I samband med det dokumentationskrav som finns inskrivet i förskolans läroplan väcktes tankar om hur barns rättigheter synliggörs inom dokumentationsarbetet. Studien undersökte därför pedagogers etiska ställningstaganden till digital dokumentation i förskolan och hur barns rättigheter synliggörs inom arbetet. Studien tog utgångspunkt i ett fenomenologiskt perspektiv och undersökte pedagogernas erfarenheter och tankar kring fenomenet digital dokumentation. Studien utgick från kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare och fyra barnskötare. En tematisk analysmetod användes för att studera informanternas tankar, erfarenheter och upplevelser. Arbetet med digital dokumentation visade sig vara ett mångsidigt och komplext arbete som påverkades av många olika faktorer och etiska dilemman. Studien visade att pedagogernas etiska kunskaper och erfarenheter kom till uttryck i deras utsagor men inte fullt ut kunde utföras i praktiken då dokumentationskravet fick en högre prioritet. Resultatet visade att förskollärarna hade ett större fokus på att dokumentera barns lärande medan barnskötarna uttryckte sig sakna syfte med dokumentationen och fokuserade mer på kvantitet. Pedagogerna uttryckte en osäkerhet kring vad som ansågs vara ett rätt arbetssätt då de inte fanns några konkreta riktlinjer om hur arbetet skulle utföras och det skapades därför ett stort utrymme för tolkning.

Uppsatsens syfte är att bidra med kunskap om det komplexa begreppet kreativitet. Utifrån ettfenomenologiskt perspektiv är det upplevelsen av kreativitet i en datorsimulerad virtuell miljö som är ifokus. Studien vilar på ett teoretiskt ramverk i Maurice Merleau-Pontys anda med tankar om attutgångspunkten för all vår kunskap, sinnesintryck och erfarenhet fås genom våra levande kroppar.I studien fick undersökningsgruppen bestående av fyra deltagare till uppgift att utan föreskrifter, på egenhand utan tidspress, skapa någonting i en virtuell miljö med hjälp av den grafiska programvaran Tilt Brush.Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer före aktiviteten i VR, observationer under aktiviteten ochintervjuer efter aktiviteten i VR. Det empiriska materialet har analyserats enligt den deskriptivafenomenologiska metoden grundad av Amadeo Giorgio. Metoden har en tydlig förankring i denfenomenologiska filosofin och kännetecknas av att erhålla en sådan exakt beskrivning som möjligt av detundersökta fenomenet.Resultatet visar att de generella kännetecken som tillsammans formar upplevelsen av kreativitet går atturskilja via tre huvudteman: förändring i tid och rum, en förmåga och vitalitet. Utifrån det fenomenologiskaperspektivet i studien är det möjligt att urskilja en kreativ process som tar sig till uttryck enligt två teman:aktiv process eller koncentrerad process. Den aktiva processen utmärker sig hos deltagarna utan erfarenhetav VR och representerar en kreativ upplevelse med mycket kroppsliga rörelser, ett utforskande och ett skedeför att skaffa kunskap om verktyget. Den koncentrerade processen utmärker sig hos deltagarna mederfarenhet av verktyget och representera en kreativ upplevelse med mindre kroppsliga rörelser på en mindreyta. Studiens resultat bekräftar i många avseende mycket av den forskning som redan finns: ett fenomenmed en hög nivå av komplexitet i och med deltagarnas svårighet att definiera begreppet och prata om sinaupplevelser

Detta självständiga arbete vill få kunskap om hur gymnasieelever på estetiska programmet upplever och förstår kyrkotonarter, genom fenomenologiskt tolkade intervjuer med gymnasieelever samt en fenomenologiskt inspirerad undervisningsmetod. Resultaten av intervjusvaren skulle kunna tolkas som att elevernas upplevda förståelse av kyrkotonarter nyanseras av ett fokus på den egna upplevelsen av kyrkotonarter som ett komplement till den musikteoretiska förståelsen.

