Denna uppsats syftar till att undersöka vilka utmaningar och möjligheter som forskning pekar på för att kunna anpassa undervisningen till varje elev utifrån elevernas egna lärande. Uppsatsen syftar även till hur den individanpassade undervisningen kan se ut i ämnet samhällskunskap. I bakgrund tas lärarens uppdrag upp samt vilka regler och lagar som styr hur undervisningen ska se ut. I resultatet behandlas individanpassning och individualisering, lärare och elev, utmaningar med individanpassning, lärarens dilemma samt individanpassning i samhällskunskapen att tas upp. Metoden som har använts är en systematisk litteraturöversikt av olika avhandlingar och artiklar, samt någon läromedelsbok. Utifrån det empiriska materialet från resultatet kan man sammanfattningsvis se att lärare stöter på olika problem i att individualisera sin undervisning beroende på bristande resurser samt att styrdokumenten för samhällskunskap inte alltid går att förena med individanpassning. Det finns även en bristande kunskap och erfarenhet i hur läraren ska anpassa sin undervisning på bästa sätt. Avslutningsvis finns det heller ingen specifik lösning på hur lärare ska göra för att kunna nå upp till dem målen som sätts av olika myndigheter för att det inte finns tillräckligt med resurser och kunskaper.

Enligt läroplanen för förskolan (Lpfö18, 2018) ska barn som tillfälligt eller varaktigt behöverstöd i sin utveckling få det stöd som de är i behov av. Trots Lpfö18s (2018) intentioner belyserSkolinspektionen (2017), genom en granskning av svenska förskolor att personalen i förskolaninte alltid uppfyller kraven för det rådande styrdokumentet. Vi har med en hermeneutisk ansatsgenomfört en kvalitativ intervjustudie med åtta yrkesverksamma förskollärare i syfte attsynliggöra förskollärares upplevelser av deras förutsättningar att stötta barn i behov av särskiltstöd. Särskilt vill vi synliggöra vilka svårigheter de beskriver i deras arbete. Med denna studieönskar vi ge en fördjupad förståelse för förskollärares upplevelser och för vilka faktorer som debeskriver har störst påverkan på arbetet. Faktorer som framkommer av betydelse berör främstorganisatoriska förutsättningar såsom barngruppsstorlek och brist på tid för kollegialtsamarbete. Dock finner vi genom intervjuerna att alla svårigheter inte enbart kan läggas på enorganisatorisk nivå. Andra faktorer som spelar en stor roll i huruvida förutsättningarna att stöttabarn i behov av särskilt stöd blir optimala är bland annat hur personalen i förskolan fördelarbefintliga resurser samt hur de internt förhåller sig till svårigheter som kan uppstå iverksamheten, vilket vi belyser och diskuterar ytterligare.

Denna kvalitativa studie syftar till att nå en fördjupad förståelse av förskollärares perspektiv och erfarenheter av undervisning i förskolans utomhusmiljö, samt förskollärares syn på potentiella didaktiska möjligheter och utmaningar i samband med undervisning i förskolans utomhusmiljö. Det övergripande motivet bakom studiens inriktning är förskollärares undervisningsuppdrag och ansvar att leda målstyrda processer utifrån både planerat och spontant innehåll i varierande miljöer både utomhus och inomhus. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har tre halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer utförts vid tre kommunala förskolor i Mellansverige, där sammanlagt åtta förskollärare deltog. Vid analysen av empirin har John Deweys pragmatiska perspektiv på lärande och syn på didaktik, samt den utvidgade didaktiska triangeln, används i syfte att fördjupa förståelsen av förskollärarnas resonemang om undervisning i utomhusmiljön. Resultatet av studien visar två olika didaktiska förhållningssätt bland förskollärarna i frågan om undervisning i förskolans utomhusmiljö. I det ena förhållningssättet framhävs det spontana lärandet genom barnens lek och intressen i den fysiska miljön, men med en avsaknad av undervisningsbegreppet. I det andra förhållningssättet framhävs förskollärarens ansvar att didaktiskt planera utomhusmiljön i syfte att balansera planerad/spontan undervisning och barns fria lek. Resultatet visar även att förskollärarna i denna studie framhäver hur det krävs mer av förskollärare och organisation som helhet för att förskolans utomhusmiljö ska prioriteras som en undervisningsmiljö och utvecklas i samma utsträckning som inomhusmiljön. Kompetensutveckling, en tydlig organisation, systematiskt reflektionsarbete och en samsyn kring utomhusmiljöns syfte beskrivs vara lösningarna för att kunna hantera de organisatoriska och yttre utmaningar som undervisningen i denna miljö ställs inför.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollärarens roll i barnens konflikthantering. Den teoretiska inramning som valdes är Cohens konfliktpyramid. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där det fanns möjlighet för följdfrågor har använts. Fyra stycken legitimerade förskollärare från fyra olika kommuner har intervjuats. Studiens resultat visar att förskollärare arbetar med att arbeta förebyggande med ett demokratiskt förhållningssätt genom att ge barnen verktyg och strategier när det kommer till konflikthantering i förskolan, men att detsaknas viss utbildning inom konflikthantering.

