<p>Syftet med den här uppsatsen har varit att med en fenomenologisk ansats undersöka hur personer med missbruksproblematik, som befann sig på behandlingshem där djuren hade en central plats, upplevde en interaktion med djur och hur interaktionen kunde vara behjälplig i behandlingen. Tidigare forskning visade på olika sätt hur djur kunde användas i terapeutiska sammanhang, vilka effekter djuren hade gentemot människor samt hur relationen mellan djur och människa kunde te sig. Åtta respondenter intervjuades på tre olika behandlingshem och resultatet utvisade sju teman; <em>ansvar, meningsfull sysselsättning, självförtroende, adrenalinkick, relationen till djur, känslan av att vara behövd </em>och<em> djurens lugnande inverkan</em>. Tillsammans formulerade temana essensen; <em>djur istället för människor.</em> Resultatet av studien visade att djur kunde ersätta den sociala, mänskliga kontakten och att respondenterna upplevde interaktionen med djur positivt samt att det hjälpte dem i deras behandling. Resultatet beskrevs i relation till tidigare forskning och till teorin om den symboliska interaktionismen, samt Goffman och Collins. Resultatet kopplades dessutom till två befintliga teorier om relationen mellan djur och människa och en avslutande diskussion fördes om resultatet i relation till vårt syfte och frågeställningar.</p>

<p>Syftet med den här uppsatsen har varit att med en fenomenologisk ansats undersöka hur personer med missbruksproblematik, som befann sig på behandlingshem där djuren hade en central plats, upplevde en interaktion med djur och hur interaktionen kunde vara behjälplig i behandlingen. Tidigare forskning visade på olika sätt hur djur kunde användas i terapeutiska sammanhang, vilka effekter djuren hade gentemot människor samt hur relationen mellan djur och människa kunde te sig. Åtta respondenter intervjuades på tre olika behandlingshem och resultatet utvisade sju teman; <em>ansvar</em>, <em>meningsfull</em> <em>sysselsättning</em>, <em>självförtroende</em>,<em> adrenalinkick</em>, <em>relationen till djur</em>, <em>känslan av att vara behövd</em> och <em>djurens lugnande inverkan</em>. Tillsammans formulerade temana essensen; <em>djur istället för människor</em>. Resultatet av studien visade att djur kunde ersätta den sociala, mänskliga kontakten och att respondenterna upplevde interaktionen med djur positivt samt att det hjälpte dem i deras behandling. Resultatet beskrevs i relation till tidigare forskning och till teorin om den symboliska interaktionismen, samt Goffman och Collins. Resultatet kopplades dessutom till två befintliga teorier om relationen mellan djur och människa och en avslutande diskussion fördes om resultatet i relation till vårt syfte och frågeställningar.</p>

<p>Syftet med studien är att intervjua ledare och klarlägga deras åsikter: i) om hur de ser på mångfald, ii) hur de anser att organisationen de arbetar i ser på mångfald och iii) hur de själva ser på sin chefs-/ledarroll. Uppsatsen är genomförd i en kvalitativ metod utifrån en fenomenologisk ansats. Sju inter­vjuer av ledare i en statlig kunskapsorganisation har genomförts. Intervjuerna har varit ostrukture­rade och har utgått från temana: mångfald, ledarskap och organisation. Resultatet visar ett ledarskap som främst ser mångfald utifrån kön men även i viss mån ålder och etnicitet. Övriga mångfaldsper­spektiv såsom t ex värderingar, erfarenhet och medarbetares personlighet är inte i fokus, men kan skönjas utifrån svaren. Resultatet visar att ledarna ser sig som ledare men att chefsbegreppet ingår i deras yrkesroll, någon ska ha makten att bestämma. Inom organisationen arbetas det med mångfald utifrån olika styrdokument. Mångfaldsarbetet lyftes upp vid flertalet arbetsplatser och alla var med­vetna om vikten av att arbeta med frågan i arbetsstyrkan. I just denna fråga kan ses olika mönster i resultatet. Det visar att medvetenheten beror på hur den enskilde ledaren på avdelningsnivå väljer att arbeta med mångfald.</p> / <p>The purpose of this study is to interview leaders to elucidate their views in: i) how they perceive the diversity concept, ii) how they recognize that the organization works with diversity and iii) how they experience their own role as a leader. This study is completed in a qualitative method with a phenomenology approach. Seven interviews with leaders in a State (governmental) of knowledge organisation have been implemented. The interviews were unstructured and have been based on following/the themes: diversity, leadership and organization. The result reveals a leadership that sees diversity primarily by gender but also in some extent, age and ethnicity. Other diversity perspec­tives such as values, experience and personality of employees are not in focus, but can be discerned from the answers. The result shows that respondents see themselves as leaders but the chief con­cept is part of their professional role, someone must take the power to decide. The work, within the organization, related to diversity questions is based on various governing documents. Diversity work has been highlighted at the majority of departments within the organization. The awareness among leaders/employees       is high regarding the importance in these issues, but the results indicate dif­ferent individual patterns. The awareness depends on how the individual leaders are choosing to work with the diversity issues among their employees.</p> / Uppsatsen ingår i "magisterprogrammet i ledarskap"

