In the year 2019 the virus Covid-19 began to spread all over the world. in conjunction with the start of the spreading of Covid-19 in the world in 2019, a collaboration between the Swedish government and The public Health Agency of Sweden was established. They took action to minimize the impact of the virus in Sweden. This process to reduce the spread of infection among the Swedish populatino with the help of restirections and guidelines is studied here from the perspective of Crisis Management theory and the implementation theory. The spread of the infection started to escalate, and the Swedish government delegated the Public Health Agency the tash to secure and increase the safety with stricter restrictions for reducing the spread of this infection. in a short time, the restrictions and guidelines came at short notice which resulted in the time fot follow-ups om the results being excluded. The Swedish government and the public health authority came together and started the corona commission, which would evaluate how operations had used the submitted restrictions.

In Sweden during the COVID-19 pandemic the Public Health Agency of Sweden assumed the major responsibility for communication and information dissemination about the contagion, and made efforts on preventive work and the risk mitigation. To successfully mitigate the risks it is important for the Public Health Agency to be transparent in their risk communication, in order to gain and strenghten the public’s trust towards their institution, which is a prerequisite for them to be able to work efficiently in changing public behaviour in the population. This study examines what strategies the Public Health Agency of Sweden has used to create transparency within their risk communication, with the theoretical perspective of scholarly communication and information making. The study was conducted by analysing texts in the form of news articles published on the agency’s own website. The study identified eleven different strategies the agency has used in their risk communication, from referring to expert knowledge, to using a language that is accessible to the whole public.

Zikaviruset är ett virus som fått stor uppmärksamhet i framför allt Sydamerika från 2015 och framåt då allt fler fall uppmärksammats. Detta arbete har utförts som en litteraturstudie med mål att sammanfatta kunskapsläget kring Zikavirusets morfologi, spridning, historia, komplikationer, diagnostik samt rådande behandlingsmöjligheter. Som källor används information från Folkhälsomyndigheten, CDC, PAHO och WHO samt MeSH-sökningar via PubMed. Viruset tillhör familjen Flaviviridae. Liknande andra virus i samma grupp kan infektionen ge feber, makulopapulösa hudutslag, konjunktivit, ledvärk, huvudvärk och myalgi. Det beskrevs först redan på slutet av 1940-talet i Afrika och har sedan rapporterats ha spridit sig till Asien, Oceanien, Stilla havsöarna och nu senast med utbrott i Sydamerika. Virusinfektionen har blivit mycket omdiskuterad då allt mer bevis kunnat läggas fram för att den kan leda till Guillain-Barrés syndrom samt även utöva teratogena effekter med mikrocefali som följd. Man har kartlagt spridning framför allt via myggarten Aedes men bevis finns även för att sexuell spridning kan ske samt att sjukdomen förefaller även kunna spridas från mor till foster. Diagnostiken baseras på RT-PCR och serologiska tester. I nuläget finns ingen aktiv behandling. Sammanfattningsvis har Zikavirus spridit sig snabbt genom Syd- och latinamerika sista åren och visat sig utgöra ett hot mot folkhälsan i dessa områden varför ett framtagande av ett fungerande vaccin är önskvärt.