Syftet med denna studie har varit att belysa pedagogers förhållningssätt i barnens lek och utifrån det bidra med kunskap till pedagoger så att de kan reflektera över sitt eget förhållningssätt. Vi har gjort en kvalitativ studie där vi observerat pedagogers förhållningssätt gentemot leken i förskolan. Studien utgår ifrån det sociokulturella perspektivet samt Jung (2012) och Ivrendis (2017) beskrivningar av olika lekroller pedagoger intar i förskolans verksamhet. Observationerna har medfört att vi fått en bild av hur dessa roller förekommer i förskolans samt att vi fått syn på andra förhållningssätt som pedagogerna tagit sig an. I analysen har vi jämfört våra funna roller med de lekroller som presenteras under vår teoretiska utgångspunkt, detta har vi gjort för att komplettera våra observationer och ge stöd och underlag till dessa i resultatet. Resultatet har gett en bild av vilka roller som finns, vad som händer när pedagogerna tar på sig de olika rollerna samt hur det kan påverka barnens lek. I resultatet framkom även en roll som vi fann utöver Jung (2012) och Ivrendis (2017) roller vilket var avledaren. Avledaren var en roll som pedagogerna tog på sig när lekarna inte passade in i deras normer om hur en lek skulle gå till och därför erbjöds, i de flesta fall, barnen att “dega” i stället. I diskussionen framkom bland annat att observatörsrollen kan bli en viktig utgångspunkt där pedagogerna kan få en tydlig bild i huruvida de bör kliva in i leken eller ej. Observatörsrollen har även gett förståelse för hur pedagogerna i sådana fall bör delta för att inte ha en negativ påverkan på leken / <p>Betyg i Ladok 240109.</p>

The Swedish preschool has formal leaders who are responsible for coordinating, leading and developing the preschool's activities. The formal leaders are principals. The assignment is governed by laws, regulations and varying responsibilities. The purpose of this study is to contribute knowledge about preschool principals' perceptions of their mission as formal leaders. A qualitative interview study has been conducted with five preschool principals.  This have been analyzed based on a lifeworld phenomenological theory. The results show that the leadership task is varied and that pedagogical leadership is one of the overall tasks. It also emerges from the interviews that there is often not enough time for pedagogical leadership. There are several different challenges that principals face in the implementation of the assignment, which are sometimes limiting. The main challenges highlighted are time, finances, conflicts, and well-being. The principals say that they have different methods for their leadership, but that they are also guided by different situations and conditions. Significant factors for feeling safe and being able to carry out their assignment, according to the principals, are surrounding support functions and people such as colleagues, managers, administrators, special educators, etc. The principals also highlight their own visions for how various changes in the activities could have contributed to a positive development of the preschool's activities. The study's conclusion is that preschool principals' tasks as formal leaders are complex and varied. Principals need certain conditions to be able to carry out their task and meet the challenges that exist. This includes greater conditions for pedagogical leadership and related support functions. The study also points to further research on shared leadership as a solution to principals' high workloads.

Språk- och språkutveckling är en viktig del i förskolans arbete, i barns lärande och utveckling. Med tanke på att språk är en essentiell del av identitet, kommunikation och gemenskap är det viktigt för barn att kunna utveckla den färdigheten. Flerspråkighet är allt vanligare idag i förskoleverksamheter och det krävs att förskolepersonal visar engagemang och intresse för att synliggöra språket på många olika sätt. En av förskolepedagogernas viktigaste uppgifter är att genom olika arbetsmetoder kunna använda undervisningen till att stimulera och utveckla barns språk. Syftet med min undersökning är att ta reda på vilka tankar och arbetsmetoder pedagoger har för att stimulera och stödja flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Metoden som används i denna studie är kvalitativ, baserad på sex intervjuer från tre olika förskolor. Diskussionen i resultatdelen sker utifrån syftet och frågeställningar. Resultatet som framkommit i studien är att pedagogerna tillämpar olika metoder och strategier för att stimulera språkutveckling. Samtliga anser att modersmålsundervisning kan användas för att stimulera inlärningen av det svenska språket. Det framgår också att pedagogerna har en viktig roll i förskolan där de behöver vara lyhörda, närvarande och tydliga i arbetet. De menar att konkret material och den lärmiljö som verksamheten erbjuder är avgörande för barns språkutveckling. Pedagogerna anser att de har ett ansvar att samarbeta med vårdnadshavare och kunna ha ett positivt bemötande gentemot flerspråkighet. De förutsättningar som erbjuds pedagogerna för att genomföra sitt arbete anser de är olika. Viktigt att lyfta fram är att de menar att den svenska förskolan inte kan garantera en likvärdig utbildning för alla runt om i landet.

