Syftet med undersökningen är att belysa hur högstadielärare verksamma på olika skolor i södra Sverige resonerar kring elevers socioekonomiska förutsättningar kan påverka lärares förväntningar på elevernas prestationer i skolan, vilket också var grunden till de tre frågeställningar som studien bygger på. Vi har genomfört studien med hjälp av kvalitativa metoder. Resultatet från fyra semistrukturerade intervjuer på fyra olika skolor har tolkats med hjälp av relevant litteratur och aktuell forskning. Intervjupersonerna menar att socioekonomiska förutsättningar har stor betydelse för elevers resultat. På grund av elevernas olika socioekonomiska förutsättningar hade majoriteten av lärarna olika förväntningar på sina elever. Att lärare har låga förväntningar på vissa elever kan resultera i ett livslångt utanförskap för dessa. Slutsatsen av studien är att lärares förväntningar kan påverkas av elevernas socioekonomiska förutsättningar.

Vägledningsmodeller med dess olika samtalssteg ställer inte enbart krav på vägledarens kunskaper, erfarenheter och färdigheter, utan också på den sökandes psykologiska förutsättningar och förmåga att skapa sig en bild av vilken hjälp som behövs, och kunna känna tillräcklig tillit för att förmedla den. Denna studie problematiserar vägledningsmodeller utifrån grundtanken att alla sökande är olika och handlar om hur den vägledningssökandes anknytningsmönster påverkar dennes förutsättningar för att ta emot hjälp i vägledningssamtalet. Arbetet belyser därigenom individens inre psykologiska villkor och förutsättningar som får betydelse i mötet mellan vägledare och den sökande. Resultatet av denna studie visar på individuella skillnader gällande psykologiska förutsättningar hos den sökande att kunna ta emot hjälp i vägledningens hjälpsituation på grund av individuella skillnader i anknytningsmönster. De med tryggt anknytningsmönster visar sig ha bättre villkor än de övriga anknytningsgrupperna, då det kommer till att uppfylla det som vägledningsmodellers olika steg förutsätter dvs. att kunna definiera sitt hjälpbehov, uttrycka detta, och därmed också kunna få detta tillfredställt. Dessa har också oftare goda förväntningar på mötet, vågar ha förtroende för vägledaren samt kan lättare hantera de frågor om makt och beroende som aktualiseras i en hjälpsituation. De upplever inte heller något större hot mot självkänslan då de söker hjälp, i lika stor utsträckning som de övriga grupperna.

Ett arbete som handlar om att vi alla lär, är och tänker olika, olika gånger på olika sätt allt utifrån våra olika erfarenheter och förutsättningar. Arbetet är tänkt att kunna användas som ett material för att börja arbeta med olika uttrycksformer samt att utveckla förståelse för att vi alla ibland behöver olika vägar och arbetssätt för att komma åt ett meningsfullt och lustfyllt lärande.

Analysdelen i skolans kvalitetsutvecklingsarbete är en komplex process som ofta upplevs för akademiskt eller teoretiskt för många rektorer och lärare. I den här studien undersöks processen med analysarbetet och hur detta arbete organiseras mellan lärare och rektorer. Syftet med studien är att få djupare förståelse av hur lärare och rektorer samverkar kring analysarbetet i det systematiska kvalitetsarbete och synliggöra vilka förutsättningar som lärare och rektorer tycker är viktiga.  Studiens empiri vilar på en kvalitativ grund i form semistrukturerade intervjuer med rektorer och lärare. Studien har en systemteoretisk utgångspunkt i betydelsen av att skolans organisation och ledning ses som ett öppet och dynamiskt system där helheten och sammanhanget står i förgrunden. Resultatet analyseras genom innehållsanalys och åtta olika teman framträder. Teman är uppdelade under studiens två frågeställningar, 1) hur arbetsprocessen med analysarbetet ser ut, 2) vilka förutsättningar är viktiga för analysarbetet enligt rektorer och lärare.  Studien visar att analys- och kvalitetsuppföljningen sker vid fåtal tillfällen och är inte förankrat i skolans dagliga arbete. Det saknas kommunikations- och samarbetsarenor för att rektorer och lärare ska kunna samverka. Lärare ser samarbetet med skolledningen som en viktig förutsättning medan rektorer anser att en viktig förutsättning är lärarnas analysförmåga. Resultatet från den här studien kan ses som exemplifierande på hur analysarbetet ser ut på en kommunal svensk grundskola.