Syftet med den här studien är att undersöka hur Folkhälsomyndigheten (FHM) kommunicerar om och uppmuntrar till vaccinering mot covid-19 i sina inlägg på Facebook. Målet är att se i vilken talarroll de framträder i inläggen, om den är givande eller krävande samt på vilket sätt de använder sig av modala resurser. Jag undersöker även förstärkande adjektiv och adverb samt deras funktion i texterna. Utöver det granskar jag hur läsaren tilltalas och omtalas för att se vilken relation som uppstår mellan avsändare och mottagare och om den präglas av närhet eller distans. För att besvara dessa frågor utgår jag från den interpersonella metafunktionen i systemisk-funktionell grammatik (SFG). Jag analyserar språkhandlingar, val av modalitet, tilltal och omtal samt förstärkande adjektiv och adverb. I min analys utgår jag även från den kritiska diskursanalysen, med syfte att se om det finns ”dolda budskap” i inläggen. Till exempel att de använder sig av många inkongruenta språkhandlingar, vilket jag redogör för i resultatdelen. Resultatet visar att texterna präglas av närhet. De använder många påståenden i inläggen, vilket ger en givande talarroll. FHM uppmuntrar till vaccinering både direkt och indirekt. De använder till exempel kongruenta uppmaningar och inkongruenta påståendesatser med funktionen att vara uppmanande. Andra språkliga strategier som de nyttjar är modalitet samt förstärkande adjektiv och adverb. Dessa används för att modifiera och stärka budskap i inläggen. Vaccineringen mot covid-19 är frivillig i Sverige men den framställs mer som ett måste.

Covid-19 pandemin har påverkat många länder runt om i världen. Folkhälsomyndigheten i Sverige införde restriktioner och rekommendationer för att skydda samhällets befolkning från att smittas av viruset. I samband med pandemin har det uppkommit ett överflöd av nyheter gällande covid-19 inom både traditionella och digitala medier. Syftet med studien är att undersöka om Folkhälsomyndigheten har påverkats utifrån de olika nyhetsmedier som informerat om covid-19 men även om det finns ett samband mellan studiens fynd och Folkhälsomyndighetens kommunikationsinsatser. Studien har använt sig av source credibility (Hovland et al. 1953) och media credibility (Westley & Severin, 1964; W.Roper, 1959; Bucy, 2003) teorierna som teoretiskt ramverk, relevanta forskningsstudier inom trovärdighet och medier och Folkhälsomyndighetens pandemiberedskapsrapport. Det empiriska underlaget i studien utgår från tolv semistrukturerade intervjuer som genomförts med respondenter inom två åldersgrupper, 20–25 år och 65–70 år. Det har genomförts en tematisk analys för att hitta likheter och skillnader mellan respondenternas svar vilket utformat teman, public service och trovärdighet, nyhetskomsumption, källhänvisning och trovärdighet, språk och det visuella i samband med trovärdighet, respondenternas bild av Folkhälsomyndigheten, massinformation, Folkhälsomyndighetens påverkan av nyhetsmedier, digitala och traditionella medier och Folkhälsomyndighetens expertis. Studiens resultat visar att det uppkommer en svårighet med att mäta respondenternas trovärdighet till Folkhälsomyndigheten genom nyhetsmedier då det uppkommer andra faktorer som är mer påtagliga än faktorerna expertis och tillförlitlighet inom source- och media credibility teorierna. Dessa faktorer är respondenternas livsstil, vanor, journalistik, visuell påverkan, källhänvisning och public service. Det fanns samband med faktorerna och Folkhälsomyndigheternas sex kommunikationsstrategier och genom att myndigheten tar hänsyn till åldersgruppernas faktorer för trovärdighet kan det gynna deras risk- och konsekvensbedömningar inom kommunikationsarbetet inför kommande pandemier. Slutsatsen är att Folkhälsomyndighetens bild inte har påverkats av nyhetsmedierna. Digitala och traditionella medier har inte varit avgörande för respondenternas uppfattning av Folkhälsomyndighetens trovärdighet. Studien belyser även komplexiteten med trovärdighetsbedömningar då respondenterna hade svårigheter med att särskilja avsändaren, meddelandet och mediet. / The Covid-19 pandemic has affected many countries around the world. The Swedish Public Health Agency introduced restrictions and recommendations to protect society's population from being infected by the virus. In connection with the pandemic, there has been an abundance of news regarding covid-19 in both traditional and digital media. The purpose of the study is to investigate whether the Swedish Public Health Agency has been affected based on the various news media that informed about covid-19, but also whether there is a connection between the study's findings and the Swedish Public Health Agency's communication efforts. The study has used the source credibility (Hovland et al. 1953) and media credibility (Westley & Severin, 1964; W. Roper, 1959; Bucy, 2003) theories as a theoretical framework, relevant research studies in credibility, media and the Public Health Agency's pandemic preparedness report. The empirical basis of the study is based on twelve semi-structured interviews conducted with respondents in two age groups, 20–25 years and 65–70 years. A thematic analysis has been carried out to find similarities and differences between the respondents 'answers, which designed themes, public service and credibility, news consumption, source reference and credibility, language and the visual in connection with credibility, respondents' image of the Public Health Agency, mass information, Public Health Agency's influence on news media, digital and traditional media, and the Swedish Public Health Agency's expertise. The results of the study show that there is a difficulty in measuring the respondents' credibility to the Public Health Agency through news media as other factors arise that are more obvious than the factors expertise and reliability within the source and media credibility theories. These factors are the respondents' lifestyle, habits, journalism, visual impact, source reference and public service. There were connections with the factors and the Public Health Authorities 'six communication strategies, and by the authority considering the age groups' factors for credibility, it can benefit their risk and impact assessments in the communication work before future pandemics. The conclusion is that the Public Health Agency's image has not been influenced by the news media. Digital and traditional media have not been decisive for the respondents' perception of the Public Health Agency's credibility. The study also highlights the complexity of credibility assessments as respondents had difficulty distinguishing between sender, message and medium.

