För att bemästra det svenska språket krävs det inte endast förståelse, utan också önskan att lärasig. Sverige grundskolelevers studieresultat skiljer sig beroende på var eleverna bor. Elever sombor i socioekonomiskt utsatta områden har sämre studieförutsättningar än elever som bor igynnsamma socioekonomiska områden. Elevernas kunskapsutveckling är beroende av godastudieförutsättningar och miljöer som främjar varje elevs individuella utveckling. Det finns enskillnad i vilka utmaningar lärare möter beroende på var de arbetar och det kan krävas olikastrategier för att utveckla eleverna. Vilka lässtrategier använder lärare sig av i socioekonomisktutsatta områden? Utifrån kvalitativa och kvantitativa metoder undersökte vi vad femmellanstadielärare använder för lässtrategier för att främja elevers läsutveckling isocioekonomiskt utsatta områden och vad för läsintressen och läsvanor deras elever egentligenhar. Vi använde semistrukturerade intervjuer för att intervjua lärarna, medan 59 eleverbesvarade en enkät. Undersökningen visade bland annat att drygt hälften av de tillfrågadeeleverna uppger att de inte tycker om att läsa. De intervjuade lärarna är medvetna om deutmaningar det innebär att arbeta i socioekonomiskt utsatta områden och att de arbetar medolika strategier för att utveckla elevernas läsning.

Syftet med den här studien var att beskriva och skapa en fördjupad förståelse för förskollärares uppfattningar om vilka förutsättningar barns lärande får i relation till leken i förskolans verksamhet. Det här är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer (Bryman, 2018) använts för insamling av datamaterial. Vi har genomfört nio stycken intervjuer med utbildade förskollärare som alla arbetar inom samma kommun. Vid analysen använder vi oss av tematisk analys (Bryman, 2018). Vår undersökning har haft utvecklingspedagogisk teori (Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson, 2014) som utgångspunkt vilket även legat till inspiration för hur vi har analyserat vårt datamaterial. Resultatet visar att förskollärarna upplever att lek som pedagogiskt verktyg och barns fria lek blir två viktiga delar i förskolans verksamhet. I resultatet framkom det också olika aspekter såsom till exempel barns sociala utveckling, förskollärarens roll, yttre förhållanden samt ramfaktorer som kan ses som viktiga förutsättningar för barns lärande i relation till lek. Det visar sig även i resultatet att förskollärarnas roll blir betydelsefull i och med att de intervjuade förskollärarna poängterar olika förhållningssätt, till exempel att vara engagerad, intresserad och lyhörd vilket vi upplever handlar om att vara närvarande. Barns intressen har även uppmärksammats i vårt resultat utifrån att de är viktiga att ha i åtanke i fler olika avseenden när man planerar verksamheten. Sammanfattningsvis så har det i slutsatsen framkommit att lärande och lek är oskiljaktiga och ska kunna ses som en helhet. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>

Syftet med vår studie var att undersöka hur förskollärare upplever olika förutsättningar för undervisningen i förskolan. Vi har genom kvalitativa intervjuer samlat in data för studien. Vi har utfört sex intervjuer med förskollärare i Storstockholm. Som analysmetod har vi använt oss av tematisk analysmetod. De teman och mönster vi har identifierat i analysarbetet har vi sedan kopplat till begrepp hämtade ur det ramfaktorteoretiska perspektivet såsom reella och upplevda ramar. Dessa har vi sedan använt i resultat och diskussion. Studiens resultat visar på att förskollärare upplever att det finns många olika faktorer som skapar möjligheter och begränsningar för undervisningen, däribland reella ramar som utgörs av tid, budget, personal och styrdokument. Och de mer subjektiva upplevda ramarna i form av förskollärarens kompetens, kunskap och erfarenhet samt synen på förskolan.

