Syftet med studien är att utifrån yttre ramfaktorer klarlägga fritidslärares upplevelser av fritidshemmets förutsättningar för inkludering av elever i behov av särskilt stöd. Studien är en kvalitativ studie där tre fritidslärare genom semistrukturerade intervjuer fått delge sina upplevelser av vilka förutsättningar det inkluderande arbetet i fritidshemmet kräver. Resultatet har analyserats utifrån ramfaktorer som teoretiskt ramverk där fokus riktats mot psykosocial miljö, fysisk miljö och personal- och elevgrupper. Resultatet visar atttillräcklig personalstyrka anses avgörande för ett fungerande inkluderingsarbetet i fritidshemmet. Det anses nödvändigt med avsatt personal till elever i behov av särskilt stöd och överlag fler i personalen för att fritidslärare ska kunna gå ifrån rollen som övervakare över en elevgrupp och ägna mer kvalitativ tid åt elever. Även tillgången och utformningen av lokaler visar sig ha stor betydelse för att möta elevers skilda behov, där poängteras vikten av egna fritidshemslokaler och tillräckligt stora lokaler. Planeringstid och gemensam planeringstid för samtliga i fritidshemspersonalen menas bidra till ett gemensamt förhållningsätt och gott samarbeta i personalstyrkan, vilket enligt fritidslärarana är avgörande för ett gott inkluderingsarbete. Bristande resurser påverkarfritidslärarnas möjlighet att finnas närvarande och stötta elever i behov av extra vuxenstöd. Detta påverka elever i behov av särskilt stöd men även samtliga elever i fritidshemmet och fritidshemmet som verksamhet.

Denna uppsats utforskar utomhuspedagogik i en storstadsmiljö, med fokus på Stockholms innerstad. Genom kvalitativa intervjuer med sex förskollärare analyserar studien möjligheter och utmaningar som förknippas med att bedriva utomhuspedagogik inom stockholms innerstad. Resultaten indikerar att brist på kunskap och erfarenhet utgör väsentliga hinder för implementeringen av utomhuspedagogik. Trots detta betonar förskollärare vikten av utomhusmiljöer för barns lärande och engagemang. Studien identifierar även faktorer som påverkar implementeringen av utomhuspedagogik, inklusive brist på grönområden och säkerhetsaspekter. Förskollärarnas engagemang och förståelse för utomhuspedagogik är avgörande för dess framgång. En bredare definition av utomhuspedagogik som inkluderar stadsmiljöns resurser lyfts fram som en möjlighet för att öka variationen i undervisningen. Denna studie syftar till att öka kunskapen om utomhuspedagogik i stadsmiljöer och bidra till diskussionen om hur denna pedagogik kan anpassas och genomföras i Stockholms innerstad och liknande storstadsmiljöer. / This essay explores outdoor education in an urban environment, with a focus on Stockholm’s inner city. The study analyzes opportunities and challenges associated with conducting outdoor education within Stockholm’s inner city through qualitative interviews with six preschool teachers. The results indicate that lack of knowledge and experience constitute significant obstacles to implementing outdoor education. Nevertheless, preschool teachers emphasize the importance of outdoor environments for children’s learning and engagement. The study also identifies factors influencing the implementation of outdoor education, including a shortage of green spaces and safety considerations. The commitment and understanding of preschool teachers are crucial for its success. A broader definition of outdoor education that includes urban resources is highlighted as an opportunity to diversify teaching approaches. This study aims to enhance the understanding of outdoor education in urban environments and contribute to the discussion on how this pedagogy can be adapted and effectively implemented in Stockholm's city center and similar metropolitan settings.

Studien undersöker hur handläggare inom lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade bemöter vårdnadshavare till barn med funktionsnedsättning. Studien undersöker även hur handläggarna använder sitt handlingsutrymme för att kunna leverera ett bra bemötande till föräldrarna. Det professionella mötet studeras och analyseras med hjälp av rollteori utifrån fem huvudteman; förväntningar, relationer, handläggarens handlingsutrymme, socialarbetarens ambition samt samordning och ansvar. Empirin i studien bygger på åtta semistrukturerade intervjuer med LSS-handläggare från fyra olika kommuner av varierande storlek i Sverige. Intervjuerna visar vikten av att handläggarna arbetar för att anpassa förväntningarna som förekommer hos vårdnadshavarna, samt ger tydlig information gällande ansökningsprocessen. Resultatet belyser hur relationsbyggandet baseras på vikten av långsiktighet samt att få tid och utrymme att skapa goda relationer till klienterna. Studien visar ytterligare hur LSS-handläggarnas växlande mellan olika roller och förväntningar, gör att det svårare för dem att uppfylla alla krav som ställs på dem från olika håll.

