This essay aims to examine the democratization process of Sweden. Taking the aim at investigating social engagement from the people and people movements to find explanations to the swedish democratization process. Also, the political elite and their behaviour is another subject of this work to find reasonable explanations to why Sweden managed to democratize. Looking at conditions and underlying factors, this essay tries to give a wide explanation to the Swedish case.

Studiens syfte är att lyfta förskollärares föreställningar om musik som mål och medel, hur de undervisar i musik och vilka förutsättningar de anser är betydelsefulla för att bedriva musikundervisning som ett mål. Studien berör didaktiska tillämpningar av musikundervisning i förskolekontext. Metoden utgår från en kvalitativ ansats och data är insamlad genom intervjuer och observationer för att sedan analyseras utifrån ett utvecklingspedagogiskt perspektiv och Lindströms modell om estetiska lärandeformer. I studien deltar fyra förskollärare från tre olika förskolor med barn i åldrarna 1-5 år. Resultatet visar att förskollärarnas föreställningar om musik i förskolan är starkt förknippade med glädje såväl som ett eget ämnesinnehåll. Det musikdidaktiska innehållet i förskollärarutbildningen framhävs som otillräckligt och bidragande till förskollärarnas avsaknad av trygghet och kompetens i att undervisa musik som mål och medel. Studiens slutsats är att kompetens inom ämnet musik och stöd från kollegor är faktorer som förskollärare betonar som viktiga förutsättningar för att bedriva musikundervisning i förskolan.

Denna studie visar att en hög grad av tvingande isomorfism präglar den mindre kommunens förutsättningar. Vi har studerat den kommunala socialtjänsten i Strömsunds kommun mellan 2015-2020 och funnit att verksamhetens utmaningar mer eller mindre är konstanta under perioden. Kommunens socialnämnd ansvarar för budgeten och påverkas i hög grad av statliga styrmedel eller överordnade myndigheters tillsyns- och uppföljningsinsatser. Vi har också funnit att det finns stora utmaningar att rekrytera personal till socialtjänsten vilket både innebär ökade kostnader till följd av nyttjande av konsulttjänster och ökad risk för att både utredningar och verkställighet blir lidande. Vidare beskriver Strömsund kommun att konkurrensen från andra kommuner och större städer är en faktor de märker av. Studien ger en kort inblick i en mindre kommuns verklighet och utmaningar.

Technology has only been a mandatory school subject in Sweden since the 1980s, and it has no tradition on its own as to didactics and content. This makes it hard for teachers to practice equivalent teaching in agreement with the curriculum. In 2018, The Swedish National Agency for Education revised the curriculum and allocated specific hours to strengthen the position of the Subject of Technology. Our purpose with this systematic research overview is to see what has been written about the possibilities or challenges for technology teachers to work according to the curriculum. We have searched for peer-reviewed articles in two databases, SwePub and ERIC, to cover both national and international research. This resulted in many articles about the internal factors such as teachers’ perceptions about the subject and its content, but not that many articles about the more practical circumstances surrounding the teaching situation. Our conclusion is that the already engaged teachers with interests and confidence in Technology will focus on the subject in their teaching, and at the same time they can play a big part in helping more insecure colleagues. The external factors such as economy, allocated hours, and the school facilities are still invisible in the research area but would be interesting to look at more thoroughly.