This study aims to shed light on what a comparison between cybersecurity intelligence and public health surveillance systems can yield in practical improvements. The issue at hand is best described by the amount of threats both systems must detect. Intelligent malicious software, malware, designed by humans to spread and reap havoc in the abundance of unprotected networks worldwide and contagious diseases with millions of years of evolution behind their design to bypass human defences, infect and multiply. These two threats stand as mighty competitors to actors who try to monitor their presence to be able to give advice on further action to hinder their spread. The sheer amount of experience in public health of dealing with surveillance of contagious disease can contribute with important lessons to cyber intelligence when malware is becoming an even more alarming threat against everybody who uses the Internet. To compare them both this study uses high reliability theory to understand how Folkhälsomyndigheten, Sweden’s main authority in public health surveillance, and CERT-SE, Sweden’s national computer emergency response team, operate to make their surveillance as reliable as possible to detect emerging threats. Some key findings of the study points to the lack of regional or global binding policy’s to share information in the cyber security sector of which CERT-SE takes part in. The major roll of trust-based information sharing can be subject to shifts in relationships between states and excludes states with which no bilateral arrangements are made, but who may possess information of urgent necessity. The lack of arrangements in the cybersecurity sector, correspondent to the International health regulations by World Health Organization in public health, stands as a major difference between the two sectors access to information. However, this study may not stretch as far as to prove that the greater access to information would have proved to be of ease in a specific cyberincident. Case studies of this kind or further research of how agreements can be made in an anarchistic domain like the Internet are to be continued from this study.