Stockholms bostadsmarknad har alltid varit pressad och bostadsbristen har länge varit ett faktum. 2021 rapporterade Länsstyrelsen att det demografiska bostadsbehovet i Stockholms län inte uppfylls. De facto är att det inte längre är en fråga om bostadsbrist, det är en fråga om bristande bostadsförsörjning! Fler bostäder behövs som skall kunna tillgodose medel- och framförallt låginkomsttagares bostadsbehov. Samtidigt härjade COVID-19 pandemin omkring och ledde till distansarbete som även 2022, “post pandemi”, fortsatt används i hög grad. Hur kontoren utnyttjas och vad för lokaler som efterfrågas på kontorsmarknaden har ställts på sin spets, och vakansgraden i somliga lägen och för vissa typer av kontorsbyggnader har stigit alltmer. Där kan ett behov av att utveckla dessa byggnader från fastighetsägarens sida uppstå för att förbättra driftnettot, då behovet redan är tydligt från samhället sida, fler bostäder till överkomligt pris! I och med detta gav regeringen Boverket i uppdrag att skriva en rapport kring förutsättningarna för att omvandla lokaler till bostäder. Därför blev detta kandidatarbetes syfte tydligt, att undersöka behovet av, och förutsättningarna för att omvandla vakanta kontorsbyggnader till bostäder “efter” pandemin. Detta, då ett ökat intresse från fastighetsägarnas sida uppenbarligen behöver väckas, allra mest ur ett hållbarhets- och bostadsförsörjningsperspektiv, och det vidare behöver redogöras för en konverterings förutsättningar, utom Boverkets egna rapport. Genom att tillämpa en semistrukturerad kvalitativ intervjustudie som knyter an till en litteraturöversikt uppfylls examensarbetets syfte och dess frågeställning besvaras.  Vad gäller behovet av konvertering på fastighetsägarnas sida, är detta begränsat. Mycket av detta har att göra med att intresset och incitamenten inte är så stora, men främst torde det ha att göra med att de flesta fastighetsägare ännu inte sett så stor skillnad på kontorsmarknaden. Dessutom adderat till detta är att inställningen till konvertering ofta är att det är för svårt på grund av diverse lagar, regler och krav. Vad gäller förutsättningarna för att konvertering ska kunna ske, är dessa många och djupgående. Tillräckligt hög vakans, lågt ingångsvärde, såväl som rätt förutsättningar plantekniskt, byggtekniskt, juridiskt, ekonomiskt, statligt, kommunalt och samhälleligt måste uppfyllas. Det viktigaste är dock den ekonomiska genomförbarheten, dör denna, gör också projektet det. Detta är varför det kan vara krångligt med konvertering, då det verkligen gäller att hitta rätt fastighet och byggnad med rätt förutsättningar och möjligheter! / The housing market in Stockholms has always been under pressure and the housing shortage has for a long time been a fact. In 2021 Länsstyrelsen reported that the demographic need of housing in Stockholm has not been fulfilled. In fact, it is not a question about a housing shortage anymore, it is a question about an insufficient housing supply! There is a need for more affordable housing for those with middle, and especially low income. Alongside all of that, COVID-19 has changed the working community even "post" pandemic, working from home and having digital meetings is now a part of the normal working week. This has led to a change in what is demanded of working spaces, which has resulted in higher vacancy rates in especially some types of areas with a particular standard. A need for property development can therefore arise since property owners have an interest in increasing the net operating income of the property, as well as there is a societal need. The government in Sweden gave an assignment to Boverket because of this need for housing and because of the increasing vacancy rates since the pandemic. The assignment which was given to Boverket, was to evaluate the preconditions of converting office buildings into housing. Therefore, it became clear as to what the purpose of this thesis were to be, I was to study the need for, and the preconditions for converting office buildings into housing. And I was to do this in hopes of increasing the property owners interests of conversion since it is important from a sustainability and housing supply perspective, and also because I found that it needed to be made clear of the exact conversion preconditions outside of Boverkets own report. The thesis purpose will be fulfilled, and the thesis questions will be answered by doing an semi- structured qualitative interview study that relates to a literature overview. The property owners need for conversion of the office buildings has through this study been proven to be raher limited. A lot of this has to do with the owners interest and the incentive of the conversion. Also, most of the property owners have not yet seen such a big difference on the office market. Added to this, the attitude towards conversion seemed rather negative, most of the interviewed companies taught it to be too hard to convert office buildings because of various laws, rules and requirements. In order for conversion to happen, it has been shown that the right preconditions regarding the zoning plan, structural engineering, law, economics, the states, the municipalities and the community's attitude towards the project need to be met.

