Digitalisering möjliggör flexibelt och platsoberoende arbete, vilket utnyttjas av digitala nomader som arbetar samtidigt som de reser. Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur det är att arbeta och leva som svensk digital nomad, vad som motiverar dem i arbetet och till att bli samt fortsätta vara digitala nomader. Sju personer intervjuades och materialet analyserades med kvalitativ tematisk metod. I resultatet framkom frihet, självbestämmande och värdedrivet beslutsfattande som centralt i respondenternas arbete, vardag och motivation. De upplevde utmaningar som att underhålla vänskapsrelationer, struktur och disciplin i arbetet samt att hitta stabila inkomstkällor. Möjliga tolkningar av resultatet är att digitala nomader har en arbetssituation och livsstil med övervägande goda förutsättningar att tillfredsställa grundläggande psykologiska behov, framförallt behoven av autonomi och kompetens, vilket kan främja inre motivation. Sett ur ett karriärperspektiv skulle digitala nomader kunna tolkas ha en proteansk karriärorientering och kompetenser som är relevanta på den samtida och framtida arbetsmarknaden.

Uppsatsen undersöker danska unga arbetstagares känslor kring flexibilitet och trygghet på den danska arbetsmarknaden. Trygghetsbegreppet delas upp, i enlighet med EU:s samt professor Ton Wilthagens definition, i sysselsättningstrygghet samt anställningstrygghet. Bristande anställningstrygghet ger konsekvenser för individer i form av olika typer av osäkerhet och stress inför framtiden. En flexibel arbetsmarknad skapar konkurrens mellan individer samt höga krav på individuell ansträngning i sökandet efter arbete, i en arbetssituation eller gällande utbildning samt personlig utveckling. Danmark har valt att organisera sin arbetsmarknad utifrån tre grundpelare, en flexibel arbetsmarknad, ett socialt skyddsnät och en aktiv arbetsmarknadspolitik. De tre grundpelarna utgör det danska arbetsmarknadskonceptet flexicurity. Arbetstagare på den danska arbetsmarknaden har ett begränsat arbetsrättsligt skydd, exempelvis mot uppsägningar från arbetsgivarens sida. Som en kompensation finns generösa nivåer av ersättning för den som är utan inkomst att nyttja. Den sistkomna pelaren i flexicuritykonceptet är en aktiv arbetsmarknadspolitik, som har till syfte att anpassa samt återanpassa individer till arbetsmarknaden. Forskningen görs på kvalitativt vis, genom intervjuer med unga danska arbetstagare. Intervjuerna genomförs utifrån skapad semistrukturerad intervjuguide, som grundar sig i flexicuritykonceptets tre grundpelare. Analysprocessen är gjord enligt en tematisk analysmetod, där flexibilitet samt trygghet utgör två huvudteman. De underteman som följer är önskningar, självförtroende samt anställningsbarhet. Respondenterna önskar och värdesätter trygghet, i form av att ha möjlighet att stanna länge på en och samma arbetsplats, i uppsatsen kallad anställningstrygghet. De ser positivt på självvald flexibilitet, och önskar flexibilitet på egna villkor. Vi ser att känslan av anställningsbarhet, ett gott självförtroende samt fackförbudens stöd utgör trygghetsfaktorer på arbetsmarknaden. Generellt ser respondenterna den danska arbetsmarknaden som svårinkomlig för unga arbetstagare med bristande erfarenheter. Resultatet i sin helhet strider mot vad flexicuritykonceptet har till syfte att generera. Vi problematiserar företeelsen att arbetstagare inte ges trygghet från innehållet i flexicuritykonceptet, arbetsmarknadens krav på individers flexibilitet, samt hur en flexibel arbetsmarknad påverkar individen.

Syftet med denna studie var att undersöka kvinnliga föräldrars allmänna upplevelse av sin arbetssituation och balans mellan arbete och privatliv samt om upplevelsen förändrats efter genomgången utbildning i personlig effektivitet ”Arbeta Smartare”. Ett ytterligare syfte var att undersöka vilka förbättringsmöjligheter och begränsningar respondenterna kunde identifiera för att möjliggöra ett föräldravänligt arbetsliv. Semistrukturerade intervjuer med sju respondenter med hemmavarande barn under 12 år, anställda på en stor statlig myndighet, analyserades enligt induktiv tematisk analys som genererade fyra huvudteman: Flexibilitet genom förtroende, Aspekter av betydelse för balans mellan arbete och privatliv, Förändringar efter utbildning ”Arbeta Smartare” och Möjliga förändringar och hinder med tillhörande underkategorier. Resultatet visade att utbildningen bidragit till bättre arbetsstruktur, men att dess påverkan på balansen mellan arbete och privatliv upplevdes som liten. Gällande förbättringsmöjligheter och begränsningar framfördes önskemål om ökade planeringshänsyn, tydligare riktlinjer, bättre fördelning av ansvaret i hemmet och möjlighet till friskvård. / The purpose of this study was to examine female parents´ general experience of their work situation and work-life balance and whether the experience changed after undergoing training in personal efficiency "Work Smarter". A further aim was to investigate what opportunities of improvement and limitations the respondents could identify, in order to enable a parent-friendly working life. Semi-structured interviews with seven respondents, with children under 12 years of age living at home, employees of a large state agency, were analyzed according to inductive thematic analysis, which generated four main themes: Flexibility through trust, Aspects of importance for work-life balance, Changes after training ”Work Smarter” and Possible changes and obstacles, with associated subcategories. The results showed that the training had contributed to a better work structure, but that its impact on the balance between work and private life was perceived as small. With regard to improvement opportunities and limitations, requests were made for increased planning considerations, clearer guidelines, better division of responsibilities in the home and exercise possibility.  Title: Finding work-life balance. An interview study with working female parents.