Förskolan som institution har förändrats mycket, i takt med många förändringar i samhället. Skolinspektionen konstaterade kvalitetsbrister i förskolan och beskrev kompetensutveckling som en problemlösare. En kompetensutveckling som anpassas utifrån varje förskolas behov och därmed förutsätter att förskollärarna professionellt kan utföra sitt uppdrag. Syftet med denna studien är att undersöka förskollärares perspektiv på huruvida kompetensutveckling har spelat roll i deras yrkesliv. För att få djupare upplevelsebaserad beskrivning av förskollärarna har syfte svarats på i tre frågeställningar som är: Vilken upplevelse av sin yrkesroll har förskollärarna? Vilken upplevelse av sitt yrkesliv har förskollärarna? Vilken roll upplever förskollärarna att kompetensutveckling har spelat i deras yrkesliv? Metoden vi användt oss av är kvalitativ och vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Den teoretiska utgångspunkt vi användt oss av i analysen är fenomenologi som fokuserar på att försöka förstå fenomen utifrån hur människor upplever dem.  Utifrån frågeställningarna visar resultat att förskollärarna har bilder av hur en ideal förskollärare bör vara. Förskollärarna upplever och orienterar sig till idealet alltså sin yrkesroll på många olika sätt och det har format deras yrkesliv. Resultaten visar även att förskollärarna upplever kompetensutveckling som nödvändig i relation till förskolans accelererande förändring. Formen på kompetensutveckling har förändrats och förskollärarnas upplevelser och sätt att orientera sig till det tempot har öppnat upp för kritiskt tänkande kring kompetensutveckling och om den kan möjliggöra att förskollärarna kan genomföra sitt uppdrag professionellt.

Syftet med studien är att undersöka klass- och SVA-lärares syn och erfarenhet på fenomenetintegrerad undervisning av ämnena svenska och svenska som andraspråk i det ordinarieklassrummet, samt SVA-elevernas möjligheter och svårigheter. Studien är en kvalitativundersökning där datainsamlingen har genomförts med semistrukturerade intervjuer med ettdeltagarantal innefattande fem aktiva lärare på totalt tre olika skolor och kommuner i norraSverige. Datainsamlingen har analyserats utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. Resultatetvisar att majoriteten av deltagarna uppvisar en positiv inställning till integration mellan svenskaoch svenska som andraspråk, medan minoriteten anser att elever som läser svenska somandraspråk behöver undervisas i förberedelseklass tills elevernas ordförråd är uppmätt bredare. De deltagande lärarna upplever att integrerad undervisning av svenska och svenska somandraspråk genererar. / The aim of this study is to investigate the opinion and experience of class teachers and teachersof swedish as second language on the phenomenon of integrated teaching of the subjectsswedish and swedish as a second language in the regular classroom, as well as the secondlanguage students' opportunities and difficulties. The study is a qualitative study where the datacollection has been conducted with semi-structured interviews with five participant teachersfrom three different schools and municipalities in northern Sweden. The data collection hasbeen analysed from a phenomenological perspective. The results show that majority of theparticipants present a positive attitude towards integration between Swedish and Swedish as asecond language, while the minority believe that students who study Swedish as a secondlanguage need to be taught in a preparatory class until the students' vocabulary is measuredmore broadly. The participating teachers experience that integrated teaching of Swedish andSwedish as a second language generates inclusion and exclusion, which gives students bothpositive and negative experiences.

Studien påbörjades med funderingar kring vad som egentligen händer under sommaren på förskolor och om det överhuvudtaget finns någon verksamhet. Syftet med studien är att ta reda på hur verksamheten i form av personal, barn, miljöer och aktiviteter, förändras på sommaren i förskolan. Syftet är även att synliggöra de berättelser personal i förskolan har om deras sommarverksamhet och hur skillnader, möjligheter och utmaningar beskrivs. Studien utgår från fenomenologisk teori och narrativ ansats. Detta då båda teorierna grundar sig i att synliggöra berättelser utan att lägga någon värdering i vad som berättas. Teorierna hjälper till att synliggöra en variation av fenomenet: sommarverksamhet. Studien utgår från en enkätstudie där kvalitativa och kvantitativa frågor har besvarats. Enkätsvaren har sedan tolkats och analyserats genom en narrativ ansats utifrån begreppen livsvärld, naturlig inställning och röst.      Resultatet i studien visar att sommarverksamheten skiljer sig åt jämfört med resterande års verksamhet då 103 av de 119 respondenterna svarade ja på denna fråga. Sammanslagningar är något som sker på de flesta förskolor under sommaren. Centrala delar som kan urskiljas i narrativet är att sommaren på förskolan beskrivs som spontan, innebär barnpassning, ofokuserad personal som räknar ner till sin semester och dagar som fylls av fri lek och fler utflykter än vad de brukar göra. Genom att lyfta fenomenet sommarverksamhet och synliggöra vad detta är vill studien bidra till personalens medvetenhet om denna period.

