Syftet med studien är att undersöka skolkuratorers förutsättningar till att arbeta mot kränkningar och mobbning på nätet i grundskolans förskoleklass till årskurs sex. Studien belyser hur deras juridiska och organisatoriska förutsättningar påverkar handlingsutrymmet att arbeta mot kränkningar och mobbning på nätet, samt även hur skolkuratorer bedriver det förebyggande och åtgärdande arbetet. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med sex stycken skolkuratorer. Studiens resultat visar att skolkuratorerna upplever och beskriver arbetssättet mot kränkningar och mobbning på nätet olika. Slutsatsen är att skolkuratorerna har samma juridiska förutsättningar, dock finns skiljaktigheter mellan skolkuratorernas organisatoriska förutsättningar att arbeta förebyggande och åtgärdande. Avsaknad av preciserad lagstiftning och riktlinjer gällande hur arbetet ska bedrivas leder till att skolkuratorerna har ett brett handlingsutrymme inom organisationen att själva utforma arbetet mot fenomenet, på basis av det egna intresset. Samverkan med elever, föräldrar och andra aktörer sker i syfte att sprida kunskap om säkert internetanvändande. Studien syftar till att uppmärksamma det sociala arbetet inom skolan, eftersom det är ett outforskat område gällande specifikt skolkuratorers arbete mot kränkningar och mobbning på nätet. För att fylla kunskapsluckan är det centralt att skapa förståelse för vilka förutsättningar de har att bedriva arbetet mot kränkningar och mobbning på nätet.

Våld i nära relationer är ett globalt problem som drabbar människor världen över. Enligt WHO har 30% av alla kvinnor i världen utsatts för den här typen av våld under sin livstid. 67% av det dödliga våldet mot kvinnor i Sverige sker i en parrelation med en man. Även män utsätts för våld i nära relationer. Våldet påverkar individers fysiska och psykiska mående så till den grad att det kallas ett samhällsproblem av många. SARA:SV är ett strukturerat professionellt riskbedömningsverktyg som polisen använder för att bedöma risk för upprepad utsatthet för våld i nära relation. Att dessa bedömningar görs på ett korrekt sätt kan vara skillnaden mellan liv och död för de som faller offer för våld i nära relationer. Tidigare forskning visar att enbart ett fåtal ärenden bedöms strukturerat och att det i många fall saknas viktig information i riskbedömningarna. Detta innebär att riskbedömningar genomförs utan kompletta underlag vilket kan få förödande konsekvenser. Att de som gör riskbedömningar med SARA:SV har de bästa förutsättningarna är därför av största vikt. Syftet med den här undersökningen var att genom en enkätundersökning ta reda på hur de som arbetar med SARA:SV bedömningar upplever sina förutsättningar, om det finns faktorer i bedömningen som anses svåra att bedöma samt i vilken utsträckning de baserar sina bedömningar på magkänsla. Resultaten visade att de som arbetar med den här typen av bedömningar i stor utsträckning inte upplever sig ha tillräckligt med tid att genomföra bedömningar med SARA:SV utan istället baserar sina bedömningar på magkänsla. Vidare visar resultaten att vissa upplever svårigheter med tillgång till rätt information samt att vissa faktorer är svåra att bedöma då bedömarna saknar rätt träning. Slutligen visar resultaten att riskbedömarna i stor utsträckning baserar sina bedömningar på magkänsla snarare än det vetenskapligt framtagna verktyget SARA:SV vilket bör ses som problematiskt. / Intimate partner violence (IPV) is a global problem that affects people worldwide. According to the WHO 30% of all women in the world have been exposed to IPV during their lifetime. 67% of the fatal violence against women in Sweden occurs in an intimate relationship with a man. Men are also exposed to IPV. The exposure to this violence affects individuals physical and mental health in a large extent. SARA:SV is a structured professional risk assessment tool used by the police to assess the risk of repeated IPV. That these assessments are made in the correct way is utterly important since they can be the difference between life or death for those who are victims of IVP. Previous research shows that only a few cases are assessed in a structured way and that there in many cases are information missing. This means that risk assessments are carried out without complete documentation, which can lead to devastating consequences. That the risk assessors making these assessments have the best conditions and prerequisites is therefore of the utmost importance. The aim of this study was to through a survey find out how the risk assessors using the SARA:SV perceive their conditions, if there are factors in the assessment that are considered difficult to assess and to what extent they base their assessments on tacit knowledge. The results showed that those who make SARA:SV assessments to a large extent do not feel that they have enough time to carry out their assessments, but instead base their assessments on tacit knowledge. Furthermore, the results show that some assessors experience difficulties with access to information and that certain factors are difficult to assess due to lack of training. Finally, the results show that the risk assessors to a large extent base their assessments on tacit knowledge rather than the scientifically developed tool SARA: SV, which should be seen as problematic.