Depression är vanligt förekommande världen över och läkarstudenter är en utsatt grupp. Under läkarprogrammet ökar dessutom den psykiska ohälsan bland studenterna. Förmågan till psykologisk flexibilitet, innefattande defusion, acceptans, jag-som-kontext, flexibel uppmärksamhet i nuet, värden och ändamålsenligt handlande, har visat sig ha samband med ohälsa. Training for Awareness, Resilience and Action (TARA) har skapats i USA som metod för att i grupp behandla depression hos tonåringar. Under 2018 erbjöds TARA till en grupp läkarstudenter i Umeå och denna kvalitativa studie innefattade semistrukturerade intervjuer två år efter avslutad behandling. Deltagarna var fem av dessa studenter och intervjuerna fokuserade på deras upplevelser av TARA samt vilka metoder de fortsatt att använda. Åldern på deltagarna var 21-32 år vid intervjutillfället. En tematisk analys användes för att analysera materialet från intervjuerna. Resultatet visade att deltagarna upplevde att de fick flera olika verktyg att använda sig av för att hantera sin psykiska ohälsa. Främst var andningsövningar och att uppmärksamma det som hände inom dem som beskrevs som det viktigaste. Deltagarnas beskrivningar av deras erfarenheter visar att de övat upp sin förmåga till defusion, acceptans, flexibel uppmärksamhet i nuet, värden och ändamålsenligt handlande under TARA. Beskrivningar av jag-som-kontext gick inte att hitta i materialet. Studiens utformning, kvalitativa intervjuer, och urvalet av deltagare har minskat möjligheten till generalisering. Dock kan resultatet förstås som att TARA kan hjälpa till att öka upplevelsen av psykologisk flexibilitet, vilket i förlängningen kan minska symtomen på depression. / Depression is common worldwide and medical students are a vulnerable group and during the medical education mental illness increases. The ability for psychological flexibility, including diffusion, acceptance, Self-as-context, flexible contact with the present, values ​​and appropriate action, has been shown to be associated with ill health. Training for Awareness, Resilience and Action (TARA) has been created in the United States as a method of treating depression in group in adolescents. In 2018, TARA was offered to a group of medical students in Umeå and this qualitative study included semi-structured interviews with five of these students about their experiences of TARA and what methods they are using. The interviews were conducted two years after their participation in TARA. The participants attended the second and forth semester of their education when TARA occurred. The age of the participants was 21-32 years at the time of the interview. A thematic analysis was used to analyze the material from the interviews. The results showed that the participants felt that they were given several different tools to use to manage their mental illness. Mainly breathing exercises and paying attention to what was happening within them was described as the most important. The participants' descriptions of their experiences show that they practiced their ability for defusion, acceptance, flexible contact with the present, values ​​and appropriate action during TARA. Descriptions of Self-as-context couldn’t be found in the material. The design of the study, qualitative interviews, and the selection of participants have reduced the possibility of generalization. However, the result can be understood as that TARA can help to increase the experience of psychological flexibility, which in the long run can reduce the symptoms of depression.

No description available.

No description available.