No description available.

Undervisningen i fritidshemmet ska bidra till att eleverna förstår hur fysisk aktivitet kan påverka deras hälsa och välbefinnande. I fritidshemmet ska eleverna ges förutsättning för att utveckla rörelseglädje och fysisk aktivitet och vi vill med denna studie få en inblick i hur elever i fritidshem upplever rörelse och fysisk aktivitet under sin vistelse i fritidshemmet. Syfte Studiens syfte är att undersöka och belysa hur eleverna upplever begreppet ”rörelseglädje” samt de förutsättningar som ges för barns fysiska aktivitet i fritidshemmet. Frågeställningarna som ligger till grund för studien är: • Vad uppfattar eleverna som rörelseglädje i fritidshemmet? • Hur uppfattar eleverna att skolmiljön påverkar upplevelsen av rörelseglädje i fritidshemmet? Metod Genom semistrukturerade intervjuer med enskilda elever har denna kvalitativa studie försökt att undersöka och belysa hur eleverna upplever begreppet rörelseglädje samt de förutsättningar som ges för barns fysiska aktivitet i fritidshemmet. Semistrukturerade intervjuer har gjorts på tre olika skolor i södra Sverige med sammanlagt 18 elever. Resultat Resultatet av hur eleverna upplever begreppet rörelseglädje samt de förutsättningar som ges för elevers fysiska aktivitet inom fritidshemmet visar att det sociala samspelet och skolgårdsmiljön har betydelse. Eleverna uttrycker att lekar, kompisar och material samt skolgårdsmiljön har betydelse för deras upplevelse av rörelse.

Syftet med studien är att ta del av barns upplevelser av förskolans inomhusmiljö. Efteranalys av insamlad empiri besvaras frågeställningarna hur upplever barn förskolans olika utrymmen och hur upplever barn förskolans olika material. För att kunna ta del av barns upplevelser används ett fenomenologiskt livsvärldsperspektiv som teoretiskt ramverk och rundturer som metod. Under rundturerna samtalar vi med barnen om hur de upplever förskolans inomhusmiljö och de tar kort på det de finner intressant. Bilderna ligger sedan till grund för ytterligare samtal. En bild på tre smileys som visar olika känslouttryck används som verktyg för oss och stöd för barnen att uttrycka sina upplevelser. Resultatet visar hur olika begränsningar såsom förskolans regler och materialets tillgänglighet upplevs av barnen. Vidare beskriver barnen sina upplevelser av hur bristande och ofullständigt material kan resultera i konflikter. Vi får även en förståelse för hur barn kan uppleva förskolans miljö på olika sätt beroende på den individuella livsvärldens tolkningar. Barnens egenskapade material upplevs som genomgående positivt. När vi genom att träda in i barnens livsvärldar tar reda på barns upplevelser av förskolans inomhusmiljö kan vi använda kunskaperna för att utveckla förskolans utbildning.

