Denna studies syfte var att undersöka fritidshemspedagogers erfarenheter av hur övergångsprocessen kan skapa kontinuitet från förskola till fritidshem för barn som är i behov av särskilt stöd, vilken samverkan som finns och vilka faktorer som påverkar utveckling och lärande i fritidshemmet. Genom att använda en kvalitativ metod, med sex semistrukturerade intervjuer, framkom en bild av fritidshemspedagogernas erfarenheter av samverkan i övergångsprocessen och vilka faktorer som påverkar elevens förutsättningar för utveckling och lärande i fritidshemmet. Resultatet analyserades och diskuterades med stöd av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori och tidigare forskning om ämnet. Studiens resultat visade att det finns en strukturerad övergångsprocess där olika verksamheter och professioner samverkar, men att det finns skillnader i hur den är organiserad i de undersökta fritidshemsverksamheterna. Informanterna framhöll att övergångsprocessen är viktig för barn i behov av särskilt stöd. Genom att ta vara på tidigare gynnsamma arbetssätt i förskolan och bygga goda relationer mellan lärare i förskola, fritidshem och förskoleklass kan det skapas kontinuitet mellan verksamheterna. En kontinuitet gynnar barn och elever i behov av särskilt stöd, menade informanterna, men att förutsättningar för utveckling och lärande i fritidshemmet varierar, då fritidshemmet upplevs underordnat skolans verksamhet. Faktorer som informanterna beskrev påverkar fritidshemmets förutsättningar, är bland annat ekonomi, stora elevgrupper med få pedagoger och brist på planeringstid. Fritidshemmets position och fritidshempedagogernas möjligheter att arbeta för barnets bästa kan stärkas om de i tidigt skede får vara med vid planering och organisation av övergångsprocessen.

Managing knowledge has an important role within organizations and is deemed necessary to remain competitive. A need to work smarter and within shorter production cycles has emerged and prompts for the usage of knowledge management. There is a vast number of big companies that has successfully developed knowledge management project compared to the lack of attention towards the small- and medium-sized enterprises (SME). Knowledge management aims to use and distribute existing knowledge to increase the organizations possibilities of learning more. It requires a combination of both human interactions along with techniques to be able to share knowledge and experiences. This study aims to research the possible conditions and limitations for an SME to use knowledge management. This study shows that primarily documentation of knowledge is crucial in any efforts of using knowledge management. Result of the study shows behavior patterns linked to the theoretical frameworks which indicates positive conditions to apply knowledge management. The biggest limitations that emerged were the spontaneous occasion of documenting knowledge together with under pressure of time and planning.

SammanfattningBakgrund: Distriktsköterskor och sjuksköterskor inom primärvården har en viktig roll iatt främja hälsa och förebygga folksjukdomar.Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskor och sjuksköterskorsförutsättningar och upplevelser att arbeta hälsofrämjande inom primärvården.Metod: Studien hade en kvalitativ ansats med beskrivande design. Datainsamlingengenomfördes med semistrukturerade intervjuer som utfördes med fyradistriktssköterskor och fyra sjuksköterskor. Materialet analyserades med kvalitativinnehållsanalys.Huvudresultat: Distriktssköterskorna och sjuksköterskorna beskrev att de upplevde dethälsofrämjande arbetet som meningsfullt och viktigt trots att förutsättningar inte alltidfanns. Begränsande förutsättningar var brist på tid och personal. En viktig förutsättningi det hälsofrämjande arbetet var patientens motivation och delaktighet. Att avsätta tidför organisering av arbete, fokus på hälsofrämjande, skapa enighet i arbetsgruppen ochgemensamma mätbara mål på arbetsplatsen, var förslag på åtgärder som de upplevdekunde förbättra det hälsofrämjande arbetet.Slutsats: De distriktssköterskor och sjuksköterskor som deltog i föreliggande studieupplevde att de hade bristande förutsättningar att arbeta hälsofrämjande, brist på tid ochpersonal var något som var ett hinder. Trots detta upplevde de att deras arbete varbetydelsefullt att de gjorde så gott de kunde med de förutsättningar de hade ochupplevde sitt arbete som helt fantastiskt när det gör skillnad.

The purpose of of this thesis has been to clarify the promotion of health by inter alia improving socio-economic conditions for persons with disabilities investigating three human rights conventions and one of the Swedish Constitutional Laws through Qualitative Content Analysis. The human rights conventions are the Convention on the Rights of Persons with Disabilities, the Convention on theRrights of the Child and the European Convention for the Protection of Human Rights and Fundamental Freedoms.  The purpose has also been to explore the possibilities of designing a checklist that can be used to ensure the compliance with international agreements on human rights in relation to the health of persons with disabilities in relevant documents, such as state law and guidelines.  The main results shows that the international agreements on human rights are sufficent to ensure persons with disabilities a life of self determination. It also becomes evident that health and human rights have much in common, and that these disciplines could develop a deeper underständing of the relationship between compliance of human rights and health to the benefit of persons with disabilities.