<p>Numera uppmärksammas sjukdomen ADHD hos vuxna som allt mer förekommande och psykiatrin beskriver hur dessa människors svårigheter kan se ut. Individens egna upplevelser av hur det är att leva med ADHD har inte fått lika mycket utrymme för diskussion. Min studie syftar därför till att beskriva psykiatrins sätt att betrakta sjukdomen ADHD hos vuxna kontra hur dessa människor upplever sjukdomen. Jag vill undersöka om psykiatrins bild av vuxna med ADHD överensstämmer med dessa människors upplevda verklighet. För att kunna få en mer klar bild av hur psykiatrin ser på vuxna med ADHD har jag använt mig av den tidigare psykiatriska forskningen som betonar vad man vet om ADHD, och hur dessa människors svårigheter ser ut. Den metod som har använts är en fenomenologisk upplevelseorienterad metod, vilken beskriver vuxnas upplevelser av ADHD. Empirin består av fem intervjuer med vuxna människor som har fått diagnosen ADHD. Intervjumaterialet har analyserats med stämplingsteorin. Denna teoretiska utgångspunkt ger en möjlig förklaring till hur man som vuxen upplever sin situation när man lever med ADHD.</p>

<p><p>The aim of this thesis is to investigate the critique Richard Shusterman is raising towards Maurice Merleau-Pontys view on consciousness of bodily sensations and habit. Richard Shusterman critique towards Merleau-Ponty is found to have no other basis than Shusterman own subjective view on what the task of philosophy is.</p></p>

<p>With a starting point in a project for reinforcing small scale business among immigrants in Sweden, carried out within Swedish for immigrants (sfi), the aim for this thesis is to examine the project from the view and experiences of the participants. Interviews with participants in the project have been inspired by the teoretical and methodological views of Grounded Theory.</p><p>The interviews show that some participants want to start their own business, but almost as many don’t have that dream. The former group all have experience of being self-employed. They are aware of the difficulties but are nevertheless determined to proceed their dream. The latter group have no former experience and no interest in starting a business. A result of this thesis is that the swedish language as well as interaction with other people are seen as important parts of the integration process, but also for the feeling of content.</p>

<p>I Logische Untersuchungen formulerade Edmund Husserl sin fenomenologi – ”en filosofi som sträng vetenskap”. Fenomenologin med dess metod, epochén, skall utövas under parollen ”Till sakerna själva!” Genom att ifrågasätta invanda tankesätt skall vi sätta världen inom parentes och därigenom nå objektiv kunskap.</p><p>Denna uppsats behandlar intersubjektivitetsproblemet hos fenomenologin. Genom en studie av Husserls Cartesianische Meditationen, Martin Heideggers Sein und Zeit och Maurice Merleau-Pontys Phénoménologie de la perception närmar jag mig frågan om ”De andra hos Merleau-Ponty”. Hur kan vi förstå den andre och annanheten när fenomenologins epoché är en metodisk solipsism som berövar subjektet dess värld?</p><p>Merleau-Ponty gör oförnuftet, tvetydigheten och slumpen till tema för sitt tänkande. Genom perceptionen varseblir vi världen och subjektet är (i) sin värld genom den levda kroppen. Det finns inget ”inre” utan det är genom världen, och vår verksamhet däri, som vi känner oss själva. Merleau-Pontys subjekt är ”vikt åt världen”.</p> / <p>In Logische Untersuchungen Edmund Husserl defined his phenomenology as a science for finding objectivity. The method of phenomenology, the phenomenological reduction, would provide knowledge on indubitable grounds by going back “to the things themselves”. We must put the world aside if we want to find objective knowledge.</p><p>This essay is a reading of Edmund Husserls Cartesianische Meditationen, Martin Heideggers Sein und Zeit and Maurice Merleau-Pontys Phénoménologie de la perception, and their theories of the others. How can we understand other in our mind when phenomenology in the course of its methodological solipsism, thought the phenomenological reduction, would seem to deprive the subject from the world?</p><p>Merleau-Ponty makes ambiguity and accidental existence a theme for his philosophy. Through perception we apprehend the world, as lived through with our bodies. There is no “inner man”. With some else’s words: ”Your abode is your act itself. Your act is you.”</p>