Sammanfattning Den här studien syftar till att undersöka vilket stöd lärare får i arbetet med elever med autism samt vilket stöd de önskar att de fick. Studien syftar till att undersöka vilket stöd elevhälsan bidrar med för att stötta lärare i arbetet med elever med autism, enligt skolledare. Autism har sin orsak i hjärnans annorlunda utveckling och organisation. Autism kan innebära att personen har svårigheter med socialt samspel och ömsesidig kommunikation. Personer med autism kan också ha begränsningar i beteenden, intressen och aktiviteter. I samband med att en ny skollag infördes 2010 förändrades reglerna för skolplacering av elever med autism. Tidigare har elever med autism haft rätt att placeras i särskola, nu är det endast elever med autism och samtidig intellektuell funktionsnedsättning som har rätt att placeras i särskola. Sedan 1 januari 2020 är barnkonventionen lag i Sverige vilket innebär att Sverige förbinder sig till att verka för utvecklingen av en inkluderande skola. Skolledare, lärare och elevhälsa har ett gemensamt uppdrag som handlar om elevers lärande och utveckling och förutsättningar för detta. Att inkludera barn i utbildning är den stora utmaningen för utbildningssystem runt om i världen. Tidigare forskning visar att det finns ett glapp mellan att tro på generella insatser, men att praktisera individuella insatser. Med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer har tre lärare och tre skolledare intervjuats. Intervjuerna analyserades med hjälp av tolkande fenomenologi för att synliggöra respondenternas individuella upplevelser. För att tolka och diskutera resultatet användes det teoretiska ramverk som bygger på Antonovskys salutogena perspektiv och teorin om  känsla av sammanhang. Den fenomenologiska analysen av datainsamlingen resulterade i tre teman: Stödinsatser, önskan om stöd och framgångsfaktorer. Utifrån resultatet framkom slutsatserna att lärare ser brister i det stöd som ges till lärare i arbetet med elever med autism. Både lärare och skolledare upplever utmaningar med att skapa tillgängliga lärmiljöer och lärare önskar mer fortbildning för att öka kunskapen om autism. Lärare och skolledare ser behovet av att skapa mindre sammanhang på skolorna för dessa elever. Tydlighet, rutiner, visuellt stöd samt relationsskapande ses som framgångsfaktorer i arbetet med elever med autism. Lärare önskar en synlig och tillgänglig elevhälsa för råd och stöd i det dagliga arbetet med elever med autism. Lärare ser behovet av en skolledare som kan kommunicera en vision och arbeta mot tydliga mål i verksamheten. Både lärare och skolledare ser behovet av att samverka med externa instanser inom till exempel vården. Lärare önskar att skolorna arbetar mer hälsofrämjande och förebyggande. / This study aims to examine what kind of support teachers receive when working with students with autism and what support they wish they received. The study also aims to examine what support student health contributes to supporting teachers in their work with students with autism according to school leaders. Autism has its cause in the different development and organization of the brain. Autism can mean that the person has difficulties with social interaction and mutual communication. People with autism may also have limitations in behaviors, interests and activities. In connection with the introduction of a new school act in 2010, the rules for school placement of students with autism were changed. Previously, students with autism had the right to be placed in special schools, now only students with autism and intellectual disabilities have the right to be placed in special schools. Since January 1, 2020, the Convention on the Rights of the Child has been law in Sweden, which means that Sweden is committed to working for the development of an inclusive school. School leaders, teachers and student health have a joint mission that deals with students' learning and development and the conditions for this. Including children in education is the major challenge for education systems around the world. Previous research shows that there is a gap between believing in general interventions but practicing individual interventions. Using qualitative semistructured interviews, three teachers and three school leaders have been interviewed. The interviews were analyzed using interpretive phenomenology to make the respondents' individual experiences visible. To interpret and discuss the results, the theoretical framework based on Antonovsky's salutogenic perspective and the theory of KASAM (Sense of Coherence) was used. The phenomenological analysis of the data collection resulted in three themes: Support efforts, desire for support and success factors. Based on the results, the conclusions emerged that teachers see shortcomings in the support given to teachers in working with students with autism. Both teachers and school leaders experience challenges in creating accessible learning environments, and teachers want more continuing education to increase knowledge about autism. Teachers and school leaders see the need to create less context at schools for these students. Clarity, routines, visual support and relationship building are seen as success factors in working with students with autism. Teachers want visible and accessible student health for advice and support in their daily work with students with autism. Teachers see the need for a school leader who can communicate a vision and work towards clear goals at the school. Both teachers and school leaders see the need to collaborate with external organizations in, for example, healthcare. Teachers want the schools to work more on health promotion and prevention.