Skolverket (2019, s. 22 - 24) beskriver i Lgr11 att lärare i fritidshem och fritidspedagoger i undervisningen ska behandla olika estetiska uttrycksformer som till exempel dans, musik, bild och drama. Har lärarna och pedagogerna de förutsättningar som krävs för att uppnå de mål som Skolverket beskriver? I uppsatsen studeras lärare i fritidshem och fritidspedagogers upplevda förutsättningar för en estetisk verksamhet för att besvara frågan. Syftet med undersökningen är att undersöka den utbildade personalens egna uppfattningar om vad de har för förutsättningar att leva upp till läroplanen med avseende på estetiska lärprocesser. Utbildad personal i studien syftar till utbildade fritidspedagoger eller lärare i fritidshem. En kvalitativ undersökning har genomförts med enskilda semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har genom denna metod undersökt vad lärare i fritidshem och fritidspedagoger upplever att de har för förutsättningar att undervisa inom estetiska lärprocesser. Resultatet i studien har analyserats utifrån en tematisk analys där respondenternas svar har delats in i huvudteman och respektive underteman. Resultatet i studien delades in i tre huvudteman: Personligt intresse, förutsättningar i arbetslaget och organisatoriska förutsättningar. I temat personligt intresse framkom det i resultatet att alla respondenter ansåg att estetiken är viktig i fritidshemmet. Vidare visar resultatet i temat att den utbildade personalen styr verksamheten utifrån deras personliga intressen inom estetiska aktiviteter. Förutsättningar i arbetslaget var det andra temat och det visar i resultatet att det finns möjligheter för ett samarbete inom respektive respondents arbetslag. Majoriteten av respondenterna förklarar samarbetet som en uppdelning av estetiska aktiviteter utifrån kompetens och intresse. Det sista temat som framkom i studien är organisatoriska förutsättningar som innefattar tillgång till lokaler, material och planeringstid. Resultatet i temat visar en variation som påverkar verksamheternas förmåga att bedriva en estetisk verksamhet.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka och få en djupare förståelse för hur förskollärare arbetar med att skapa delaktighet och inflytande hos de barn som ännu inte erövrat det talade majoritetsspråket samt hur förskollärarna ser på fenomenet. Följande frågeställningar ligger till grund för studien: Hur beskriver förskollärare att de upplever sitt arbete gällande att skapa delaktighet och inflytande hos de barn som ännu inte erövrat det talade majoritetsspråket i förskolans verksamhet? samt Vilka förutsättningar upplever förskollärare att de har för att skapa delaktighet och inflytande hos de barn som ännu inte erövrat det talade majoritetsspråket i förskolans verksamhet? För att närma oss dessa svar har studien utgått från en fenomenologisk ansats och Giorgis fenomenologiska analysmetod för att analysera empirin. Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sju verksamma förskollärare.  Resultatet för studien presenteras i tre tematiseringar: Känslor av delaktighet och inflytande, Upplevelse av att förstå och förståelse för barnens livsvärld samt Upplevelse av frustration gällande verksamhetens förutsättningar. En slutsats av det är att förskollärna i denna studie upplever både positiva och hindrande förutsättningar att skapa delaktighet och inflytande hos de barn som ännu inte erövrat det talade majoritetsspråket i förskolans verksamhet. En väldigt viktig förutsättning för delaktighet och inflytande menar vi även är förskollärarens förståelse för, inblick i och erfarenhet av barnens livsvärld.

Digitaliseringen i vårt samhälle är under ständig utveckling och användningen av digitala verktyg ökar dagligen. Förskolans arbete med digitala verktyg blir därför betydelsefullt. Utifrån detta har föreliggande studie haft som syfte att undersöka hur förskollärare förhåller sig till arbetet med digitala verktyg i förskolan samt vilka förutsättningar de ges till den digitala undervisningen. Studien utgår från en kvalitativ ansats där intervjuer har använts för att få förståelse för förskollärarnas föreställningar om den digitala undervisningen i förskolan. Pragmatismen och hermeneutiken har präglat denna studie då vi har studerat och tolkat förskollärarnas erfarenheter och kunskaper. Det framkommer i studiens resultat att de digitala läroplansmålen upplevs som svåra att ta sig an och att det önskas mer stöd i den digitala undervisningen. Detta bidrar i sin tur till att det digitala arbetssättet och förutsättningar till det skiljer sig åt i arbetslagen och i de olika verksamheterna.