Studien syftar till att belysa lärares förutsättningar för att bedriva undervisning inom de naturorienterande ämnena i elevgrupper med en eller flera nyanlända elever. Bakgrunden inleds med denna studies definition av lärares inre och yttre förutsättningar. Fortsättningsvis definieras vad det innebär att vara nyanländ elev. Sedan presenteras tidigare forskning och litteratur gällande nyanlända elevers organiserade mottagande i skolan, flerspråkigt lärande och naturvetenskapsundervisning i grundskolan. Studiens teoretiska ramverk är den sociokulturella teorin och ramfaktorteorin. Det är en kvalitativ intervjustudie, datainsamlingen består av intervjuer med sju lärare som är verksamma på fyra olika skolor. På samtliga fyra skolor mottages nyanlända elever genom direktintegrering. Resultatet visar på att direktintegrering leder till en hög arbetsbelastning hos lärare. Det framkommer även att nyanlända elevers bristande andraspråkkunskaper utgör en svårighet för lärares möjligheter att bedriva en språk- och kunskapsutvecklande naturvetenskaplig undervisning med eleverna. I lärarnas svar visade det sig att de är i behov av stöd för att kunna bedriva undervisning som leder till nyanlända elevers kunskapsutveckling inom ämnet. Studiehandledning och kollegialt samarbete är två former av stöd som lärarna lyfter fram som viktiga. Lärares behov av kompetensutveckling inom språkutvecklande undervisningsmetoder är, tillsammans med de ovan nämnda, de mest framträdande resultaten denna studie.

Syftet är att undersöka specialpedagogers uppfattningar om förskollärares förutsättningar att inkludera barn inom autismspektrat i förskolans utbildning. I studien undersöks också beskrivningar av pedagogiska verktyg förskollärare använder. Tidigare forskning visar att pedagogers attityder inför inkludering av barn med AST är av stor vikt för vilka förutsättningar inkluderingsarbetet ges (Dimogianni, 2023; Karlsudd, 2021). TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) samt bildstöd, beskrivs som viktiga verktyg för det inkluderande arbetet (Palla, 2023). För studien valdes en kvalitativ metod, där enskilda semistrukturerade intervjuer med sju specialpedagoger var verktyget för insamlande av empiri. Den insamlade empirin analyserades utifrån social inlärningsteori och tidigare forskning. Resultatet visar på att förskollärarnas förutsättningar till att inkludera barn inom autismspektrat främst beror på: intresset av att försöka förstå barnet, utbildning/fortbildning, nivå av självtilltro samt ekonomiska förutsättningar. Verktygen som används i den inkluderade undervisningen är AKK (alternativ och kompletterande kommunikation) där TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) samt bildstöd, nämns som det mest förekommande.

Abstrakt  Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare uppfattar den fysiska miljön inomhus på förskolan och vilket lärande hos barn som möjliggörs i relation till den fysiska miljön. Syftet är även att bidra med kunskap om hur förskollärare uppfattar de förutsättningar som finns för att utforma den fysiska miljön inomhus. Vidare belyser studien förskollärarnas perspektiv på den betydelse förskolans fysiska miljö har för barns utveckling och lärande.  Utifrån en fenomenografisk forskningsmetod och analysmodell har vi använt oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer, där sex förskollärare intervjuades från tre olika förskolor för att ta del av deras uppfattningar och tankar kring den fysiska miljön i förskolan. Vi har även använt oss av teorin affordance i analysen av resultatet.  Resultatet visar att förskollärarna betonar vikten av att utgå från barns intresse, behov och förskolans läroplan när förskolans fysiska miljöer utformas eller förändras. Vidare betonas vikten av att miljöerna är tydligt utformade med vad de erbjuder och att material är tillgängligt för barn på deras nivå. Implikationer utifrån detta är att uppmärksamma dessa aspekter av miljön i syfte att skapa så goda förutsättningar som möjligt för barns utveckling och lärande. Det lyfts också att budget och kompetensutveckling är av stor vikt men den varierar förskolorna emellan.