Sammanfattning/Abstract Wendel, Hanna (2022). ”Är du stresstålig och flexibel?” -  En systematisk litteraturstudie med fokus på organisatoriska faktorers påverkan på lärares yrkesutförande, psykiska hälsa och upplevelse av stress. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Förhoppningen är att genom detta examensarbete öka förståelsen för hur organisatoriska förutsättningar påverkar lärares möjligheter att utföra sitt uppdrag samt hur dessa inverkar på lärares psykiska hälsa och upplevelse av stress. Genom en ökad förståelse för vad som bidrar till arbetsrelaterad stress bland lärare finns en förhoppning om att det i framtiden ska bli lättare att arbeta fram strategier och metoder för att förebygga stress och utbrändhet. Ytterligare en önskan är att belysa vikten av skolutveckling och systematiskt arbete med arbetsmiljön, för att på så vis främja en god lärmiljö för både lärare och elever.   Syfte och frågeställningar Syftet är att sammanställa vad nationell och internationell forskning skriver fram som framträdande faktorer som bidrar till att lärare upplever stress i relation till sitt arbete. Genom detta syfte finns även en förhoppning om att skapa en bild av hur den specialpedagogiska funktionen kan användas för att stärka lärare i deras profession samt för att förebygga psykisk ohälsa hos både lärare och elever. Frågeställningen består av två frågor; ”vad framträder genom forskning som signifikanta faktorer som bidrar till stress, psykisk ohälsa och utbrändhet hos lärare?” Samt ”hur kan den specialpedagogiska funktionen användas för att förebygga ohälsa bland lärare?”   Teori Den teoretiska utgångspunkten för detta arbete har tagit sitt avstamp inom ramfaktorteorin, inkluderingsbegreppet ur ett relationellt perspektiv samt ur begreppet självförmåga med kopplingar till begreppet KASAM.     Metod Metoden för detta examensarbete är en systematisk litteraturstudie som bygger på nio vetenskapliga artiklar med nationell och internationell bakgrund.   Resultat Resultatet visar på komplexa orsakssamband mellan vad som föranleder lärares upplevelse av stress och utbrändhet. En mängd olika faktorer har genom de ingående studierna undersöks i relation till de tre dimensionerna av utbrändhet - emotionell utmattning, känsla av otillräcklighet och depersonalisering/cynism. Några av de faktorer som undersökts i relation till dimensioner av utbrändhet är; kön, ålder, erfarenhet, klasstorlek, inkludering av elever i behov av särskilt stöd, kompetens och kollegialt stöd.   Specialpedagogiska implikationer Då specialpedagogens uppdrag, förutom att arbeta med elever i behov av särskilt stöd, är att ha en rådgivande och handledande roll gentemot kollegor ligger den specialpedagogiska implikationen i att öka förståelsen för hur förutsättningar och faktorer inom skolan som organisation bidrar till stress och utbrändhet hos lärare. Med en ökad förståelse inom detta område är förhoppningen att det således även ska öka möjligheterna att arbeta fram nya metoder och strategier för att förebygga psykisk ohälsa samt främja goda lärmiljöer. Då skolan kan ses som en helhet som hänger ihop av flera mindre delar som påverkar varandra ömsesidigt skulle jag vilja påstå att vikten av välmående lärare är betydelsefull även för elevers välmående, lärande och utveckling.

Kvinnligt ledarskap har studerats under årtionden och en av de mest inflytelserika teoriernaom synen på kvinnliga ledare är “Role Congruity Theory”. Enligt detta ramverköverensstämmer inte kvinnliga könsnormer med normen om ledarskap, vilket påverkarkvinnors möjligheter att bli chefer. Eftersom dessa normer verkar ha förändrats över tid, finnsdock möjligheten att de olika normerna har blivit mer överensstämmande på senare tid. Dennastudie undersöker därför kvalitativt förutsättningar och normer om ledarskap som påverkarkvinnors möjligheter att bli chefer i Sverige idag. Studien baseras på kvinnornas personligaerfarenheter och data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer som har analyseratsgenom induktiv tematisk analys. Denna metod hittar konkreta exempel på hur sådanaförutsättningar och normer kan se ut i praktiken och abstraherar dem till kategorier. Studiensresultat indikerar både för- och nackdelar för kvinnors förutsättningar på arbetsmarknaden,där upplevelsen om stöd från omgivningen och av att ha samma förutsättningar som sinamanliga kollegor identifierats som fördelar. Vissa gamla strukturer som begränsat kvinnorsmöjligheter att bli chefer lever emellertid kvar. Resultatet belyser också att ett skifte verkar haskett i synen på ledarskap där ett mer demokratiskt och mellanmänskligt ledarskap bliviteftertraktat, vilket utifrån tidigare forskning är egenskaper som är förenliga med kvinnligakönsnormer. Eftersom den nya synen på ledarskap är mer förenlig med kvinnliga egenskaper,indikerar resultaten att kvinnliga könsnormer och normer om ledarskap är mer kongruentaidag. Fortsatta studier behövs dock för att uppskatta i vilken grad detta generaliserar till enbredare samhällsnivå. Studien diskuterar både teoretiska och praktiska implikationer.