<p>Den forskning och de myndighetsutredningar som finns kring unga kvinnors hälsa är överlag fokuserade på frånvaro av hälsa med utgångspunkt från sjukdom. Syftet med studien var att beskriva unga kvinnors uppfattning om det goda livet samt vilka faktorer som främjade ett gott liv för unga kvinnor. Studien har en deskriptiv design inspirerad av fenomenologin. En kvalitativ intervju i samtalsform genomfördes med sexton kvinnor. Urvalet gjordes i en liten bruksort och stadsdelar i en större stad. En intervjuguide med tre teman användes.</p><p>Resultatet visade att ett gott liv för unga kvinnor var ett liv i balans. Balanserande förhållanden var förändring/utveckling och kontroll. Det goda livet innehöll positiva känslor som glädje, förnöjsamhet och känslan av att duga. Det innefattade också tillfredställda behov och aktiva handlingar. Behoven var trygghet, bekräftelse, nära relationer, frihet, samhällsstöd och materiella tillgångar. Aktiva handlingar var omsorg om sig själv och andra, utveckling och strategiska mål. De unga kvinnorna, som var i åldern 18-24 år, önskade både förändring och kontroll i livet. Det var balansen däremellan som utgjorde själva kärnan i det goda livet.</p>

This thesis treats the phenomenon of Singing Experience. Its purpose is to reveal the content that constitutes the phenomenon of singing from the sing- ers’ point of view. Singing should be understood as a unique vocal expres- sion carried by tones in a form that is sonorous, alive and fluid. The singing is in the context of singing with others. In order to perform a study that aims to reveal content within a phenomenon, the study uses a phenomenological approach from a first-person perspective, which is also my own perspective as the singer as well as the researcher. The interest in the field has arisen from the experience of singing with people who do not seem to notice that they sing out of tune. This has led to the thoughts that the phenomenon of singing includes different contents for different people in different situations. The phenomenological methods provide cogitations to stretch the particular situated momentary experience into the sphere of the possible experience. In the thesis the result of this eidetic study is described with its general essence a “musical vocal confirmation of my existence in the world” as well as a description of the constitution of the phenomenon of singing. The descrip- tion of the phenomenon is a description of the essences of the lived-body, as well as the immanence of emotion and cogito. The description also includes the surrounding world, which harbours the dimension of the real as well as inter-subjective transcendence concerning time and space, humanity, music and the divine. All of the essences have shown to be essential essences of the experience of singing. This, however, is dependent on how the phenomenon of existence is regarded: to exist in a wide or a narrow sense, including or excluding the transcendent aspects of the phenomenon of singing.

Studien utforskade de närståendes livsvärld när partnern drabbats av Alzheimers sjukdom. Deras livsvärld och existentiella villkor var i fokus. Studien utgick från ett existentiellt fenomenologiskt tolkande perspektiv. Den teoretiska grunden bestod av ett tänkande kring de närståendes livsvärld utifrån fyra existentialer: det levda rummet, den levda tiden, den levda kroppen och den levda relationen. Datainsamling skedde utifrån Max van Manens utforskande intervjuer med tio närstående, fem kvinnor och fem män i yrkesverksam ålder 40 till 64 år, de levde alla tillsammans med en partner som fått sin diagnos för ett år sedan eller längre. Data analyserades genom att lyssna igenom de digitala inspelningarna flera gånger, transkribering av desamma och genomläsning av de utskrivna texterna, nya genomlyssningar och genomläsningar. Analysen utvecklades genom en hermeneutisk, fenomenologisk reflektion beskriven av van Manen. Studiens resultat kategoriserades och dessa analyserades sedan i fyra delar utifrån de fyra existentialerna. Resultatet visade att upplevelsen av den levda tiden blev annorlunda mot tidigare då framtiden fick stå tillbaka för nuet, som var det som de närstående måste förhålla sig till för att vardagen skulle fungera. Det levda rummets aspekter förändrades utifrån skyddsaspekten och nya roller inom familjen. Den levda kroppen krävde egen återhämtning och längtade efter närhet. Den levda relationen förändrades, när upplevelsen av närhet och behovet av distans ändrades. De existentiella villkoren förändrades radikalt och nya strategier gav en ny livsstil i en förändrad och sammanflätad livsvärld. / The study explored the lifeworld of being a partner to a person with Alzheimer’s disease. Lived experience and existential conditions were focused. The study has an existential phenomenological hermeneutic perspective. The theoretical underpinnings consist of thinking of lifeworld by means of four life existentials: lived space, lived body, lived time and lived relations. Data collection was done by Max van Manens reflective dialog interview with ten respondents, five women and five men at age between 40 and 64, living with a partner who had had their diagnosis the last year or longer. Data analyses took place listening and re-listening the recorded interviews, transcribing, reading and re-reading the texts. The analysis evolved through hermeneutic, phenomenological reflection described by van Manen. The result of the study was categorized and the analysis was done in four parts following the four life existentials. The result showed that lived time is different than before since the future has to stand back in favour of here and now in order to be able to cope with everyday life. The lived space changed to secure the partner and everyday roles changed in the family. The lived body needed to rest and longed for closeness. The lived relation changed when the need of closeness and distance changed. The existential conditions changed radically and a new way of living was found in new strategies in a changed and interlaced lifeworld.