda team från utomstående intressenter, skapa bra sammanhållning och forum för kommunikation, försöker projektledare ge goda förutsättningar för team att genomföra projekt. / The popularity for project as a way of organizing has dramatically increased the last decades. Despite it’s popularity a lot of projects still fail. Earlier research has focused on tools and projects as an isolated entity. More empirical data and theoretical views are necessary to increase the understanding about project as a phenomenon. The purpose of this study is to examine from the project managers point of view, what conditions project, project managers and teams get from the organization. Furthermore, the study aims to understand how dysfunctions in team manifest and how they are handled. The study is based on a qualitative approach. Data has been gathered using sex semi-structured interviews in five different organizations and industries. All respondents are project managers with at least five years of experience managing IT-projects. A review of earlier research and databases with articles was the foundation on what the theory and analysis is based upon. Theories and concepts that’s been used are: Temporary and permanent organization, Project lifecycle, the project triangle and Team The study shows that clarification in different forms, like project specification, goals, anchoring, communication and contracts, is a condition that the organization gives project, project managers and teams. Another condition from the organization is the allocation of resources, which creates problems and dysfunctions like fragmented groups, increased complexity, erosion of resources, lack of quality and trust within teams, and then becomes the project manager responsibility to manage. By protecting team from external stakeholders, create good cohesion and forums of communication, project managers tries to give good conditions to the team to finish the project.

The main purpose of our thesis is to describe how Swedish environmental organizations view their resources for lobbying towards the environmental and climate politics of the European Union (EU). Furthermore, we intend to describe how the Swedish environmental organizations lobby towards the EU, and what their views are on lobbying as a democratic method to influence politics. To obtain the material for this study we have interviewed Världsnaturfonden WWF, Greenpeace Sweden and Friends of the Earth Sweden. The results have been analysed by the Theory of Democracy by Robert Dahl, and by the democratic dilemma with lobbying.The result of the thesis is that the environmental organizations view their resources as being sufficient for lobbying towards the EU, and see themselves as being able to influence the EU. They do however experience difficulties in lobbying towards the EU, mainly because of deficient financial resources and competition with the influential industry lobbyists.Our conclusion is that the environmental organizations see democratic problems with lobbying, which are mainly unequal access to EU’s decision-making process and EU’s lack of transparency. The organizations do however value lobbying as a democratic method because of the benefits for decision-makers and citizens.

I detta arbete kommer ni att få läsa om den forskning som finns kring matematiksvårigheter av olika slag, bland annat dyskalkyli, och även information om vilka olika metoder som är gynnsamma att använda sig av när man möter elever med matematiksvårigheter av olika slag. Studien som är gjord är en kvalitativ intervjustudie där lärare och specialpedagoger på olika skolor har blivit intervjuade för att undersöka vilka förutsättningar som lärare har till att bemöta elever med matematiksvårigheter, enligt deras upplevelse. Resultatet visar att förutsättningarna ser olika ut på olika skolor beroende på utbildning, elevgrupp, intresse och en rad andra faktorer. Samtliga intervjuade önskar dock bättre förutsättningar i form av tid, kollegialt lärande och större tillgång till resurs bland annat. En ytterligare faktor som försämrade förutsättningarna för lärarna var att det var väldigt otydligt vilka uppgifter specialpedagogen hade, vilket i vissa fall skapade ett missnöje kring samarbetet mellan lärare och specialpedagog då de förväntade sig olika saker av samarbetet.