I denna litteraturstudie belyser vi för lärare samt lärarstudenter hur forskare tolkar inkludering i undervisningen samt hur det kan uppnås med hjälp av digitala verktyg i skrivundervisningen. Litteraturstudiens syfte är att belysa hur tidigare forskning berör relationen mellan inkludering och användandet av digitala verktyg i skrivundervisningen i årskurserna F-3. Bristande forskning samt saknaden av en gemensam uppfattning av det valda området har bidragit till kartläggning av befintlig forskning, för att skapa förståelse för inkludering i undervisningen samt hur digitala verktyg i skrivundervisningen kan fungera inkluderande. I bakgrundsavsnittet presenteras de kunskaper samt begrepp som krävs för förståelse av litteraturstudiens resultat samt diskussion. Läsaren får i det avsnittet även ta del av vad styrdokumenten tar upp kring ämnet. Studien grundar sig på vetenskapliga publikationer funna via olika söktjänster och kedjesökningar. I metodavsnittet får läsaren ta del av de tillvägagångssätt som använts för att hitta relevanta publikationer, men även en granskning av de valda publikationerna. I resultatavsnittet redovisas den tidigare forskning som berör litteraturstudiens syfte och frågeställningar. Läsaren får i resultatet ta del av flertalet olika definitioner av inkludering i undervisningen. Många definitioner har flera likheter men ingen definition är den andra helt lik. Studiens resultat visar även hur digitala verktyg i skrivundervisningen kan användas för att inkludera både elever med svårigheter, men också hur digitala verktyg kan användas för att alla elever ska ges möjlighet att arbeta på sin nivå. I resultatet lyfts vikten av lärarens kompetens i användningen av digitala verktyg med fokus på en inkluderande undervisning. Litteraturstudien avslutas med ett diskussionsavsnitt där läsaren får ta del av en diskussion och reflektion av studiens metod samt resultat. Sist presenteras vidare forskning inom området

The purpose of this experience-based essay is to review the information flow between me, in my various roles at preschool, and childcare workers about information with the best interests of the child. More specifically, give each child the best possible conditions for development. This is at the forefront when, as in my essay, the child in question is an exposed child in need of a stimulus site and I think about what and how much information is ethically correct to convey to the work team in order for the child to have the best possible conditions for development and learning at preschool. In my thesis, I am based on literature that captures ethics, leadership issues and practical knowledge in order to illustrate the dilemma from different angels. With my writing I will put different theories against each orhet ans see what consequences my actions will have and what ethical dilemmas I face. The writing has forced me to reflect on all individuals bearing on their own experiences and frame of reference. These are reflected in each individual´s behavior when we meet children with different conditions in the preschool world. My essay has given me greater insight into the probelms surrounding the flow of information.

