The purpose of the study is to investigate the strategies that pedagogues in pre-school use to promote language development for multilingual children using the digital notepad. My two questions I have assumed are: 1 - What attitude does the pedagogues have for the digital notepad as a tool in language development? 2 - How do the pedagogues use the digital notepad as language development tools for multilingual children? Are different apps used in comparison with children who have Swedish as a native language? To my help to gather material, I have used the methods of unstructured non-participation observation as well as qualitative semistructured interviews. I have made an observation and interviewed three educators at two different pre-schools in a city in central Sweden. In the result, differences arise in such a good attitude towards language development for multilingual children and how the learning board is used for this purpose. All the pedagogues are positive to the digital notepad as tools and take advantage of the opportunities for interaction and communication that it offers. The involvement and strategies of the digital notepad as language development tools for the multilingual children in preschool are influenced partly by previous experiences and competencies regarding the subject, but also by the different values ​​and norms in the pre-school.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några lärare, i en viss mångkulturell grundskola, arbetar och stödjer andraspråkselever i deras språkutveckling och lärande samt att ta reda på vilken typ av hjälp och stöd några andraspråkselever själva anser att de behöver och kan ha nytta av i sin språkutveckling och i sitt lärande. Syftet med undersökningen är även att ta reda på hur samarbetet mellan modersmålslärare och klasslärare, på den skolan, ser ut. Undersökningen i denna studie har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer där tre klasslärare, fem andraspråkslever och en modersmålslärare har intervjuats. Resultatet visar att samtliga klasslärare har olika strategier som de i sitt arbetssätt använder sig av för att hjälpa och stödja andraspråkselevers lärande samt att klasslärare och modersmålsläraren är överens om att samarbete mellan modersmålslärare och klasslärare behöver förbätras. Slutsatsen i denna studie visar även att alla tre klasslärare och modersmålsläraren är medvetna om vilka svårigheter andraspråkselever har och att klasslärarnas syn på andraspråkselevers svårigheter stämmer överens med de svårigheter som andraspråkseleverna själva uppger att de har – vilket tyder på att det finns bra förutsättningar för dessa elever att få rätt stöd och hjälp i sin språkutveckling och i sitt lärande. I undersökningen framkommer det även att eleverna själva ser kompisar, socialt samspel, modersmålslärare och lärares förklaringar som väsentliga och nödvändiga.

Syftet med uppsatsen är att bidra med kunskap om musikpedagogiskt arbete i förskolan. Specifikt fokus riktas mot förskollärares arbete med flerspråkiga barns språkutveckling. Studiens frågeställningar är:   Hur beskriver förskollärarna sina musikpedagogiska metoder, specifikt i relation till barns andraspråksutveckling?   Vilka fördelar och svårigheter beskriver förskollärarna med att använda musik som pedagogiskt redskap i flerspråkiga barngrupper?   Genom semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare, som arbetar i barngrupper med hög andel flerspråkiga barn, har resultatet visat att förskollärarna arbetar dagligen med musik på olika sätt, exempelvis musiksamlingar och projekt. Förskollärarna är överens om att musikpedagogik har positiva effekter på barns språkutveckling samt är ett stöd i andraspråksutvecklingen. Musikens melodier och rytmer gör det roligare för barnen att möta det nya språket och genom konkreta material stimulerar förskollärarna barnens språkförståelse. Förskollärarna lyfter framförallt sång, vilket beskrivs som ett redskap för att utveckla ordförråd, ordförståelse och uttal.    De är även överens om att musikpedagogiska aktiviteter skapar gemenskap, glädje och trygghet i en flerspråkig barngrupp. Det musikpedagogiska arbetet väcker barnens lust att lära och är ett tillfälle för barnen att mötas och kommunicera, oavsett modersmål. De svårigheter som framträder i resultatet berör förskollärarens didaktiska och pedagogiska förmåga, genom att förskollärarens engagemang, kunskap och tålamod lyfts som viktiga egenskaper i det musikpedagogiska arbetet.