Syftet med denna studie var att beskriva pedagogernas erfarenheter och upplevelser av inkludering samt de förutsättningar pedagogerna hade av barn med funktionsnedsättningar i förskole verksamhet. Författarna använde sig av en kvalatativ metod, där sju stycken semistrukturerande intervjuer genomfördes i två stycken delstudier. Där efter transkriberades och analyserades intervjuerna där olika koder framträdde och bildade olika teman som kunde identifieras. Olika tema kopplades ihop med frågeställningarna som blev resultatet. Teorin som användes i reslutatet stödjer sig på det relationella perspektivet och kategoriska perspektivet. Resultatet visade att pedagogerna generellt hade positiv upplevelse och erfarenhet av inkludering utifrån de förutsättningarna de hade. Upplevelsen var att flexibilitet var centralt för att kunna hitta gemensamma mål för arbetet kring barn med funktionsnedsättning. En strukturerad kartläggning i ärendet och genom samarbete med andra professioner kunde samsyn skapas kring gemensamma mål rörande barnen. Enligt resultatet i studien framkom det att förutsättningarna krävs för att ha inkluderad verksamhet. Genom pedagogernas utsago om att anpassa verksamheten efter barn med funktionsnedsättning blir inte det ett utpekande för barnet. Detta skapar ett inkludernade arbetssätt för hela barngruppen genom att pedagogerna frambringar förutsättningar på varierande sätt.

Bakgrund: Att sexualitet anses vara ett känsligt ämne kan ha sin grund i historiens påverkansaspekter till var vi befinner oss idag. Personers med intellektuella funktionsnedsättningar position i samhället har utvecklats från segregering till en del av samhället. Därav är det en utsatt grupp av samhället parallellt med ett tabubelagt område. Den svenska utvecklingen inom sexuella rättigheter för personer med intellektuella funktionsnedsättningar och dess tillgodoseende är trots alla framsteg inte på samma nivå som den danska.Syfte: Syftet med denna studie är att belysa hur professionella som arbetar inom LSS - verksamheter uppfattar sina förutsättningar till att främja sexuella rättigheter för personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Metod: För att kunna besvara studiens syfte har sex stycken semistrukturerade intervjuer utförts med professionella från olika LSS-verksamheter. En tematisk analys utfördes för att kunna organisera empirin och få en mer djupgående förståelse för den. Teorin om sociala representationer har använts för att analysera och förstå resultatet av studien.Resultat och analys: Resultatet av studien visade att professionella anser att de har bristande förutsättningar till att främja sexuella rättigheter för personer med intellektuella funktionsnedsättningar. De bristande förutsättningarna grundar sig i bland annat okunskap, inaktuell information, personliga värderingar och bristfällig kommunikation vilket påverkar det gemensamma arbetssättet samt en frågeställning om vem som bär ansvaret. Diskussion: Professionella inom LSS-verksamheter behöver förutsättningar för att kunna främja de sexuella rättigheterna för personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Detta kan erhållas genom utbildning och kommunikation kring sexualitet för att skapa ett gemensamt arbetssätt, tydligare riktlinjer och acceptans för ämnet. Konfusionen om vem som ska ha ansvaret för utvecklingen kring området påverkar de sexuella rättigheterna för personer med intellektuella funktionsnedsättningar. / Background: That sexuality is considered to be a sensitive subject may have its basis in history’s influence points to where we are today. People with intellectual disabilities position in society have evolved from segregation to a part of the society. Hence, it is a vulnerable group of the society in parallel with a taboo area. Swedish development in the area of sexual rights for persons with intellectual disabilities and its visibility is not at the same level as the Danish one.Aim: The purpose of this study is to illustrate how professionals working in LSS-organizations perceive their preconditions for encouraging sexual rights for persons with intellectual disabilities.Method: To answer the purpose of the study, six semi-structured interviews were conducted with professionals from different LSS-organizations. A thematic analysis was executed in order to organize the empiricism and gain a deeper understanding of it. The theory of social representations has been used to analyze and understand the results of the study.Results and analysis: The results of the study showed that professionals believe that they have inadequate conditions to encourage the sexual rights of persons with intellectual disabilities. The lack of conditions is based on, among other things, ignorance, outdated information, personal values and inadequate communication which affects the common way of working and a question about who is responsible.Discussion: Professionals in LSS-organizations need preconditions to be able to encourage the sexual rights of people with intellectual disabilities. This can be achieved through education and communication about sexuality to create a common way of working, clearer guidelines and acceptance of the subject. The confusion about who should be responsible for the development around the area affects the sexual rights for people with intellectual disabilities.

