Syfte: Öka kunskapen om vilka bostadskvalitéer som tillför värde för brukarna i ett flerbostadshus. Metod: Etnografisk ansats, dokumentanalys, kvalitativ innehållsanalys, intervjuer med brukare och inredningsarkitekt samt observationer är metoderna som har använts i studien. Resultat: Målet med studien har varit att analysera öppna planlösningars utformning i ett flerbostadshus, baserat på perspektiv och åsikter från både arkitekt och brukare. Värdeskapande kvalitéer som brukarna ser med öppen planlösning är öppenhet och ljus. Den öppna planlösningen är en stor social yta vilket både brukare och arkitekt tycker är en viktig kvalité. Idag har köket utvecklats till en trend och statusmarkör vilket återspeglas i dess design och utformning. Konsekvenser: De studerade planlösningarna är flexibla eftersom brukarna själva kan bestämma funktion för rummen. Kök och vardagsrum möbleras och får olika funktioner beroende på brukarnas preferenser och åsikter. Vidare ska lägenheter med öppen planlösning vara socialt hållbara genom att kök och vardagsrum ska kunna skiljas av. I studien är de stora lägenheterna socialt hållbara medan de mindre saknar möjlighet för avskiljning och flexibilitet. Begränsningar: Studien går inte applicera på andra brukare för att få fram samma resultat. Studien lyfter brukarnas åsikter om sin bostad och det finns inte ett generellt giltigt svar i deras värderingar. Flerbostadshus med hyresrätter valdes för att i större mån nå brukare i olika åldrar och med olika bakgrund. / Purpose: To increase the knowledge about valuable housing qualities for residents in a housing estate. Method: An ethnographical approach was used as a method in the study along with document analysis, qualitative content analysis, interviews with residents and an interior designer along with observations. Findings: The aim of the study has been to analyse open plan solutions in a housing estate based on opinions and perspectives from residents and an interior designer. The open plan solution works as one big social area where qualities such as space and brightness are highly appreciated by both residents and the interior designer. The kitchen has through its design become a trend and a status marker. Implications: The analysed plan solutions are flexible because the residents have the opportunity to decide what function the room should have. The kitchen and living room can be furnished in different ways and through those fulfil different types of functions according to the residents’ preferences. Apartments that have open plan solutions need to be socially sustainable which can be achieved if the kitchen and living room can be divided into separate rooms. The big apartments in this study are socially sustainable but the smaller apartments are not because of the lack of flexibility. Limitations: This study cannot be applied on other residents in order to come to the same conclusion. The study focuses on the residents opinions about their home and therefore there is no generally valid answer. The reason for choosing housing estates for this study was to be able to reach residents with different backgrounds and ages.

Intresset för hur man skapar effektiva, mer lönsamma och flexibla organisationer tenderar att öka kraftigt. Det är främst kortsiktiga finansiella intressen som får ledningen på företag att förändra organisationen med inriktning mot personalnedskärningar. Det finns tankegångar om att en mindre och flexibel arbetsstyrka är mera kostnadseffektivt och flexibelt för företag. Svårigheter kan dock uppstå i hur man lyckas med förändringen, såtillvida om arbetet verkligen blir mera effektivt och flexibelt. Med anledning av denna bakgrund har jag studerat hur medarbetare upplever en organisationsförändring. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka upplevelser medarbetarna har av organisationsförändringen, samt hur medarbetarna upplever förändringen avseende delaktighet och hur de upplever att organisationen använder den kunskap medarbetarna har. Jag har genomfört en kvalitativ studie men inslag från fenomenologin. Jag har genomfört intervjuer med sex medarbetare. Medarbetarna upplever förändringen som en tuff bantning där det sagts upp folk i alla åldrar. Motivationen har sjunkit bland medarbetarna på grund av problem, gnäll och oro. Medarbetarna har tappat förtroende för ledningen och menar att ledningen genomfört beslut som ej är förankrade. Det har byggts upp ett motstånd mot förändringen. Medarbetarna menar att det inte finns utrymme för att vara med och påverka eller att ha dialoger. Medarbetarna upplever att  organisationen använder medarbetares kunskaper på ett nonchalant och otydligt sätt, samt att kassationer och leveransförseningar har ökat.

The flexibility of the labour market is considered as an instrument for increasing economic growth.Therefore has the use of flexible employment, also called atypical employment, increased. The atypical employment is characterized by insecurity in comparison with a traditional permanent full- time employment. One of the most common atypical employments is the manning employment, which is insecure whether it is permanent or not. The insecurity in the industry is based on insecure income, unpredictable working hours and poor psychosocial work environment. In order to encourage a continued increase of flexibility in the labour market while the need for security for staffing employees would be satisfied was Directive 2008:104 adopted. A certain amount of security has been achieved. Despite this, remains high mental illness among the staffing employees. Mental illness is based on job insecurity, where, for example unpredictable working hours and high expectations are contributing factors. Young people and immigrants are those groups that in the staffing industry are significantly overrepresented, and young people as a group are also overrepresented both in the general labour market and the industry with temporary employment. Young people are also the group in society who suffers from very high mental illness. The purpose of this essay is to, based on legal regulations and other relevant literature, examine how the staffing industry function and it’s need for flexibility relate to the workers need of security, and potential consequences of flexibility for workers and labour market. I also aim to investigate how already vulnerable groups in society and labor market may be affected by flexibility emergence.