För att nå syftet med studien används ett deduktivt förhållningssätt med de teoretiska perspektiven krav- och resursmodellen samt socialt stöd. Krav och resursmodellen används för att analysera de krav som medarbetare har på sin arbetsplats och de resurser som finns för att balansera kraven (Bakker & De Vries, 2021). Socialt stöd innebär en god social interaktion med kollegor och chefer (Karasek & Theorell, 1990). Det kan ske både i form av praktiskt, emotionellt och kognitivt stöd (Eklöf, 2022). Tidigare forskning visar att socialarbetare har en upplevelse av höga kvantitativa krav, hög grad av stressymptom och bristande resurser (Welander et al., 2017). De resurser som socialarbetare tidigare har betonat är b.la. kollegialt stöd, tillräcklig bemanning och förutsättningar för återhämtning (Arbetsmiljöverket, 2016). I studien används en kvalitativ metod med fyra semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma socialarbetare inom rollerna biståndshandläggare samt socialsekreterare på barn och unga från olika kommuner i Sverige. Urvalsmetoden är ett strategiskt urval och ett tvåstegsurval i form av kontakt med chef för biståndshandläggare samt kontakt med en av författarnas anhörig som ett snöbollsurval.  Studiens slutsats är att socialt stöd i form av goda relationer samt trygghet och avlastning, möjlighet till återhämtning under och efter arbetstid, optimism samt resiliens och dess utformning är särskilt betonat som organisatoriska och personliga resurser på socialarbetares arbetsplatser för en välfungerande psykosocial arbetsmiljö. Vidare, är slutsatsen att krav i arbetet är vad som formar socialarbetares arbetsuppgifter och visar på de resurser som behövs för att balansera kraven. Framförallt betonades dokumentation- och administrationskravet, som en betydande påverkan på socialarbetares arbete. Dessutom bidrog det till en obalans mellan krav och resurser i form av tidsbrist som kräver strategier för att balansera kravet. Strategier som framkom är användandet av to-do list samt kollegialt stöd och avlastning. Ovanstående resultat kan innebära att det i framtiden är ett ökat ansvar för organisationer och politiker i respektive kommun att bidra med organisatoriska resurser samt att socialarbetare bör ha kunskap om krav och resurser för en god psykosocial arbetsmiljö.

Trots att gymnasieskolan är en frivillig skolform går nästan alla ungdomar vidare till ett gymnasieprogram, dock visar forskning att en stor andel elever inte fullföljer sina studier och hoppar av skolan. Detta leder till stora samhällskostnader, men framförallt utmaningar för individer som riskerar att hamna i ett utanförskap på grund av att man saknar formella kvalifikationer och riskerar därmed att bli långtidsarbetslös, utveckla osunda livsmönster och dålig hälsa. Det ställer höga krav på skolan som organisation att arbeta förebyggande genom att erbjuda individ- och organisations inriktade insatser. I de insatserna ingår även en kvalitativ och likvärdig studie- och yrkesvägledning för att säkerställa att eleven kan göra välgrundade studie- och karriärval. Syftet med denna studie är således att undersöka vilka påverkansfaktorer som leder till att individer väljer att avsluta sina gymnasiestudier, och vilka förutsättningar studie- och yrkesvägledaren har för att arbeta förebyggande, baserat på de organisatoriska förutsättningarna som skolan erbjuder. Detta genomförs med intervjuer baserade på uppsatsens övergripande frågeställningar: Vilka orsaker upplever studie-och yrkesvägledare är de främsta faktorerna till avhopp i gymnasiet och vilka organisatoriska förutsättningar behöver studie- och yrkesvägledare i sitt arbete för att kunna arbeta förebyggande? Det empiriska materialet analyseras med stöd av teorierna The Systems Theory Framework of Career Development och organiseringsperspektivet. Analysen visar att elever som befinner sig i riskzon eller redan hoppat av gymnasiet har haft svårigheter i skolan sedan tidigare, som påverkat deras självkänsla och prestation. Eleven influeras av olika faktorer som både är individuella och strukturella, vilket påverkar deras val av studier och möjligheter. Studie- och yrkesvägledaren har en viktig funktion i det förebyggande arbetet, dessvärre anser studiens informanter att de inte alltid har de rätta förutsättningarna för att kunna arbeta förebyggande.

