Syftet med följande arbete är att undersöka och beskriva de uppfattningar elever har om sitt lärande. Vilka förutsättningar behövs för att eleverna ska tänka och förstå det livslånga lärandet, att lära för livet. I arbetet ges läsaren en teoretisk genomgång om bland annat våran läroplan för de frivilliga skolformerna där det står att skolan ska ge en grund för livslångt lärande, betygen, tidens betydelse och vad eleverna förväntas tycka om skola.Studien har genomförts enligt en kvalitativ metod med intervjuer av tre före detta elever till mig och enkäter till två klasser på den skola jag undervisar. Sammanfattningsvis tyder resultaten på att många komponenter behöver överrensstämma för att eleverna ska lära för livet och komponenter som jag som lärare bör vara medveten om. Eleverna behöver bli berörda för att minnas och då bör man bland annat koppla ihop det teoretiska med det praktiska. / Olén, Annika (2007). Gymnasielevers uppfattningar om eget lärande, (Upper secondary school pupils and their understanding of own learning.) Allmänt utbildningsområde, Särskild lärarutbildning, Lärarutbildningen, Malmö Högskola.

Frågan om var man kommer att hamna efter sin utbildning är en ständigt pågående process i varje students medvetande. I våra tankar kring valet av den önskvärda arbetsplatsen har vuxenvägledning varit det som tilltalat oss mest hittills under utbildningen. Med anledning av detta vill vi i vårt arbete gärna undersöka hur man arbetar med svensk vuxenvägledning idag och vilka tankar som finns inför framtiden. Syftet med vårt examensarbete har varit att granska några av de eventuella brister och behov som finns inom svensk vuxenvägledning idag och vilka tänkbara förklaringar det finns för dessa. Efter att ha förankrat dessa brister och behov i litteraturen har vi velat undersöka i vilken grad de upplevs i verkligheten. Vi vill även undersöka vilka nya arbetsformer det finns för att bättre integrera och tillhandahålla vuxenvägledning idag. Vår hypotes har varit att verksamheten inte utvecklats i tillräckligt hög takt för att gynna medborgarnas ökade behov. Detta baserar vi på de ökade krav på flexibilitet och livslångt lärande som ställs på individen i ett samhälle präglat av globalisering och ständiga omvärldsförändringar. Vår metod är av kvalitativ art och undersökningen grundar sig på djupintervjuer med vägledare som arbetar med vuxna. Som utgångspunkt för våra intervjuer har vi använt en frågeguide. I vårt urval av informanter har vi strävat efter att nå ut till så många institutioner och kommuner som möjligt för att få ett varierat utbud. Vi har också eftersträvat en spridning av ålder, kön och utbildning. I undersökningen förekommer både studie- och yrkesvägledarutbildade och verksamma vägledare utan utbildning. Detta för att försöka få en nyanserad bild av hur det ser ut i verkligheten då många arbetar som vägledare utan adekvat utbildning. Vårt resultat pekar på att behovet av vägledning är stort idag bland annat beroende på en ökad polarisering i samhället. Vi tycker oss se ett fragmenterat system med många huvudmän och finansiärer vilket leder till att gemensamma mål och riktlinjer saknas. Detta i sin tur får till följd att vägledarrollen blir otydlig och arbetsuppgifter som inte är relevanta för professionen kan förekomma. Bristen på helhetssyn riskerar att vägledaren blir isolerad på sin institution och förlorar den dynamik som är nödvändig för att utvecklas och kunna tillhandahålla en mer komplex vägledning i takt med samhällets krav. Slutligen kan vi konstatera att vägledarrollen har många ansikten och att förutsättningarna för de olika arbetsplatserna skiljer sig avsevärt åt. Men vi ser också vilken hög kompetens det finns inom vägledarkåren som genom ett större samarbete och en ökad förståelse från beslutsfattare skulle kunna ge samhällsekonomiska och individuella vinster.