The work for sustainable development is something that requires a joint commitment from all countries and corners of the world, where public libraries can also contribute. This study examines how librarians perceive the conditions of public libraries in the work for sustainable development, and how the conditions need to change in order for this work to develop. The study applies a quantitative approach in the form of a questionnaire survey aimed at librarians at public libraries in Sweden, where primarily a quantitative statistical analysis but also a qualitative content analysis was performed on the collected data. Furthermore, the framework The three spheres of transformation was used to create a deeper understanding of how these conditions could be understood based on the personal, political and practical spheres. The results show that the librarians participating in this study perceive the conditions to work for sustainable development as quite good based on the finding that eight out of eleven studied factors were rated highly. The results also show that the librarians believe that all factors need to change in order for this work to develop. Thus, it can be stated that the role and work of public libraries for sustainable development has the potential to expand even more.

Syftet med denna studie var att studera hur mellanstadielärare inkluderar nyanlända elever i matematikundervisning samt vilka förutsättningar de hade för att bedriva arbetet. Ramfaktorteorin utgjorde studiens analytiska ramverk. Den kvalitativa metod som valdes var semi-strukturerad intervju. Sex lärare intervjuades och dessa lärare är behöriga i matematik i årskurs 4–6 och arbetar med nyanlända elever. Resultatet visade att lärarna tyckte att det var viktigt att nyanlända elever kartläggs för att kunna underlätta undervisningen för dessa elever. Tre av lärarna nämnde att deras elever först gått i förberedelseklass innan de gått vidare till ordinarie klass. Samtliga lärare använde sig av flera olika metoder för att inkludera nyanlända elever i sin undervisning men en gemensam nämnare är att de fokuserar på språket eftersom nyanlända elever har svårt med det svenska språket och det ledde till att de missuppfattade matematiska uppgifter. Endast tre av de intervjuade lärarna hade ett samarbete med en studiehandledare i sitt klassrum som kunde stötta elevens lärande. De ramfaktorer som påverkade lärarnas förutsättningar att kunna inkludera nyanlända elever var tiden, lokalerna, elevgruppen, ekonomin och elevernas bakgrund.

Sammanfattning Kandidatuppsats i Företagsekonomi III, Organisation 15 hp, 2FE78E, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Kalmar, VT 2021. Författare: Emelie Fredriksson, Johanna Fredriksson och Ofelia KarlénHandledare: Jasmina Beharic Examinator: Mikael LundgrenTitel: När arbetet tvingas in i hemmet - En studie om arbetsmotivation vid påtvingat distansarbete till följd av Covid-19 pandeminSyfte: Syftet med studien är att ge en ökad förståelse för hur individens arbetsmotivation påverkas av ett påtvingat distansarbete till följd av Covid-19 pandemin samt vilka faktorer som kan öka eller minska arbetsmotivationen.Metod: En kvalitativ studie med en induktiv forskningsansats som behandlar ämnet arbetsmotivation vid distansarbete till följd av Covid-19 pandemin. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer där samtalsämnen avseende arbetsmotivation och distansarbete har berörts. En tvärsnittsstudie har genomförts utifrån tio individer från olika organisationer.Slutsats: Med vår studie har vi kommit fram till att faktorer såsom inflytande och ansvar över det egna arbetet, fysiska arbetsförhållanden och sociala aspekter påverkar anställdas arbetsmotivation vid påtvingat distansarbete. Det finns likheter mellan det resultat som framkommit i vår studie och tidigare forskning som inte berört den påtvingade aspekten av distansarbete. Faktorerna har således inte visat sig vara unika för just påtvingat distansarbete utan faktorerna påverkar även individens arbetsmotivation vid självvalt distansarbete. Däremot kan vi konstatera att vissa faktorer blir mer påtagliga vid påtvingat distansarbete eftersom anställda inte har möjlighet att variera mellan arbetsplatsförlagt arbete och distansarbete. Nyckelord: Arbetsmotivation, Covid-19, Distansarbete, Flexibilitet, Förutsättningar, Omställning, Pandemi, Påtvingat, Sociala aspekter, Variation.