Detta examensarbete utgår från syftet att lyfta fram faktorer som bidrar till en förbättrad förskolemiljö för barn och vuxna att vistas i, samt gynnar barns utveckling och lärande. Sociokulturell teori utgör examensarbetets teoretiska ramverk, detta för att vi ansåg att teorin speglar vikten av barns interaktioner med andra, såväl barn som vuxna, som kan bidra till utveckling och lärande. Studiens valda metod är en systematisk litteraturstudie. Fokus har varit på att mer ingående studera kritisk granskad forskning som berör det valda fokusområdet. Med stöd av deduktiv analys har litteraturstudien givit konkret förståelse för att det finns gynnsamma som missgynnsamma faktorer vad gäller förskolemiljö.  Det övergripande resultatet visar på vikten av ett engagerat och intresserat samarbete mellan barn och vuxna i förskolans samtliga aktiviteter. Genom att få vara delaktiga och ha inflytande så stimuleras samtliga till att utvinna ny kunskap och erövra nya färdigheter oavsett tidigare kompetens. De interaktioner som uppstår vid sociala samspel och kommunikation bidrar till att öppna upp för att se miljön och världen ur nya perspektiv och infallsvinklar, vilket sedan möjliggör utveckling och lärande i betydelsefulla och meningsskapande situationer.

Kraven på en likvärdig förskola med hög kvalitet, och därmed förskollärare med hög kompetens, har ökat och dessa krav kan upplevas överväldigande om inte rätt förutsättningar ges. En förutsättning för hög kvalitet i förskolan är kompetensutveckling. Därför riktades denna studie mot förskollärares syn på förutsättningar för kompetensutveckling och specialpedagogens roll i detta arbete. I denna kvalitativa studie har åtta förskollärare intervjuats och dess resultat har sedan analyserats med hjälp av teorin om KASAM. I studiens resultat framträdde förutsättningar såsom den egna viljan, tid, en stabil arbetssituation och att lära på olika sätt, som väsentliga för att förskollärarna skulle kunna öka sin kompetens med hjälp av kompetensutveckling. Dock fanns det ibland brister i dessa förutsättningar, vilket förskollärarna menade kunde innebära dåligt mående och att energi då kan saknas för att kunna ägna sig åt kompetensutveckling och förändringsarbete. De såg också olika på huruvida de själva hade möjlighet att påverka förskolans faktiska förutsättningar. Vidare bör specialpedagogen enligt studiens resultat vara lyhörd, delaktig och närvarande i verksamheten, för att kunna vara den stimulans som krävs för att en kompetenshöjning ska kunna ske.

Denna studies syfte är att uppmärksamma Literacy i förskolan och undersöka ett samband mellan tre aspekter av förskolan: förskollärarens förhållningssätt, undervisningens innehåll och barnsförutsättningar för lärande. Problematiken som ligger till grund för studien är den uppmärksammade Literacykrisen i Europa. På senare år har det indikerats att många barn inte når målen för den grundläggande läs- och skrivkunnigheten, vilken är en fundamentalt viktig förmåga i dagens samhälle. Studiens teori utgår från socialkonstruktivismen med ett sociokulturellt perspektiv på lärande som förespråkar att allting i livet är socialt och kulturellt konstruerat. Metoden bygger på en tematisk analysmetod där empirin samlats in via en skriftligt riktad intervju till målgruppen förskollärare. Resultatet har visat på att interaktionerna mellan förskollärarnas förhållningssätt, hur de utformar undervisningen samt genom det bemöter barns förutsättningar för lärande är viktiga beståndsdelar i att erövra allt lärande så som Literacy. För att kunna bli medborgare som kan fungera i samhället har det av förskollärarnas beskrivningaräven framgått att barn behöver finna lusten till att erövra läs- och skrivkunnighet och att barn med svårigheter får den stöttning de behöver. Förskollärarna var även eniga om att det är viktigt att introducera Literacy och utforma dess innehåll genom socialt betingade interaktioner mellan så väl barn-barn, barn-vuxna som miljön.