The situation of the housing stock in Sweden is at present imbalanced, as has often been the case throughout history, due to the difficulty of its prediction. Society is constantly changing and thus it ́s economical, social and demographical conditions with it which affects the way we build. Swedens housing need is within the next ten years expected to vary between numbers of 592000-664 000 dwellings. A relatively high number. This study is therefore an investigation into the means available for meeting the demands posed by the society of today and of tomorrow on our housing stock. The investigation, conducted via literature studies, in conjunction with an iterative projecting process, has found the means most apt to meet these demands to be a plurality of flexible solutions that can be easily adapted with regards to the very unpredictability of said demands. These means are put together into an analysis-and method tool consisting of a number of criterias to ensure ”the flexible dwelling”. The aim of the study is to investigate the means available and how they are used most effectively in order to develop a housing stock capable of adaptating to current needs and demands. The ability of adaptation would in this case act as an buffer to the unpredictability and inevitabel shortcomings of the market. These dwellings capable of withstanding the tides of time would therefore become more sought after in the long run. These solutions will in turn help to champion a more sustainable housing development. The goal of the study is to be able to present a functionally flexible floorplan that will simultaneously meet the requirements stipulated by swedish state regulations. The result showcases, with the help of six quality criteria for flexible projecting, three separate alternatives of floor plans and their respective relations and adaptibility visavi the conditions of todays housing situation. / Inom Sveriges bostadsbestånd råder idag obalans vilket historien även vittnar om ofta varit fallet på grund av ett behov som är och alltid varit mycket svårt att förutspå. Samhället genomgår ständigt förändring och dess ekonomiska, sociala och demografiska förutsättningar präglar hur vi ser på bostadsbyggandet. Byggbehovet beräknas inom kommande tioårsperiod i Sverige ligga mellan 592 000 och 664 000 bostäder varav ett årligt behov av cirka 60 000, vilket är relativt höga siffror. Arbetet undersöker därför, genom litteraturstudier och en iterativ projekteringsprocess, vilka metoder som finns tillgängliga för möjligheten att tillgodose både dagens och morgondagens krav på våra bostäder. Dessa metoder sammanställs sedan i form av ett projekteringsverktyg bestående av ett antal kriterier för säkerställandet av ”den flexibla bostaden”. Syftet med arbetet är att undersöka hur flexibilitet kan användas och implementeras för att skapa goda bostäder som enkelt kan anpassas och förändras till nya typer och storlekar efter framtidens bostadsmarknadsbehov. Förmågan till anpassning skulle i detta fall kunna betraktas som en buffert mot marknadens tillkortakommanden och ett föråldrat bostadsbestånd. När en bostad kan projekteras för att med enkelhet kunna anpassas efter rådande förutsättningar och därigenom stå emot tidens tand, skulle en stor del av det oförutsedda behovet förebyggas. Fler bostäder skulle, bli mer attraktiva och funktionella, också över tid. Målet är således att presentera ett förslag för en funktionellt flexibel planlösning som samtidigt uppfyller kraven från gällande svenska regelverk. Resultatet redovisar med hjälp av projekteringsverktyget, bestående av sex kvalitetskriterier för flexibel projektering, tre olika planlösningsalternativ för en specifik byggnad. Hur dessa förhåller- och anpassarsig efter tidens förändrade förutsättningar, behov och efterfrågan i syftet att främja en mer hållbar bostadspolitisk utveckling.

Digitaliseringen är en modern aspekt som gett upphov till ett ökat hemarbete för många företag. Det som däremot skyndat på distansarbetet och hemmakontoret, är den omfattande och drastiska påverkan som covid-19 pandemin hade på omvärlden. Syftet med studien är således att undersöka hur pandemin och den ökade mängd distansarbete påverkat samhörigheten och den interna kommunikation som råder i företag. För att svara på undersökningens syfte och frågeställningen, har studiens genomfört totalt nio intervjuer från en privat och en offentlig sektor. Genom en komparativ jämförande metod har dessa två sektorer bistått som en betydande ståndpunkt inom undersökningen, då liknelser och differenser jämförts för att identifiera mönster inom studiens kontext. Studien fann att distansarbetet påverkat medarbetarna på olika sätt. De synliga delarna berör den påverkan som distansarbetet haft på den interna kommunikationen mellan anställda, vilket bland annat inkluderar de bristande sociala interaktionerna. Det framgick även att flera medarbetare inom båda sektorerna upplevt att den hastiga omställningen lett till en isolerad och ensam miljö, där den bristande mängden mänsklig kontakt negativt påverkat de anställdas samhörighet.