Sammanfattning/AbstractSöderberg, Ann (2018). Inkludering av elever med autism — utmaningar och framgångsfaktorer ur ett lärarperspektiv. Inclusion of pupils with autism spectrum disorder — challenges and facilitating factors from a teacher perspective. Specialpedagogexamen, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet.Förväntat kunskapsbidragStudien ämnar ge en inblick i grundskollärares tankar om inkludering av elever med autism. I vilken utsträckning stämmer lärares uppfattningar överens med det som tidigare forskning pekar på som betydelsefulla faktorer för framgångsrik inkludering av elever med autism? Det är först när vi försöker förstå lärares inställning till inkludering, utifrån tankar om den egna kompetensen, upplevelsen av stöd och resurser och synen på vad som utgör framgångsfaktorer och utmaningar i undervisningssituationer, som vi kan påbörja ett utvecklingsarbete i syfte att förbättra villkoren för elever med autism.Syfte och frågeställningarStudiens syfte är att undersöka lärares förutsättningar i arbetet med att inkludera elever med autism i ordinarie undervisning. Vilka utmaningar uppfattar lärarna att de möter i undervisningen när det gäller att inkludera elever med autism? Vilka möjliga framgångsfaktorer kan lärare identifiera utifrån sin egen erfarenhet? Hur uppfattar lärarna skolans organisatoriska förutsättningar när det gäller inkludering av elever med autism?TeoriDen sociokulturella teorin utgår från att allt lärande sker i social interaktion med omgivningen. Stora delar av vår läroplan bygger på denna kunskapssyn. Centrala kriterier inom autismdiagnosen avser nedsatta funktioner i det sociala samspelet. Resultatet i denna studie analyseras med stöd av den sociokulturella teorin, så som den beskrivs av Säljö (2000), samtidigt som teorins grundtankar problematiseras i kontexten för elever med autism. MetodStudien har genomförts genom insamling av kvalitativ data. Två sessioner av fokusgrupppsintervjuer med lärare på en högstadieskola ligger till grund för insamling av empiri. Analysen av materialet har gjorts utifrån en hermeneutisk ansats.ResultatDet finns enligt lärarna ett värde i att bygga en stark relation till eleven för att underlätta i skolsituationen. Individuella anpassningar, exempelvis alternativa redovisningsformer, tas gärna fram efter behov och i dialog med eleven själv. Det framkommer att lärarna föredrar generella anpassningar, så som en gemensam rutin för lektionens uppstart och presentation av arbetsgången. Principen om lika värde och bibehållna förväntningar på eleven, i kombination med lärarnas höga arbetsbelastning, gör att de väljer att tona ner betydelsen av funktionsnedsättningen och rikta insatser till gruppen. Detta förhållningssätt stämmer väl överens med det som tidigare forskning beskriver som autentisk inkludering där olikhet är normen och ingen elev ska behöva känna sig avvikande. Samtidigt finns en antydan att lärarna inte använder sig av metoder som tidigare forskning framhäver som betydelsefulla för elever med autism, exempelvis visuellt stöd och stödstrukturer, instructional scaffolding och metakognitiva strategier. Lärarna uttrycker att arbetet med flera elever i behov av stöd är betungande och att de inte alltid upplever att de får tillräckligt stöd av skolledningen. Om kompetensutveckling ska kännas meningsfull bör den ges parallellt med undervisning av elever med autism, gärna i reflektionsgrupper. Behovet av kompetensutveckling framstår som störst inom området för det sociala samspelet hos elever med autism. Specialpedagogiska implikationerSkolledningen ansvarar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete för en tillgänglig lärmiljö. Då kan det också bli nödvändigt med kompetensutveckling av lärare gällande autism, och inte enbart generella anpassningar och differentierad pedagogik utifrån ett relationellt perspektiv. Specialpedagogens kompetens behövs för att tillsammans med rektor leda utvecklingsarbetet samt för att vara en kvalificerad samtalspartner i samarbetet med lärare.

Syftet med studien är att undersöka vilka arbetssätt lärare uttrycker att de använder sig av i sin undervisning för elevernas läsutveckling och hur lärare kopplar detta till läslust. För att få reda på detta har vi genomfört intervjuer och skickat ut enkäter. Materialet för studien består av fyra intervjuer och 312 enkätsvar. Det sociokulturella och kognitiva perspektivet utgör undersökningens teoretiska ram och har varit en central del i vårt resultat och analys. Utifrån detta har vi kommit fram till att de arbetssätt som verkar vara ofta förekommande i arbetet med läsutveckling och läslust är högläsning, och då särskilt i kommunikativa sammanhang som till exempel boksamtal. Utifrån både tidigare forskning och de resultat vi har fått fram ser vi att en viktig faktor för elevernas läsutveckling och läslust är att de får samtala kring vad de har läst. Genom diskussion kring texter får eleverna en djupare förståelse och därmed ökar även lusten för fortsatt läsning.