Det går inte att undgå att dagens matematikklassrum utgörs av flera olika språk och nationaliteter. Det mångkulturella klassrummet ställer i sin tur höga krav på att läraren tillgodoser varje individs behov. Inom matematik finns det mer kognitivt krävande områden än andra och flerspråkiga elever visar sig ha större svårigheter med de uppgifter som kräver en högre kognitiv förmåga än de uppgifter som är av rutinkaraktär. Eftersom matematik är ett problemlösande ämne innebär det att matematikläraren har en avgörande roll i undervisningen för att flerspråkiga elever ska utvecklas i matematik. Syftet med studien är att klargöra hur flerspråkiga elevers problem och begränsningar i matematikämnet påverkar lärarens undervisning och sätt att hjälpa och stötta vid problemlösningsuppgifter, samt hur lärare tar hänsyn till utforskade framgångsfaktorer i praktiken. Studien utgår från ett etnomatematiskt perspektiv på lärandet och bygger på iakttagande observationer och en semistrukturerad intervju. Studien utgör ett extremfall, vilket innebär att endast en lärare har observerats och intervjuats. Resultatet visar att den observerade och intervjuade läraren i ett flerspråkigt klassrum förhåller sig till de utforskade framgångsfaktorerna både medvetet och omedvetet. Framgångsfaktorerna visar sig genom kommunikativa situationer och resultatet visar praktiska exempel på hur detta tar sig i uttryck i ett flerspråkigt matematikklassrum. Av resultatet framgår det även att undervisningen i större mån påverkas positivt av flerspråkigheten i matematikklassrummet, eftersom det får läraren att reflektera över sin undervisning i större utsträckning. Slutsatsen blir därför att genom kommunikativa och interaktiva miljöer kan flerspråkiga elever komma till sin rätt i matematikämnet. Genom att öppna upp möjligheter för tillåtande och öppna klassrumsklimat kan undervisningen av flerspråkiga elever påverkas positivt. / The modern classroom of mathematic consists of several different languages ​​and nationalities. The multicultural classroom places high demands on the teacher to meet every individual's needs. In mathematics, there are more cognitive demanding areas than others, and multilingual students find themselves having greater difficulties with the tasks requiring a higher cognitive ability than with the routine tasks. Since mathematic is a problem-solving topic, it means that the mathematic teachers have a crucial role in teaching to enable the multilingual students to develop in mathematic. The purpose of this study is to clarify how the problems and limitations of multilingual students in mathematics affect teachers' teaching purpose and ways to help and support problem solving tasks, as well as how teacher consider using the researched success-factors in practice. The study is based on a theoretical perspective of ethnomathematic of learning and it is based on observations and a semi-structured interview of a classroom.  The study is an extreme case, which means that only one teacher has been observed and interviewed.  The result shows that the observed and interviewed teacher in a multilingual classroom relates to the identified success-factors both consciously and unconsciously. Success -factors are evident through communicative situations and the results show practical examples of how this is expressed in a multilingual mathematic-classroom.  The result also shows that education is influenced in a positive way by the multilingualism of the mathematics classroom, as it forces the teacher to reflect more on his teaching.  Therefore, the conclusion is that through communicative and interactive environments, multilingual students can come to their right in the mathematical subject.  The teaching of multilingual students can be positively influenced by opening opportunities for a permitting and open classroom climate.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka resurser, arbetsmetoder och material som mellanstadielärare nyttjar i svenskundervisningen för att främja flerspråkiga elevers språkutveckling. Studien utgick från ett sociokulturellt perspektiv där allt lärande sker i interaktion med andra och omvärlden. Semistrukturerade intervjuer användes för att samla kvalitativa data. Fem lärare från olika grundskolor medverkade i studien och intervjuades via FaceTime och Skype. Resultatet visade att lärarna använde sig av olika arbetsmetoder som utgick från att arbeta i sociala interaktioner för att eleverna ska lära sig från läraren och andra elever. De arbetade även med begreppsdefinitioner och repetition för att hjälpa eleverna förstå och utveckla sitt ordförråd. Materialet som nyttjades i lärarnas klassrum var visualisering och digitala verktyg. Alla skolor hade tillgång till modersmål, studiehandledning och SVA- undervisning. Ingen skola hade ett samarbete med modersmålsläraren trots att de trodde att det hade gynnat flerspråkiga elevers språk- och kunskapsinlärning. En skola erbjöd även läxhjälp. Slutligen visade resultatet att lärarna som medverkade i denna studie hade relativt bra kännedom om tidigare forskning, eftersom de använde arbetsmetoder, material och resurser som forskare skriver är språkutvecklande.

Många flerspråkiga elever misslyckas i ämnet matematik och enligt många forskare kan ett språkutvecklande arbetssätt vara framgångsrikt för dessa elevers kunskapsutveckling. Detta föranledde studiens syfte, att undersöka på vilka olika sätt matematiklärare arbetar språkutvecklande i matematikundervisningen. I studiens del om tidigare forskning lyfts arbetssätt som främjar språkutvecklingen i matematiken fram. Utifrån nio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med matematiklärare från lågstadiet och gymnasiet, har vi samlat in data i syfte att få en bredare kunskap om lärares språkutvecklande arbetssätt samt att jämföra dessa. Studiens resultat analyserades i förhållande till det sociokulturella perspektivet, intellektuella och fysiska redskap som medierande verktyg, scaffolding och de två specialpedagogiska perspektiven, relationellt och kategoriskt. Studiens resultat visade att samtliga lärare ansåg språket vara en betydande faktor i matematikundervisningen. Därav utgjorde språket ofta ett hinder för flerspråkiga och skapade utmaningar inom problemlösning. Olika typer av samtal användes av alla lärare i syfte att utveckla matematiskt språk och förståelse. Dock fanns skillnader i utförandet, lågstadielärarna stöttade eleverna språkligt med hjälp av bilder och laborativt material medan gymnasielärarna stöttade eleverna genom att förklara nya ord och begrepp. Ingen av lärarna ansåg sig medvetet använda någon särskild metod för språkutvecklande arbete i matematikundervisningen, dessutom hade ingen ett fungerande samarbete med studiehandledare. Resultatets slutsatser ledde till följande förslag på tillämpningar inom det specialpedagogiska området. En medvetenhet kring språkutvecklande arbetsmetoder i matematik som gynnar flerspråkiga elever kan hjälpa speciallärare att handleda kollegor i skapandet av en språkfrämjande lärmiljö. Genom kunskap om flerspråkiga elevers förutsättningar och behov kan lärare och speciallärare gemensamt arbeta språkutvecklande och på så sätt förebygga uppkomsten av språkliga hinder i matematiken.