This qualitative study treats the construction and maintenance of balance between work and private life and how flexibility in the workplace is perceived. The study was conducted using semi-structured interviews and these have been conducted in five large companies around Gothenburg. The analysis and results are based on the phenomenographic method approach and the final results were four themes: Balance, Flexibility, Combining family and work and lifelong learning with related subcategories. The result shows that the construction and maintenance of balance between work and personal life is something that is tied to the indi-viduals and the current situation in life. Two of the most common strategies to maintain a dis-tinction proved to be planning as well as other activities, in order to move the focus away from the work. In the larger picture flexibility of work turned out to be something that all re-spondents are in favor of, and not perceived as something stressful / Denna kvalitativa studie behandlar konstruerandet och upprätthållandet av balans mellan ar-bete och privatliv samt hur flexibilitet i arbetslivet uppfattas. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer och dessa har utförts på fem stora företag runt omkring Göteborg. Analysen och resultatet utgår från den fenomenografiska metodansatsen och slut-produkten blev fyra teman: Balans, Flexibilitet, Kombination familj och arbete samt Livslångt lärande med tillhörande underkategorier. Resultatet visar på att konstruerandet och upprätt-hållandet av balans mellan arbete och privatliv är någonting som är knutet till individerna och den nuvarande livssituationen. Två av de mest förekommande strategierna för att hålla en distinktion visade sig vara planering samt aktivera sig med annat för att flytta fokus bort från arbetet. Flexibilitet i arbetet visade sig på det stora hela vara någonting som alla respondenter ställer sig positiva till och inte uppfattar som någonting stressande

Konsultyrket är en modern anställningsform som har vuxit sig stark på den svenska arbetsmarknaden i takt med dess förändring och företagens ökade behov avflexibilitet. Då en konsult är anställd på ett konsultföretag men har uppdrag ute hos olika kundföretag, kan denne antas tillhöra flera organisationer samtidigt. Uppsatsen syftar till att få en ökad förståelse för konsulters arbetssituation, samt undersöka hur de uttrycker organisationstillhörighet och hur den upplevs påverka dem i deras arbete. Detta har gjorts genom en kvalitativ studie baserad på intervjuer med fem konsulter, vilka arbetar som managementkonsulter inom IT- branschen. Det teoretiska resonemang som ligger till grund för uppsatsen behandlar teorier och tidigare forskning som knyter an till både konsultens arbetsroll och känslan av tillhörighet med organisationer samt dess eventuella påverkan i arbetet. Resultatet av studien visar att konsultyrket beskrivs vara en flexibel anställningsform som präglas av frihet, möjligheter och utmaningar. Det krävs även att konsulten ständigt anpassar sig till sin omgivning och prioriterar mellan de många olika krav som uppkommer. Känslan av tillhörighet beskrivs vara starkast till konsultföretaget men då konsulten har åtaganden till två företag samtidigt har den även visat sig vara splittrad. Tillhörigheten beskrivs påverka konsultens trivsel, motivation samtvilja att stanna inom företaget. / The consultant profession is a modern form of employment that has grown strong in the Swedish labor market in line with the market changes and companies increased need for flexibility. When a consultant is employed by a consulting firm but is commissioned onsite at various client companies, the consultant is assumed to belong to several organizations simultaneously. This paper aims to gain a greater understanding of the consultants' work situation, examine how they express organizational affiliation and how this affiliation influences them in their work. The research has been done through a qualitative study based on interviews with five consultants who are all working as management consultants within the IT sector. The theoretical framework underlying the paper treats theories and previous research that relate to both the consultant's work role and sense of belonging to the organization as well as its possible impact. The results of this study show that the consulting profession is described as a flexible form of employment that is characterized by freedom, opportunities and challenges. It also requires the consultant to constantly adapt to its environment and prioritize between the many different requirements that arise. The feeling of belonging is described to be strongest towards the consultancy, however since the consultant is committed to two companies at the same time, he or she has also proved to be somewhat fragmented. The feeling of belonging is described to affect the consultant's job satisfaction, motivation and willingness to stay within the company.

Diss. Umeå : Univ., 2004. / S. 239-253: Bibliografi.