Företag måste idag anpassa sitt arbetssätt för att främja och bibehålla dess medarbetares motivation. Detta då samhället är under konstant förändring och distansarbete blir allt vanligare vilket i sin tur påverkar arbetet med motivation. Syftet med denna studie är att jämföra och analysera vilka faktorer som motiverar IT-konsulter samt hur dessa påverkas av underliggande faktorer som ålder och i vilken utsträckning medarbetaren arbetar på distans. Studien grundar sig främst i självbestämmandeteorin och diskuterar tillsammans med empirin i vilken utsträckning konsulterna motiveras av inre och yttre motivationsfaktorer. Dessutom diskuteras även hur mycket konsulternas yttre motivation har internaliserats och därmed i vilken utsträckning denna typ av motivation är autonom eller kontrollerad. Detta har undersökts genom en enkätundersökning med medarbetare från två divisioner på ett IT-konsultföretag. Denna data har sedan kompletterats med en intervju med en av företagets divisionschefer. Data från enkäten visar att IT-konsulter motiveras av inre motivationsfaktorer och främst intressanta arbetsuppgifter samt flexibilitet i större utsträckning. Dessa faktorer tyder på att konsulterna till stor del är autonoma och har en hög grad av inre motivation. Studien kommer även fram till att det finns tydliga skillnader i hur medarbetarna i de olika divisionerna upplever sitt arbete och de olika motivationsfaktorerna. Till sist visar data på att ett icke-standardiserat friskvårdsinitiativ som företaget implementerat, fungerar sämre ur ett motivationsperspektiv om medarbetarna arbetar på distans. / Businesses in today’s society need to adapt their ways of working to promote and maintain employee motivation. This is due to the constant changes in society and remote work progressively becoming more common, which in turn affects the development around motivation. This study aims to compare and analyze the factors that motivate IT consultants and how these are affected by underlying aspects, such as age and to what extent the employee works remotely. The study is mainly founded on the self-determination theory and in combination with the empirical data, discusses to what extent the consultants are motivated by internal and external motivational factors. In addition, the study also discusses how much of consultants’ external motivation has been internalized and to what extent this type of motivation is autonomous or controlled. This has been investigated by distributing a survey to the employees from two divisions working at an IT consulting company. An interview with one of the company’s divisional managers was subsequently conducted to complement the survey data. The findings from the survey reveal that IT consultants are motivated by intrinsic motivational factors, mainly tasks considered interesting, in addition to flexibility to a greater extent. These factors indicate that the consultants are primarily autonomous and have a high degree of intrinsic motivation. The study also concludes that there are evident variances in how employees in different divisions perceive their work and motivational factors. Finally, the findings indicate that non-standardized initiatives, such as the health care initiative implemented by the company, are less effective at motivating employees working remotely.

Denna studie undersöker och jämför hur två företag, Ericsson och SAS, reagerar på förändrade förutsättningar på sina respektive marknader till följd av makroekonomiska kriser. Studiens övergripande syfte är att utforska och jämföra hur företag med olika verksamhet och affärsmodell påverkas av störningar, samt hur arbetet för att navigera igenom störningar skiljer sig i praktiken. Genom en dokumentstudie som inkluderar årsredovisningar, organisationsdokument samt media och offentliga källor analyseras företagens hantering av resiliens i praktiken. Teoretiska perspektiv på organisatorisk resiliens och styrning från Haarhaus & Liening (2020), Duchek (2020), Edmondson (2002) och Wildavsky (1991) kompletterar analysen, med fokus på företagens proaktiva och reaktiva åtgärder för att upprätthålla lönsamhet och överlevnad. Resultaten ger insikter som är relevanta för företagsledare och forskare som försöker förstå hur organisationer navigerar genom förändring och osäkerhet. Denna studie visar att både Ericsson och SAS förefaller vara proaktiva och välinformerade företag innan de utsätts för störande händelser. Studien belyser vikten av att balansera proaktiv planering med flexibilitet för att öka företagens motståndskraft och säkerställa framgång i en ständigt föränderlig affärsmiljö.