With the anthropogenetic impact on the climate, previous research has emphasized the need for climate adaptation in order to mitigate the effects and reduce the risk induced by climate change in the future. In order to implement solutions and get good coordination there is a need for long-term funding and security in financing according to research. Studies have also shown the need for regional actors and coordination in order to achieve successful implementation. In Sweden the county administrative boards are responsible for the coordination of climate change adaptation but have recently been faced with budget cuts aimed specifically for coordinating climate adaptation at the regional level. The purpose of this study is therefore to examine how the county administrative board's work with regional coordination for climate change adaptation has worked overtime, and how the work is affected by the budget decision. In order to examine this, semi-structured interviews with six employees from six geographically dispersed county administrative boards have been conducted. The analysis shows nine themes related to the coordination assignment and the effects of the government's decision to discontinue with the targeted funds for climate adaptation. The results of the study show that the discontinuation of funds have affected the county administrative board's work with the coordination assignment and that differences in the allocation of funds have given rise to different conditions for each county administrative board. It is clear from the analysis that funds aimed specifically for climate adaptation are essential for the county administrative boards to be able to maintain the coordination work and to ensure the continuity needed to address an ever-changing climate. / Med den antropogena påverkan på klimatet har tidigare forskning understrukit behovet av klimatanpassning för att mildra effekterna och minska risken för framtida klimatförändringar. För att implementera lösningar och få en god samordning behövs långsiktig och varaktig finansiering enligt forskning. Studier har också visat på behovet av regionala aktörer och samordning för att uppnå ett framgångsrikt genomförande. I Sverige ansvarar Länsstyrelserna för samordningen av klimatanpassningen men har på senare tid ställts inför budgetnedskärningar som specifikt syftar till att samordna klimatanpassningen på regional nivå. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur Länsstyrelsens arbete med regional samordning för klimatanpassning har fungerat över tid. Och hur arbetet påverkas av budgetbeslutet. För att undersöka detta har semistrukturerade intervjuer genomförts med sex anställda klimatanpassningssamordnare från sex geografiskt spridda Länsstyrelser. Analysen visar nio teman som berör samordningsuppdraget och regeringens beslut att avveckla riktade medel för klimatanpassningsarbete. Resultatet av studien visar att avvecklingen av medel har påverkat Länsstyrelsernas arbete med samordningsuppdraget och att skillnader i medelstilldelningen gett upphov till olika förutsättningar för respektive Länsstyrelse. Det är tydligt utifrån analysen att öronmärkta medel är väsentligt för att Länsstyrelserna ska kunna upprätthålla klimatanpassningsarbetet och för att säkerställa kontinuiteten som behövs för att ta itu med ett ständigt förändrat klimat.