Denna studies syfte är att få en ökad förståelse kring hur egenföretagare drar gränser mellan arbete och privatliv i det moderna samhället. Vidare är att få en ökad förståelse kring gränsdragning och hantering av den samt vilken roll det moderna fenomenet Hoffice har som både arbetsplats och arbetssätt. Dessutom belyses hur den ökade friheten och individualismen i samhället påverkar individ och gränsdragning. Studien bygger på fem semistrukturerade intervjuer med egenföretagare som är medlemmar i Hoffice, ett av de nya arbetssätten i Sverige idag. Studien visar att gränsdragningen kan delas in i tre delar, vilka är genom tid och rum samt genom mental gränsdragning. Faktorer som styr gränsdragning är exempelvis kunder, barn och ekonomi, något respondenterna behöver förhålla sig till och inte kan styra över. Gemensamt är att de upplever sig ha en frihet kring att forma sitt liv och sin identitet. Studien visar att det inte finns någon klar gränsdragning mellan arbete och privatliv utan de sammanflätas. Som egenföretagare har de många val de behöver göra både kring sitt företagande och privatliv, det har även framkommit att Hoffice har en betydande roll för respondenternas gränsdragning. / This study aims to get an understanding about how the self-employed draws boundaries between work and private life in modern society and how the boundaries is managed. The purpose of the study is to get an understanding of which role the modern phenomenon Hoffice have as both as a workplace and a workmethod. Furthermore the study illustrate how the increasing freedom and individualism in modern society affects the individual and the boundaries. The study is based on five semi-structured interviews with self-employed workers who are members of Hoffice. The study shows that boundaries can be divided into three parts, by time and space as well as mentally. External factors controlling the boundaries are for example children, finances and customers, something the respondents have to relate to and at the same time have no control over. Common is that the respondents feel they have freedom to shape their own life and identity. The study shows that there is no clear limits between work and private life, they blend together. A self-employed have many choices they have to do both for the business and the personal life, it has emerged that they are helped by Hoffice when it comes to boundaries between work and private life.

No description available.

Trots människans mångfacetterade karaktär spelar yrkesidentiteten en betydande stor roll för hur vi introducerar oss för, och kommunicerar med andra människor. Den slutsats vi drar är att arbete har en central roll i de flesta människors liv. Arbete kan föra med sig en social gemenskap, bidra till ekonomisk försörjning och ge tidsstruktur i en människas vardag vilket bidrar till en människas livsvillkor. Detta kan skapa trygghet hos individen varpå arbete betraktas som åtråvärt av de flesta. Arbete spelar följaktligen en central roll för människors identitetsskapande. Detta framkommer i vår antologi då de olika delarna behandlar betydelsen av arbete, dels arbete i sig och frånvaron av ett arbete men också olika arbetens betydelse och dess påverkan på identiteten. I denna antologi står att läsa om arbetsvägran, makt och ledarskap, klassresor genom akademisk utbildning, arbetslösa ungdomar och arbetsfrihet.

Utformandet av våra klassrum och fysiska lärmiljöer har i stort sett varit detsamma i flera hundra år, trots att villkoren och syftet med undervisningen har förändrats. För att “en skola för alla” verkligen ska kunna tillgodose allas rätt till likvärdig utbildning måste delaktigheten öka i den pedagogiska, sociala och fysiska lärmiljön. Denna studie tar till vara specialpedagogikens tvärvetenskapliga ambitioner och har för avsikt att få en ökad förståelse för hur vi i skolan kan ändra de traditionella klassrummen och göra dem mer inkluderande. Vi lutar oss också mot Vygotskij och den sociokulturella teorin samt det relationella perspektivet. Studien kommer att svara på hur elever och lärare upplever att deras klassrum främjar delaktighet och vad det har för betydelse. I detta arbete har vi i forskning samt med en etnografiskt inspirerad forskningsansats undersökt hur alternativa fysiska lärmiljöer kan främja ökad delaktighet. Vi presenterar forskning kring delaktighet och lärmiljöer, och lyfter de hinder och framgångsfaktorer som framkommer där. Vi har tolkat observationer, fokusgruppssamtal och enskilda intervjuer. I våra resultat blev tre teman tydliga: Samspel, gemenskap och relationer; Arbetsro och motivation samt Acceptans av olikheter. Alla teman leder till begreppet delaktighet, varav det sista temat är det med störst specialpedagogisk relevans. Resultaten bekräftar att de elever och lärare som hade tillgång till ett klassrum med alternativ lärmiljö upplever att detta främjar delaktigheten, både den pedagogiska och den sociala. De alternativa fysiska lärmiljöerna är mer flexibla och inkluderande och erbjuder eleverna anpassningar utan att dessa blir utmärkande. Vidare framkommer att lärarna reflekterar mer över sin undervisning och sitt ledarskap i dessa miljöer, samt att de alternativa lärmiljöerna generellt bidrar till en känsla av arbetsro, kreativitet, sammanhållning och acceptans för olikheter, samt att man kommer närmare varandra på olika plan.