Sammanfattning Kandidatuppsats i Företagsekonomi III, Organisation 15 hp, 2FE78E, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Kalmar, VT 2021. Författare: Emelie Fredriksson, Johanna Fredriksson och Ofelia KarlénHandledare: Jasmina Beharic Examinator: Mikael LundgrenTitel: När arbetet tvingas in i hemmet - En studie om arbetsmotivation vid påtvingat distansarbete till följd av Covid-19 pandeminSyfte: Syftet med studien är att ge en ökad förståelse för hur individens arbetsmotivation påverkas av ett påtvingat distansarbete till följd av Covid-19 pandemin samt vilka faktorer som kan öka eller minska arbetsmotivationen.Metod: En kvalitativ studie med en induktiv forskningsansats som behandlar ämnet arbetsmotivation vid distansarbete till följd av Covid-19 pandemin. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer där samtalsämnen avseende arbetsmotivation och distansarbete har berörts. En tvärsnittsstudie har genomförts utifrån tio individer från olika organisationer.Slutsats: Med vår studie har vi kommit fram till att faktorer såsom inflytande och ansvar över det egna arbetet, fysiska arbetsförhållanden och sociala aspekter påverkar anställdas arbetsmotivation vid påtvingat distansarbete. Det finns likheter mellan det resultat som framkommit i vår studie och tidigare forskning som inte berört den påtvingade aspekten av distansarbete. Faktorerna har således inte visat sig vara unika för just påtvingat distansarbete utan faktorerna påverkar även individens arbetsmotivation vid självvalt distansarbete. Däremot kan vi konstatera att vissa faktorer blir mer påtagliga vid påtvingat distansarbete eftersom anställda inte har möjlighet att variera mellan arbetsplatsförlagt arbete och distansarbete. Nyckelord: Arbetsmotivation, Covid-19, Distansarbete, Flexibilitet, Förutsättningar, Omställning, Pandemi, Påtvingat, Sociala aspekter, Variation.

Studiens syfte var att undersöka eventuella konsekvenser av numeriskt flexibla anställningar på individnivå, i jämförelse med eventuella konsekvenser av tillsvidareanställningar. Fokus låg på huruvida anställningsformen påverkade individens uppfattning av psykosociala förhållanden i arbetet. Studien utfördes inom vård- och omsorgsenheter inom Malmö stad då direktiv från Arbetsgivarutskottet påtalar en minskad andel timavlönade timmar och en ökad grundbemanning. Studien utfördes med en kvantitativ metod, där en enkätundersökning och två kvalitativt kompletterande intervjuer utfördes. Sju dimensioner i enkäten kopplades till studiens underfrågeställningar. De teoretiska grunder studien i huvudsak byggde på var organisatoriska modeller, stressmodeller, copingstrategier, mental ohälsa, samt tidigarestudier. Utfallet visade två statistiskt signifikanta resultat mellan de två undersökta grupperna, för dimensionerna “socialt stöd”, där timanställda uppfattade socialt stöd i mindre utsträckning än de tillsvidareanställda, och “anställningsotrygghet”, där timanställda uppfattade en större anställningsotrygghet än de tillsvidareanställda. Resultatet från intervjuerna styrkte resultaten med statistisk signifikans. Gällande resterande dimensioner kunde intervjuerna möjliggöra en inblick och större förståelse, men generella slutsatser för respektive undersökningsgrupp kunde inte dras. I analys och diskussionen visades att ett stort antal faktorer kunde påverka individens uppfattning av olika psykosociala förhållanden i arbetet, exempelvis arbetets organisering, individens livssituation eller individens hanteringsstrategier i påfrestande situationer. Slutsatsen blev att anställningsformen påverkade individens uppfattning gällande socialt stöd och anställningsotrygghet i den undersökta kontexten. / The purpose of the study was to examine the possible consequences of numerically flexible employments at an individual level, in comparison to the potential consequences of permanent employments. The main focus was on whether the employment contract affected the individual’s perception of the psychosocial work conditions. The study was carried out in health care units in Malmö Stad, since directions from Arbetsgivarutskottet were given concerning a reduced proportion of hourly-paid hours and an increased amount of permanent employment. The study was carried out with a quantitative method. One questionnaire survey and two complementary interviews were executed. Seven dimensions of the questionnaire were connected to the issues of the study. The theoretical foundation of the study was mainly based on organizational models, stress models, coping strategies, mental health, and previous studies. The outcome was two statistically significant results between the two research groups, the dimension of “social support”, where hourly employees perceived less social support than the permanent employees, and “job insecurity”, where hourly employees perceived a greater job insecurity than permanent employees. The result from the interviews supported the statistically significant results. The interviews gave more insight and greater understanding regarding the remaining dimensions, though a general conclusion could not be made regarding the two research groups. In the analysis and discussion showed that many different factors may affect an individual’s perception of psychosocial conditions at work, such as organizational factors, the living conditions or the coping strategies the individual is able to practice under stressful conditions. The conclusion was that employment status affects the perception of the individual regarding social support and job insecurity in the context of this study.