Studien undersöker hur införandet av IFRS inom EU påverkat värderelevansen hos noterade fastighetsbolag. Studien jämför svenska fastighetsbolag med en grupp europeiska fastighetsbolag där ländernas redovisningsmässiga förutsättningar skiljt sig åt. De valda europeiska fastighetsbolagen har legal hemvist i länder med svagare redovisningsmässiga förutsättningar jämfört med Sverige. Vidare bidrar studien till forskning inom värderelevans genom att ge ökad förståelse för hur olika redovisningsmässiga förutsättningar kan vara avgörande vid tillämpandet av nya redovisningsstandarder. Jämförelsen mellan de svenska fastighetsbolagen och de övriga europeiska fastighetsbolagen undersöker fastighetsbolagens möjlighet att uppnå det önskade resultatet med införandet av IFRS. Genom en kvantitativ studie visar resultatet en förbättrad värderelevans efter införandet för de svenska bolagen samtidigt som de övriga europeiska bolagen påvisade en sämre värderelevans. Studiens slutsats är därav att införandet av IFRS delvis resulterade i det önskade resultatet genom att ha medfört högre värderelevans hos de svenska fastighetsbolagens redovisning. Resultaten visar att de skillnader som finns mellan medlemsländernas redovisningsmässiga miljöer kan vara avgörande för hur väl IFRS redovisningsprinciper kan tillämpas av fastighetsbolagen.

I den här studien undersöks hur lärare inom anpassad grundskolas inriktning ämnesområden upplever sitt bedömningsarbete. Införandet av ny läroplan och medföljande kursplaner, för anpassad grundskola inriktning ämnesområden, i augusti 2022 medför att vi anser att området är särskilt aktuellt att beforska. Studiens syfte är att synliggöra de möjligheter och utmaningar lärare upplever i arbetet med bedömning, generellt men också specifikt kopplat till begreppen efter elevens förutsättningar och delta. Studien är en kvalitativ intervjustudie med utgångspunkt i ett dilemmaperspektiv, då verksamma inom skolformen möter en rad dilemman i sin yrkesutövning kring bedömning. Intervjuerna analyserades genom tematisk analys utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt.  Studiens resultat visar att informanterna upplever möjligheter med sin bedömning så som att kursplanernas begrepp är generösa och möjliggör att samtliga elever får lyckas i sitt skolarbete. Studien visar dock samtidigt att elevers stora och skilda behov medför att med varje möjlighet följer en rad utmaningar. Bedömningsarbetet upplevs komplext och tycks präglas av en osäkerhet kring hur kursplaner och begrepp ska tolkas och omsättas i det praktiska arbetet. Det nyutgivna kommentarmaterialet med dess förtydligande om att eleverna ska delta aktivt upplevs inte klargöra begreppet. Informanterna ser vinster i att bedömning och dess begrepp kontinuerligt diskuteras inom kollegiet. De menar att bedömning har en kvalitetshöjande funktion då den främjar att pedagoger kontinuerligt anpassar sin undervisning och på så vis fortsätter utmana sina elever kunskapsmässigt. Informanterna lyfter även möjligheter som organisation, olika yrkesprofessioners samarbete, tid och tolkningsutrymme. Dessa möjligheter kan dock enligt våra informanter även vara utmaningar om inte rätt förutsättningar ges av skolledningen.

Arbetet går ut på att undersöka 8 undervisande lärares uppfattningar om talrädsla i skolan och organisatoriska förutsättningar och hinder för att kunna arbeta förebyggande mot talrädsla. Undersökningen är kvalitativ med semistrukturerade intervjuer och innehållsanalys som metod. Resultatet visar att deltagande informanter ger liknande svar. Informanternas svar visar på att förutsättningarna att arbeta för att motverka talrädsla behöver utvecklas. Det finns även organisatoriska förutsättningar och hinder som kan förbättras.

Teknikämnet har varit obligatoriskt i svensk grundskola i 30 år och det har fattats ett antal politiska beslut genom åren för att lyfta teknikämnets status. Har dessa politiska beslut gett resultat för hur undervisningen i skolan går till eller vad är lärarnas uppfattningar kring vad som faktiskt påverkar undervisningen i klassrummet? Denna studie vill undersöka hur lärare upplever att deras teknikundervisning påverkas i samband med förändringar i kursplan eller timplan samt om det spelar någon roll om teknikämnet har fått en egen post på schemat eller ej för dessa upplevelser. Det teoretiska ramverket är hämtat från Finger and Houguet och inkluderar fem inre respektive sex yttre faktorer som kan påverka implementering av förändringar.  Utifrån en yttre ramfaktor - tid - har olika skolors schemaläggning gällande teknik för årskurs 4 använts som urval inför intervjuer. Data har därefter samlats in genom kvalitativa intervjuer med sex lärare verksamma i årskurs 4–6 på dessa olika skolor. Sammantaget blir slutsatsen från intervjuerna att det är samspel mellan olika inre och yttre förutsättningar samt olika personer som är det avgörande för om det blir en god teknikundervisning oavsett om styrdokument förändras.