Bakgrund : Barnmorskor står för kvinnors rätt att utföra ett graviditetsavbrytande. Ibland är det svårt att utföra en god vård på grund av bristande förutsättningar upplever barnmorskor. Syfte : Att undersöka barnmorskors erfarenheter av vård vid graviditetsavbrytanden. Frågeställningar: Anser barnmorskor att det finns förutsättningar för att utföra en god och säker vård? Är barnmorskor tillfredsställda med den vård som utförs? Metod : Enkätstudie med kvantitativ ansats, tvärsnittsstudie med deskriptiv statistik. Webbenkäten lades ut i Facebookgrupper. Inklusionskriterierna var att deltagaren skulle vara legitimerad barnmorska, arbetat med graviditetsavbrytanden någon gång de senaste 10 åren och då varit verksam i Sverige. Resultat: Barnmorskorna önskade mer utbildning om graviditetsavbrytande, framför allt ytterligare utbildning om psykologiskt perspektiv och ett större antal verksamhetsförlagda utbildningsdagar avsatta till graviditetsavbrytande. Barnmorskorna ansåg att lokalerna inte var anpassade för graviditetsavbrytande och att befintligt material fanns att tillgå var bristfälligt. Majoriteten av deltagarna önskade att det fanns fler barnmorskor på arbetsplatsen för att få mer tid till att vårda patienter. Barnmorskorna kände att de hade bra stöd av varandra i personalgruppen och kände arbetstillfredsställelse. Konklusion : Det finns flertalet förbättringsområden som lokalers utformning, personalbrist och utbildning som behöver åtgärder för att barnmorskor ska få förutsättningar att ge en god vård vid graviditetsavbrytanden. / Bakgrund : Barnmorskor står för kvinnors rätt att avbryta en graviditet. Barnmorskor har dock ibland svårt att ge en bra vård på grund av bristande goda förutsättningar. Syfte : Syftet med detta arbete var att undersöka barnmorskors erfarenheter av vård av graviditetsavbrytande. Frågor: Anser barnmorskorna att de har de förutsättningar som krävs för att ge en säker och god vårdkvalitet? Är barnmorskor nöjda med vården? Metod: Enkätstudie med kvantitativ ansats, tvärsnittsstudie med deskriptiv statistik. Nätundersökningen lades ut i Facebook-grupper. Inklusionskriterierna var att deltagaren skulle vara legitimerad barnmorska, arbetat med graviditetsavbrott någon gång under de senaste 10 åren och varit verksam i Sverige under den tiden. Resultat: Barnmorskorna ville ha mer utbildning vid avbrytande av graviditeten, framför allt mer utbildning i psykologisk vård och ett större antal praktikdagar ägnade åt graviditetsavbrytande. Barnmorskorna ansåg att rummen inte var anpassade för avbrytande av graviditet och att det material de hade tillgängligt var otillräckligt. De flesta barnmorskorna önskade att de var fler barnmorskor på arbetsplatsen så att de kunde få mer tid att ta hand om patienten. Barnmorskorna upplevde att de har bra stöd av varandra i personalen och kände arbetsglädje. Slutsats : Det finns flera förbättringsområden som behöver åtgärdas som rumsinredning, fler barnmorskor och utbildning för att barnmorskor ska ha förutsättningar att ge god vård vid graviditetsavbrott.Nyckelord:

Den här studien undersöker förskollärares uppfattningar om ekologisk hållbar utveckling samt hur de beskriver att de arbetar med det i förskolan. I Läroplanen för förskolan (Skolverket 2018) beskrivs hållbar utveckling utifrån tre dimensioner: social, ekonomisk och ekologisk. Denna studie är inriktad på ekologisk hållbar utveckling. Syftet med studien är att ta reda på variationer och mönster mellan sex olika förskollärare i sitt arbete kring ekologisk hållbar utveckling och användandet av återbruksmaterial i förskolan utifrån kvalitativ metod med fenomenografi som ansats. Studiens resultat visar att förskollärarnas uppfattningar om ekologisk hållbar utveckling varierar men att samtliga förskollärare ser på ämnet som viktigt. Undervisning sker genom återvinning, användande av återbruksmaterial, odling, djur och natur som arbetssätt. Resultatet visar också att det finns dilemman som kan uppstå i arbetet med ekologisk hållbar utveckling. Studiens resultat kan bidra till verksamhetsutveckling och bidra med inspiration till förskollärare att arbeta med ekologisk hållbar utveckling i förskolan.

Both implementation and sexual crime are two complex fields, and within the Consent Act (samtyckeslagen), the consent part made sexual crimes even more complicated. This examination’s purpose is to investigate and analyze whether street-level bureaucrats, such as investigators, prosecutors, and lawyers experienced a change in their work since the Consent Act came into force and then, based on the personal governing characteristic, investigate what conditions they feel they have, to be able to implement the law. The essay examines this by doing semi-structured conversational interviews with all the professional groups. The study shows that the street-level bureaucrats have experienced a change in their work since the Consent Act came into force, where the most significant change is that a greater number of people report the crime and that more cases are assessed where there is a possible crime. Furthermore, there are both opportunities and challenges in all subcategories (knowledge, resource, method, influence, and ability to act) for one of the professional groups, if not several, in implementing the law. Both in the context of their work, such as the fact that the lawyers and the investigator believe that they lack knowledge and that the prosecutor has sufficient knowledge through the work, but also conditions that lie outside of their work, such as what role the plaintiff and suspect may have in the work of street-level bureaucrats.