Vi har genomfört en explorativ studie vilken undersöker bemanningsbranschens anställningskrav på annan huvudsaklig sysselsättning, med studenter i fokus. Studien behandlar hur studenter upplever bemanningsbranschens flexibilitetskrav samt hur förhållandet dem emellan ser ut för att ge en inblick i denna anställningsform. Studien är sammanställd med grund i kvalitativa intervjuer med både studenter som arbetar via bemanningsföretag och anställda vid bemanningsföretag. Båda parter har intervjuats för att undvika en vinklad bild av hur den faktiska situationen ser ut. Vi har kommit fram till att studenter som arbetar via bemanning inte upplever otrygghet i sin anställningsform på samma vis som någon med en heltidstjänst via bemanning gör. Vi fann att studenter accepterar de villkor som denna typ av anställning innebär då det endast handlar om en kort period. Vi kan konstatera att den flexibilitet som bemanningsföretag efterfrågar korresponderar väl med studenternas flexibla tillvaro, samtidigt som bemanningsbranschen genererar arbeten för en grupp som andra branscher inte ser som särskilt åtråvärd. Studien visar att flexibilitet kan ta olika uttryck beroende på huruvida en student tar ansvar för att upprätta en tydlig gräns mellan arbetsliv och privatliv eller ej. / This is an explorative study which examines students within temporary work agencies, along with their demands regarding another major occupation. The purpose of this study is to portray students view of the flexibility that temporary work agencies require, but also how both parties experience their relationship, to contribute with an insight in this particular kind of employment. The material has been collected through qualitative interviews with both students and temporary work agencies to avoid a biased view of the employment. The results show that students who work within temporary work agencies do not experience the precariousness of their employment in the same way as a full-time worker does. We found that students accept their working conditions since it has a time limit due to their studies. The flexibility temporary work agencies requests correspond well with students’ flexible situation. At the same time the temporary work agencies provide work for a group who might have a hard time finding work elsewhere. The study shows that flexibility can express itself in different ways for the students depending on how well a boundary between work and studies is maintained.

I dagens snabbt utvecklande samhälle krävs det av att organisationer arbetar aktivt med att vara och förbli konkurrenskraftiga. Att använda sig av strategiskt ledarskap kan ses som ett hjälpande verktyg för att hantera den dynamiska omgivningen. Mediebranschen är en av de branscher som ständigt präglas av innovation och förändring. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur ledningen arbetar strategiskt för att kunna föregripa den dynamiska och oförutsägbara omvärlden. Kvalitativ metod har tillämpats och empiri har samlats in genom tio semistrukturerade intervjuer med sju chefer på små medieföretag i Malmöregionen. Studien grundar sig i ett flertal teorier som behandlar strategi och strategiskt ledarskap sett ur ett chefsperspektiv. Cheferna beskriver hur de förhåller sig till den yttre omgivningen respektive den inre organisationen vid utformandet av strategier och hur de ser på strategiskt ledarskap i branschen. Företag som strävar efter att utvecklas bör med fördel skapa sig en balans mellan stabilitet inåt i organisationen och en flexibilitet utåt där de vågar anpassa sig efter marknadens förutsättningar och krav.