Svenska skolor har länge haft en målsättning att integrera vägledning i undervisningen. Under 1970-talet visade utvärderingar att hela skolans ansvar inte var välfungerande och nästintill okänt för skolledningen och lärare. Vägledning som hela skolans ansvar innebär att all pedagogisk personal ska bidra med vägledning till eleverna. Än idag visar forskning att organiseringen med vägledningen är svag och att lärares involvering brister. Syftet är därför att undersöka högstadielärares involvering och uppfattning om sin roll i vägledning som hela skolans ansvar på en grundskola i en större stad samt vilka organisatoriska förutsättningar som eventuellt saknas för att implementera vägledningen i undervisningen. Frågeställningarna är:  Hur uppfattar högstadielärare på en grundskola i en större stad sin roll i vägledning som hela skolans ansvar? Vilka organisatoriska förutsättningar identifierar högstadielärare för att arbeta med vägledning som hela skolans ansvar i undervisningen?  Vi har använt en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med fem högstadielärare. Empirin har analyserats utifrån organiseringsperspektivet som fokuserar på sex organisatoriska förutsättningar som behövs för att förändring och utveckling ska vara möjlig. Huvudresultatet visar att högstadielärares uppfattning om sin roll i vägledning som hela skolans ansvar skiljer sig och att de organisatoriska förutsättningarna brister för att högstadielärarna ska implementera vägledningen i undervisningen.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är vanligt hos äldre i form av nedstämdhet, ångest och depression, där vem som helst kan drabbas, vilket påverkar livskvaliteten negativt. Att åldras kan innebära försämringar av både fysiska samt psykiska funktioner och förlust av närstående som förknippas med social isolering, vilket ökar risken att drabbas av depression. En normaliserad uppfattning att depression är en normal del av åldrandet i kombination med samhällets stigmatisering medför att äldre inte söker vård för psykiska besvär och orsakar onödigt lidande samt ökar risken för självmord. Syftet: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av depression i mötet med äldre. Metod: Litteratursökningen resulterade i 14 artiklar och integrerade både kvalitativa samt kvantitativa data. Dessa analyserades via kvalitativ innehållsanalys och sammanställdes i en litteraturstudie. Resultat: Att balansera mellan organisatoriska krav och patientbehov i kombination med bristande resurser var utmaningar som sjuksköterskan ställdes inför, vilket påverkade relationerna negativt. Ömsesidiga utbyten och ett bekräftande bemötande resulterade i etablering av förtroendefulla relationer, där patienten kände trygghet och vågade öppna sig känslomässigt. Diskussion: Förtroendefulla ömsesidiga relationer ansågs vara det främsta verktyget för att effektivt uppmärksamma och hantera depression. Sjuksköterskans stöd till patienten med depression ökar känslan av begriplighet samt hanterbarhet och kan i ett längre perspektiv leda till en mer meningsfull vardag, där det ömsesidiga utbytet stärker både patientens och sjuksköterskans känsla av sammanhang. Slutsats: Utbildningsinsatser till sjuksköterskor visade sig stärka förtroendet för omvårdnadsförmågan till äldre med depression. Genom att prioritera utbildningar kan det bidra till att främja äldres psykiska hälsa. / <p>2024-03-22</p>

Denna studie ämnar utröna familjerättssekreterares upplevelser av rollen i det familjerättsliga arbetet om vårdnads-, boende- och umgängesfrågor, med betoning på principen om barnets bästa. Fokuset för studien är yrkesverksamma familjerättssekreterares narrativ om sitt handlingsutrymme samt förhållningssätt till gällande lagrum. Studien härrör från en kvalitativ forskningsansats, varigenom datat har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med fyra familjerättssekreterare, samt analyserats genom induktiv tematisk analys. Studieresultatet visar att familjerättssekreterarna upplever ett stort formellt handlingsutrymme i det familjerättsliga arbetet, vilket kan återföras till att professionen verkar inom en hög grad av organisatorisk självständighet. Tillvaratagandet av rådande handlingsutrymme är inte utan upplevda svårigheter; framträdande orsaker till detta utgörs av en delvis vag arbetsreglering, osäkerhet genom bristande informationsunderlag och juridisk bevisning, samt omständigheter inom familjerna. Studien visar att rättsliga utmaningar bevittnas i rollen som familjerättssekreterare genom oklarheter i principen om barnets bästa, samt motsättningar mellan barns rättigheter. Förhållningssättet till dessa medför omfattande krav på det professionella omdömet med avseende på bedömningen av vad som är barnets bästa, samt motiveringen av densamma inför framförandet till beslutsfattande instans. Professionens möjligheter att påverka barnets situation upplevs gedigna genom dess utredningar och förslag till beslut som ges stort gehör i domsluten. Undantag går att finna när föräldrarna når överenskommelse i domstolen, varigenom en maktlöshet infinner sig i rollen.