Att arbeta som chef i kommunal sektor innebär att man befinner sig i en komplex organisationsstruktur med mycket varierande arbetsuppgifter och stora ansvarsområden. Arbetet styrs av bland annat lagar och politiska beslut och möjligheterna att kunna påverka är begränsade, vilket innebär att cheferna hamnar i en utsatt position. Det finns ett brett utbud av forskning som sammantaget visar på den nyckelroll som chefskapet innebär för en fungerande organisation samt för anställdas hälsa och prestation på arbetet. Däremot är forskning med fokus på förutsättningar att trivas och må bra i arbetet samt friskfaktorer för första och andra linjens chefer mer bristfällig. Syftet med denna studie var därför att undersöka vilka friskfaktorer som framkom för enhetschefer och verksamhetschefer inom vård och omsorgssektorn i en offentlig förvaltning. Detta för att även kunna studera hur friskfaktorer påverkar chefernas upplevda trivsel i arbetet. Med en deduktiv ansats tillämpades kvantitativ forskningsmetod där undersökningen genomfördes med en webbenkät. För att även nå ett nyanserat djup kompletterades undersökningen med ett kvalitativt inslag, vilket bestod av att utrymme skapades för respondenterna att kunna utveckla sina svar med egna ord. För denna studies urval av chefer kunde tjugonio potentiella friskfaktorer ses framträda i resultatet, av vilka en del hade starkare betydelse för trivseln på arbetet än andra. Resultatet visade även att aspekter som tidigare forskning belyst som viktiga för en hälsofrämjande arbetsmiljö inte alls kunde ses utgöra friskfaktorer för deltagarna i denna undersökning.

Studien lyfter fritidspersonalens ambitioner gällande det relationsskapande arbetet med eleverna i verksamheten. Forskning beskriver fritidspersonalens omsorgsuppdrag som en helhet där barnen på fritidshemmet skall känna sig trygga och utveckla goda relationer. Studien tar upp relevant forskning som stärker vikten av relationsskapande för elevers lärande och utveckling. Relationsarbetet försvåras av strukturella faktorer som barngruppens storlek, personaltäthet och krav från styrdokumenten. Studiens centrala innehåll lyfter personalens ambitioner och beskriver hur dessa ser ut när strävan möter realitet. Syftet med studien är att undersöka vad fritidspersonalens har för ambitioner gällande relationsarbetet med eleverna samt hur de hanterar situationer som gör att de inte kan nå sina ambitionsnivåer. Undersökningen är utformad av en kvalitativ metod med intervju som redskap där åtta yrkesverksamma pedagoger medverkade. Empirin och resultatet är analyserat utifrån ett relationellt perspektiv. Studiens resultat visar att informanterna ansåg att relationsarbetet är betydelsefullt där ambitionsnivåerna är höga. Tillit och trygghet anses som en central ambition där kommunikation används som medel. Det framgår att informanterna vill möta barnet med ett öppet sinne, där en balansgång mellan att vara personlig men inte för privat blir tydlig. Informanterna lyfter vikten av att jobba relationsskapande för att utveckla jaget hos eleverna där personalen skall utgå från barnets bästa. Studien beskriver hur olika faktorer påverkar deras ambitionsnivåer vilket leder till kompromisser med dessa. När rätt förutsättningar inte finns sänks ambitionerna och personalen belyser värdet av att be om hjälp från sina kollegor och ledning. Resultatet av studien instämmer med undersökningens bakgrund.

Bakgrund/problem: Det framgår i diskussioner om förskolläraryrket att det finns en obalans mellan förskollärares ökade krav och deras förutsättningar. Detta bidrar till hög arbetsbelastning som leder till ökad sjukfrånvaro och psykisk ohälsa bland förskollärare. Färre söker sig till förskolläraryrket och verksamma förskollärare byter yrke. Syfte: Syftet med studien var att ta reda på hur verksamma förskollärare upplever sina förutsättningar för att bedriva undervisning i förskolan utifrån sitt förskolläraruppdrag. Vilka faktorer möjliggör eller begränsar undervisningen och vad får det för betydelse för undervisningens kvalitet? Metod: En kvalitativ intervjustudie med sex verksamma förskollärare har genomförts. Teori: Ramfaktorteorin har använts för att analysera empirin utifrån Dahllöf och P. Lundgrens övergripande resonemang kring ramfaktorer där studien främst utgått från reella och upplevda ramar. Även tre olika aspekter av kvalitet vilka är strukturkvalitet, processkvalitet och resultatkvalitet har använts vid analys för att diskutera kvalitet. Resultat: Förskollärarna i studien lyfter olika ramfaktorer som på olika sätt möjliggör eller begränsar undervisningen. Förskollärarna agerar på olika sätt utifrån reella ramar. Reella ramar tillsammans med förskollärarnas förhållningssätt främjar eller hämmar undervisningsprocessen. Slutsats: De intervjuade förskollärarna kompenserar på varierande sätt för begränsande ramfaktorer vilket påverkar undervisningens kvalitet. Förskollärarens förändrade ansvar och uppdrag leder till att vikarier inte uppfattas kunna ersätta förskollärare.