Den svenska armén förbereder tillväxt i enlighet med Försvarsberedningens rapport Värnkraft och Försvarsmaktens budgetberäkningar. Tillväxten inkluderar ett återinförande av en ledningsnivå mellan brigaderna och arméstaben - Divisionsnivån. Armén har beräknat att upprätta ledningsnivån etappvis med början före 2025 till bortom 2030, med en början i en ledningsförmåga och embryon till ett logistikförband och ett ingenjörförband. Vilka funktionsförband som ingår i fortsatta utvecklingen bortom 2030 är ännu ej helt definierat. Denna studie syftar till att utforska innebörden och konsekvenser, främst ur ett taktiskt perspektiv, av ett införande av divisionsnivån i armén. Studien har genomförts som en kvalitativ intervjustudie med explorativ design. Respondentgruppen har utgjorts av chefer på högre taktisk nivå och inom arméns utvecklingsorganisation. Den insamlade empirin har jämförts med befintligt kunskapsläge inom tre identifierade nyckelbegrepp; organisation, komplexitet och flexibilitet. Studien slutleder att införandet av ledningsnivån är motiverat och bidrar till en potentiellt mer farlig armé även om det råder osäkerhet kring hur komplett divisionsförmågan kan utvecklas ur ett förmågeperspektiv i framtiden, men att förankringen av införandet är bristfällig i Försvarsmakten. Vidare slutleds att divisionen bör betraktas som ett manöverförband med möjlighet att samordna i ett realtidsnära tidsperspektiv för att flexibelt kunna omhänderta ett dynamiskt händelseförlopp. Divisionen bör organiseras för att kunna fungera som en hubb och ta emot tillförda förband efterhand. En kaderorganisation bör upprättas och vidmakthållas över tiden för att upprätthålla förbandets förmåga till flexibilitet. Studien rekommenderar att en sådan kaderstab medges inflytande inom de områden som direkt påverkar förbandet och att staben medges öva över en stor del av konfliktskalan. Vidare rekommenderas en försvarsmaktsintern förankring av införandet. / The Swedish army prepares for growth in accordance with the Swedish Defence Commission´s report Defensive Power (Värnkraft) and the Swedish Armed Forces' budget calculations. The growth includes a reintroduction of a command level between the brigades and the army staff - the division level. The army has calculated the command level to be established in stages starting about 2025 and beyond 2030, beginning with a command capacity and embryos for a logistics unit and an engineering unit. The enabler units that are part of the continued development beyond 2030 have not yet been fully defined. This study aims to explore opportunities and possible challenges, primarily from a tactical perspective, entailing the introduction of the divisional level in the army. The study was conducted as a qualitative interview study with an explorative design. The respondent group has been made up of commanders at a higher tactical level and within the army's development organization. The empirical data collected has been compared to existing knowledge in three identified key concepts; organization, complexity and flexibility. The study concludes that the introduction of the command level is justified and contributes to a potentially more dangerous army, even if there is uncertainty concerning how complete the divisional capacity can be developed from an enabler perspective, but that the anchoring of the introduction is inadequate in the Armed Forces. Furthermore, it is concluded that the division should be regarded as a maneuver unit capable of coordinating in a real-time perspective, in order to be able to flexibly manage a dynamic situation development. The division should be organized to be able to act as a hub and continuously receive additional troop contributions. A cadre organization should be established and maintained to ensure the unit´s ability of flexibility over time. The study recommends that such a cadre staff to be allowed influence in the areas that directly affect the unit, and the staff to be allowed to practice over a large part of the conflict scale. Furthermore, an internal anchoring the introduction within the Swedish Armed Forces is recommended.

The working life has since the industrialization gone through big changes in the entire world. With these structural changes being made in the working life, the labor market and the operative businesses now have new demands on their coworkers as a response to the increasing competition. At the same time progress has been made in both technology and communication, individuals now have the opportunity to work from other places than a physical office and at any given time. In total, these changes have led to what’s often referred to as "boundaryless work. In boundaryless work the individual has to draw the line between working life and personal life. Previous research has shown that the personal life and working life are getting harder to keep apart, and organizations are focusing more on task orientation rather than working time orientation. This essay has the purpose of investigating how people draw lines between their working life and their personal life when work can be done everywhere and at any given time. It also looks at to what extent individuals working boundaryless experience classic bureaucracy principles such as strict accountability, hierarchy and expert power. This is done through qualitative interviews with white collar workers. The results provided by this essay shows that the individuals tend to experience classical bureaucracy principles in some respects. The results show a positive attitude towards the boundaryless work, and the responsibility to draw the boundaries between work and private life. It’s also shown that almost every respondent uses a strategy where they go offline on their phone to draw these boundaries. / Arbetslivet har sedan industrialiseringen genomgått stora förändringar världen över. Strukturella förändringar i arbetslivet innebär att arbetsmarknaden och verksamma företag har nya förväntningar på deras medarbetare till följd av en ökad konkurrens. Samtidigt har det gjorts stora framsteg inom både teknologi och kommunikation, individer har nu möjlighet att arbeta från andra platser än ett fysiskt kontor och på andra tider än kontorstider. Sammantaget har dessa förändringar lett till vad som kallas "gränslöst arbete". I det gränslösa arbetet förväntas individen att själv dra gränser mellan vad som är arbete- och vad som är privatliv, annars tenderar arbetet att tränga in i privatlivet. Tidigare forskning visar att privatliv och arbetsliv blir allt svårare att hålla isär, samtidigt som organisationer blir mer fokuserade på uppgiftsorientering snarare än arbetstidsorientering. Tidigare forskning visar också att organisationer blir mer individualiserade och flexibla. Denna uppsats har som syfte att undersöka hur individer drar gränser mellan arbets- och privatliv när arbetet kan utföras överallt och under vilken tid som helst på dygnet. Den kollar också på hur mycket individer upplever klassiska byråkratiska principer såsom tydlig ansvarsfördelning, hierarki och expertmakt. Uppsatsen undersöker också hur individer i dessa arbeten upplever sin work- life balance. Detta görs genom kvalitativa intervjuer med tjänstemän. Resultaten i denna uppsats visar att individer inom gränslösa arbeten upplever klassiska byråkratiska principer i vissa avseenden samtidigt som de inte upplever dessa avseenden i andra aspekter. Resultaten visar också en positiv attityd gentemot det gränslösa arbetet och ansvaret att själva dra gränser mellan arbete och privatliv. Det har också visat sig att nästan varje respondent använder en strategi där de går offline på deras telefon för att dra dessa gränser.