Studiens syfte är att öka kunskapen kring hur förskollärare uppmärksammar och agerar utifrån barns skilda socioekonomiska förutsättningar. Frågeställningarna ramar in arbetet ytterligare och fokuserar på tre delar, vilka skillnader som förskollärarna ser utifrån barns skilda socioekonomiska förutsättningar, hur de bemöter dem samt om förskolan reproducerar skillnader. I bakgrunden får läsaren en sammanfattning av förskolans styrdokument som pekar mot att förskolan ska kompensera för barns skilda hemförhållanden. Bakgrunden belyser att barns hemförhållanden har inverkan på hur deras liv formas och att konsekvenserna kan bli stora. Den teoretiska utgångspunkten tas i Bourdieus teori om hur socioekonomin befästs inom familjen men också inom skolväsendet. Studien har genomförts med intervju som metod där fyra förskollärare har intervjuats. Studien visade att alla förskollärare uppmärksammade skillnader i barns socioekonomiska förutsättningar, de gav exempel på skillnader i material, tillgång till socialt kontaktnät samt brister i barns omvårdnad, de berättade också om barns förmåga att samspela och vilka värderingar som barnen fått med sig från hemmet samt barns tillgång till upplevelser och erfarenheter. Studien visade att förskollärarna använde sig av strategier såsom att erbjuda barnen lånematerial, vara närvarande i barnens samspel och på så vis förankra förskolans värdegrund samt att skapa förtroendefulla relationer till hemmen. Det framkom att förskollärarnas uppfattningar skilde sig ifrågan om förskolan reproducerar barns skilda förutsättningar, några hävdade att deras verksamhet inte förstärkte barnens skilda förutsättningar medan andra ansåg att deras verksamhet absolut kan förstärka skillnaderna, särskilt i stressiga miljöer. De framkom exempel på lekmiljöer som reproducerar samt hur pedagogers förhållningssätt kan förstärka skillnader hos barnen. De berättade också om barn som hörs och syns mycket som tenderar att tillåtas ta mer plats och att förskolan på så vis förstärker de skillnader som uppstår utifrån skilda socioekonomiska förutsättningar.En slutsats som framkommit under studien är att förskollärarna är medvetna om skillnaderna mellan barns skilda socioekonomiska förutsättningar och utifrån det aktivt arbetar för att kompensera för skillnaderna. Resultatet visade också att förskollärare vittnar om att stress och brist på tid för reflektion skapar omständigheter som kan förstärka och reproducera skillnader mellan barns socioekonomiska förutsättningar.

Skolinspektionen rapport (2014); Från huvudmannen till klassrummet, visar att fokus måste riktas mor såväl pedagoger, skolledar- och förvaltningsnivå för att skapa och förbättra undervisningen för elevers lärande och en trygg skolmiljö. I denna studie undersöks vilka faktorer som bidragit till en framgångsrik skolutveckling på en skola utifrån rektorns och pedagogernas perspektiv. Utgångsläget var en skola med en av kommunens lägsta resultat på nationella prov och kommunövergripande enkäter om elevernas trygghet och trivsel. Efter två år hade skolan förbättrat sina resultat med den procentuellt sett högsta ökningen i kommunen. För att synliggöra komplexiteten och sambanden gestaltas skolans utvecklingsprocess utifrån ett lärandeoch organisationsteoretiskt perspektiv tillsammans med systemteori. Undersökningen baseras på en kvalitativt fenomenologisk forskningsansats där empirin utgörs av intervjuer med rektorn och pedagogerna på den undersökta skolan. Framgångsfaktorer som beskrivs är bland annat organisatoriska förutsättningar, rektors ledaregenskap, förutsättningar, gemensamt förhållningssätt och grundläggande färdigheter samt skolan som varumärke. Studien visar även att samband råder mellan givna förutsättningar och framgångsrik skolutveckling

Syftet med studien var att belysa alliansen i det professionella samtalet inom missbruksvården utifrån behandlarens perspektiv. Studiens frågeställningar var vilken betydelse alliansen har för en konstruktiv förändringsprocess i det professionella samtalet mellan klient och behandlare. Och vilka hinder och förutsättningar som kan framgå i skapandet av en allians mellan behandlare och klient, i det stödjande samtalet. Med hjälp av en kvalitativ studie har fem respondenter inom missbruksvården intervjuas utifrån en semistrukturerad intervjuform. Studiens resultat har analyserats utifrån teoretiska perspektiv och tidigare forskning. De teoretiska perspektiven är följande:  Kommunikationsteorin, allians och professions makt. De centrala aspekter som framkom under uppsatsens resultat var att alliansens betydelse är en viktig del för en konstruktiv förändringsprocess. Slutligtivis visar studien på att det kan framgå en rad olika hinder och förutsättningar i skapandet av en allians i det stödjande samtalet.