Nyare forskning visar att chefers kommunikation ligger till grund för organisationers existens och framgång. En funktionell kommunikation medför känslan av delaktighet hos medarbetare och är en grundförutsättning för att driva lyckosam förändring och utveckling inom organisationer. Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för hur chefer och medarbetare upplever kommunikation och dess organisatoriska förutsättningar. Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod där fokus är på respondenternas upplevelser av det undersökta området. Det empiriska materialet insamlades via åtta semistrukturerade intervjuer med hälften chefer och hälften medarbetare inom ett privat byggföretag i Dalarna. Studien visar att de organisatoriska förutsättningarna har stor betydelse för hur kommunikationen fungerar mellan chef och medarbetare och att fysisk närvaro på arbetsplatsen uppfattas som givande av båda parter. Denna studie avser bidra med viss kunskap om hur chefer och medarbetare upplever kommunikation.

According to the Swedish School Act, all students are entitled to a school library. There is however no distinct definition of what a school library really is. Is it a storage space for books, or is it an educational resource program? Research results and other literature on school libraries argue that school libraries need qualified staff to be considered a resource for active learning. Many school libraries do not have school librarians and the students risk missing out on information literacy, learning through technology and other activities instructed by a professional librarian. According to the Swedish national curriculum, from grades one through nine, the ultimate responsibility of the school library media program lies on the principals, but it is found that they in general have traditional views on and inadequate knowledge of how the school library media program can support the learning program. The aim of this thesis is to gain an understanding of the principals’ views of the school library and what they believe are the essential preconditions to run a school library media program. To reach a deeper understanding of their views on this matter, it is also important to understand what views the principals have on school libraries, and on their own significance to the school library media program. The method used in this study is semi-structured interviews and thematic analysis based on Loertscher’s taxonomy for principals. It is found that the principals in this study do not believe their role is more important that anyone else’s and that they consider their preconditions of running a school library media program are quite sufficient.

Genusarbetet i förskolan handlar, bland annat om, att förskollärare måste ha ett medvetet förhållningssätt och kompetens. För att införskaffa detta krävs förutsättningar och stöd, vilket denna studies syfte är att undersöka. Empirin samlas in genom semistrukturerade intervjuer med fem aktivt verksamma förskollärare, där syftet är att ta del av deras erfarenheter kring förutsättningar avseende genus och jämställdhetsarbetet i förskolan. Resultatet analyseras med hjälp av en riktad kvalitativ innehållsanalys med teoretisk utgångspunkt ur olika genusperspektiv. I analysen presenteras det att förskollärarna beskriver förutsättningar, utmaningar och begränsningar för genus- och jämställdhetsarbetet i förskolan. Behovet av kompetensutveckling samt resurser som tid, ekonomi och frånvaron av aktivt stöd från rektor, redovisas i resultatet genom att förskollärarnas citat beskriver genus som ett oprioriterat ämne i jämförelse med andra fokusområden. Studiens resultat visar dessutom att miljö och material är ett oreflekterat, men medvetet, område avseende genus och jämställdhet i verksamheterna. Slutsatsen av studien är att frånvaron av förutsättningar bidrar till utmaningar och svårigheter att uppnå läroplanens mål samt förskollärares uppdrag att bibehålla jämställdhet och förutsättningarna för att barnen ska få likvärdiga möjligheter i förskolan, oavsett könstillhörighet. Kan förskollärarna behålla elden vid liv, utan omsorg och förutsättningar? / Gender work in preschool involves, among other things, that the preschool teachers must have a conscious approach and competence. In order to acquire this, prerequisites and support are required, which the purpose of this study is to investigate. The experience is collected through semi-structured interviews with five actively working preschool teachers, where the aim is to share their experiences regarding conditions regarding gender and gender equality work in preschool. The results are analyzed using a targeted qualitative content analysis with a theoretical starting point from various gender perspectives. In the analyses, it is presented that the preschool teachers describe the conditions, challenges and limitations for the gender and equality work in the preschool. The need for competence development as well as resources, such as time, finances and the absence of active support from the principal, are reported in the results by the pre-school teachers' statements describing gender as a non-prioritized subject in comparison to other focus areas. The study's results show that the environment and varies materials often are unreflected, but that the preschool teacher’s conscious regarding gender and equality in the operations. The conclusion of the study is that the absence of prerequisites contributes to challenges and difficulties in achieving the goals of the curriculum as well as preschool teachers' mission to maintain gender equality and the prerequisites for the children to have equal opportunities in preschool, regardless of gender. Can the preschool teachers keep the fire alive, without care and conditions?