Syfte - Syftet med studien är att studera hur ett företag kan effektivisera sina transportprocesser av varor från att de köps in, tills att de når ett varuhus. Syftet har brutits ner i tre forskningsfrågor 1. Hur sköts transporten av varor från att de köps in, tills att de når varuhusen? 2. Vilka utmaningar och förbättringsmöjligheter kan identifieras i processen? 3. Hur kan förbättringsmöjligheterna hanteras och tillämpas i processen på ett effektivt sätt? Metod - Studien genomfördes utifrån ett kvalitativt angreppsätt. Data samlades in genom intervjuer och observationer, i syfte att besvara forskningsfrågorna. Intervjuerna var både ostrukturerade och semi-strukturerade. Observationerna var endast utförda på ett ostrukturerat tillvägagångsätt. Resultat – Rapporten har betonat vikten av att kartlägga sina processer. Med hjälp av kartläggningen upptäcktes det att användning av ett externt företag i vissa delar i en verksamhet kan vara lönsamt ur flera olika perspektiv. Utifrån flexibilitet- och tidsperspektiv har TPL-företaget, enligt produktionschefen från fallföretaget, förbättrat arbetet markant. Med hjälp av metoder och verktyg kunde fler problem både upptäckas och effektiviseras i redan befintliga men odefinierade processer. Studien visar även hur viktigt det är att ständigt utveckla planeringen av transporter när ett företag hanterar återförsäljning. Implikationer - Studien har inte presenterat någon ny teori. Den har sammanvävt den redan befintliga teorin med det insamlade empiriska materialet. Begränsningar - Studien hann inte inkludera alla avdelningar som var en del av processen. Att få intervjuer med alla olika avdelningar rörande processen hade bidragit till ett mer detaljerat resultat i studien. / Purpose - Purpose of this study was to examine how a company can make their transport process of goods from the time they are purchased, until they reach a department store more efficient. The purpose has been broken down into three research questions 1. How is the transport of goods handled from the time they get purchased, to when it reaches the department store? 2. What challenges and opportunities for improvement can be identified in the process? 3. How can the opportunities for improvement be managed and applied in the process in an efficient way? Method - The study was conducted in a qualitative approach. Data were collected through interviews and observation, in order to answer the research questions. The interviews were both unstructured and semi-structured. However, all observations were unstructured. Findings – This study has emphasized the importance of mapping the processes in a business. With help of the process mapping it was discovered that using an external company to handle the transport of goods has proven to be profitable from a variety of perspectives. According to the production manager, the TPL company has improved the work significantly from the flexibility and time perspective. The study shows how important it is to constantly develop the planning of transport when a company handles resale. Implications - This study has not presented any new theory. It has interwoven the already existing theory with the collected empirical material. Limitations - This study did not include all the departments that were part of the process. Getting interviews with all different departments regarding the process would have contributed to better broader in the study.

Projektet tar avstamp i en värld som ständigt förändras. I en föränderlig värld krävs flexibilitet och anpassningsför­måga vilket vi ser inom allt fler områden idag. Projektet har till avsikt att undersöka vad detta skulle kunna inne­bära när det gäller boende. Frågeställning: hur ser ett boende ut som tål förändringar, förändringar i familjesituation, förändringar i värderingar kring hur ett bra boende ser ut, samt demografiska föränd­ringar i samhället som ger ändrade behov vad gäller bo­ende. / The starting point for this project is an ever changing world. In this changing world there is a need for flexibility and adaptability, which can be seen in all areas of society today. The purpose of the project is to investigate what this could mean in the area of housing. Question formulation: what does housing look like when it is open to change, change in family situation, change in values regarding good housing, and demographic changes in society which lead to new and other needs in terms of housing.