Abstract Denna studie belyser på studiehandledningens på modersmålet roll som ges till flerspråkigaelever som inte uppfyller skolkrav på samma nivå som svensktalande elever. Anledningen tilldetta är att elever med utländsk bakgrund inte kan det svenska språket. Detta kan på siktkomma att påverka deras akademiska studier och prestationer. Därför är det viktigt attflerspråkiga elever får det stöd på det språk som de behärska bäst.Syftet med denna studie är att ta reda på hur studiehandledning på modersmålet att främjaflerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling samt öka självkänsla. Studien belyserockså vikten av samarbetet mellan lärare och studiehandledare att utveckla elevensämneskunskaper. Metoden för denna studie är kvalitativa semistrukturerade intervjuer i trefokusgrupper bestående av två lärare i årskurs 7–9, två studiehandledare som jobbar sommodersmålslärare och tre flerspråkiga elever. Intervjun utfördes i två olika kommuner i enskola i Stockholm och den andra i Helsingborg.Studiens resultat visar att intervjupersoner är överens om att studiehandledning gynnar språk,kunskapsutveckling och ökat självkänsla hos flerspråkiga elever genom att göra det möjligtför elever att stärka och utveckla deras modersmål. Vidare visar resultaten dessutom attmånga flerspråkiga elever klarar av att uppnå dem kunskapsmålen efter att de fårstudiehandledning på sitt modersmål. Vidare visar studiens resultat på kvalitativt samarbetetmellan lärare och studiehandledare. Resultatet i studien visar också att lärare ochstudiehandledare är överens att studiehandledning bör organiseras utifrån flerspråkiga eleversförutsättningar och behov samt intervjupersoner anser att det är också viktigt och avgörandeatt eleven ska vara med studiehandledare i klassen under introduktion och i klassensgemensamma aktiviteter.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka pedagogiska verktyg förskollärare använder under högläsningstunder, samt att bidra med ökad förståelse för högläsningens betydelse för barns språkutveckling med särskilt fokus på barn med svenska som andraspråk. I vår forskning har vi använt en kvalitativ metod där genomförandet görs i form av intervjuer via Skype och ljudinspelningar. Urvalet av respondenter består av fem förskollärare som arbetar på fem förskolor. Vi har valt respondenter som arbetar med barn i olika åldrar, för att se hur förskollärare arbetar med högläsningstunder och hur barns språkutveckling påverkas av dessa. Resultatet visade att samtliga förskollärare anser att högläsningsstunden är viktig, och att högläsning förekom dagligen. Samtliga förskollärare vi intervjuade är övertygade om att högläsning i barngrupp stärker barn språkligt.

Syftet med denna forskning är att undersöka kemiundervisning utifrån flerspråkiga eleversperspektiv. Dessa elever eller en av deras föräldrar har svenska som andra språk.Undersökningen genomfördes i en skola där de flesta talar svenska som andra språk. I dennaskola samlades data in genom semistrukturerade intervjuer med lärare och elever. Resultatet avintervjuerna visade att eleverna hade svårt att lära sig kemi. Läroböcker innehåller mångabegrepp och språket som används är långt ifrån det dagliga språket hos flerspråkiga elever, vilketinnebär att eleverna har svårt med läsförståelse. Baserat på det dagliga språket ochförkunskaperna hos flerspråkiga studenter försöker lärare använda en lämplig metod för atthjälpa dem att förenkla kemi innehållet. Flerspråkiga elever har brist på svenskt ordförråd,vilket gör det svårt att förstå innehållet i naturvetenskapliga ämnen jämfört med elever somanvänder svenska som modersmål. Detta innebär att flerspråkiga elever behöver mer tid föratt utveckla sitt talspråk och skolspråk samtidigt. Sammanfattningsvis kan man säga attskolspråket utgör ett problem för flerspråkiga elevers lärande i ämnet och att lärarna spelar enstor roll i lärandeprocessen, vare sig det gäller vardagsspråk eller skolspråk.