Denna uppsats undersöker hur finskspråkiga texter om covid-19 skiljer sig mellan den svenska Folkhälsomyndigheten (FHM) och det finländska Institutet för hälsa och välfärd (THL). Uppsatsens hypotes är att FHM:s svenska källspråkstexter bör ha påverkat de finskspråkiga texterna i Sverige, med risk för att informationen senare skulle kunna tolkas felaktigt av den sverigefinska minoritetsgruppen. Inledningsvis ges en teoretisk beskrivning av översättningsteorin, med fokus på de fyra grundaspekterna struktur, stil, semantik och pragmatik. Därefter följer en redogörelse av översättningsstrategier vid imperativa och informativa texter samt en metodbeskrivning för hur en jämförande innehållsanalys bedrivs, som också är den valda forskningsmetoden. Från de båda myndigheterna har sedan fyra texter undersökts; två imperativa och två informativa med utgångspunkt i de tidigare nämnda grundaspekterna. Resultatet visar att texterna framtagna av FHM följer finskans konventioner väl, men att språkbruket tenderar att vara något mer komplicerat än nödvändigt. En slutsats är därför att det skulle kunna leda till att informationsmaterialet förstås felakigt av de sverigefinska läsarna, då de inte lika ofta kommer i kontakt med denna typ av text som Finlands inhemska befolkning. / Tämä tutkielma tarkastelee suomenkielisiä tekstejä koronaviruksesta ja analysoi sitä mitä eroja teksteissä on ruotsalaisen Kansanterveysviraston (FHM) ja suomalaisen Terveyden ja hyvinvoinnin laitoksen (THL) välillä. Tutkielman hypoteesi on, että FHM:n ruotsinkieliset lähdetekstit vaikuttavat suomenkielisiin teksteihin Ruotsissa. Tämä voisi johtaa siihen, että ruotsinsuomalainen vähemmistö tulkitsee tietoja väärin. Tutkielmassa kuvaillaan aluksi käännösteoriaa, joka keskittyy neljään perusnäkökohtaan rakenne, tyyli, semantiikka ja pragmatiikka. Sitten esittelen käännösstrategioita, joita ylensä käytetään imperatiivisen ja informatiivisen tekstien kääntämisessä. Menetelmäosiossa kuvaan sitä, miten valittu tutkimusmenetelmä, vertaileva sisällönanalyysi, toteutetaan. Molemmilta viranomaisilta on tutkittu neljä tekstiä; kaksi imperatiivista ja kaksi informatiivista. Analyysi perustuu edellä mainittuihin perusnäkökohtiin. Tulos osoittaa, että FHM:n valmistamat tekstit seuraavat suomen kielen konventioita hyvin, mutta kielenkäyttö on yleensä monimutkaisempaa kuin on tarpeen. On siis perusteltua päätellä, että tämä voisi johtaa siihen, että tiedotusmateriaalia suomenkieliselle lukijoille ymmäretään väärin. Tämä johtuu siitä, että he eivät ole kosketuksissa tällaisten tekstien kanssa harvemmin kuin suomalaiset.

Den här uppsatsen undersöker hur Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) konstruerar identiteter och gemenskaper med de inledande anförandena under de myndighetsgemensamma pressträffarna om covid-19. Materialet utgörs av 40 transkriberade anföranden från perioden mars 2020 till januari 2021 som analyseras i tre steg. I det första identifieras samtliga personliga pronomen i subjektsposition, och VI- och MAN-omtalens klusivitet kategoriseras. I det andra bestäms vilka processtyper som talarna realiserar med omtalen utifrån systemisk-funktionell grammatik. Därefter grupperas omtalen i tre gemenskaper: Myndigheten, Situationen och Allmänheten. I det sista steget analyseras graden av dialogicitet i gemenskaperna utifrån appraisalteorin. Därtill identifieras ett urval samhörighetsmarkörer. Resultatet visar att de tre myndigheterna använder sex typer av VI och fyra typer av MAN. De föredrar att tala om Myndigheten och framställa den som handlingskraftig och kunnig, en karakterisering de också förutsätter att lyssnaren delar. Situationen som gemenskap präglas av beskrivningar och tolkningar, medan Allmänheten formas med uppmaningar och instruktioner. På vilket sätt myndigheterna omtalar gemenskaperna, och i vilken utsträckning de öppnar för andra perspektiv, varierar. Skillnaderna i de språkliga valen kan till viss del förklaras av myndigheternas skilda uppdrag och målgrupper. Men det utbredda användandet av mottagarinkluderande VI bör studeras vidare för att fastställa om inkluderandet är ett uttryck för en tillfällig närhetsskapande kriskommunikationsstrategi eller en indikation på en ytterligare informalisering av myndighetsspråket. / This thesis investigates how three Swedish public authorities – the Public Health Agency of Sweden, the National Board of Health and Welfare, and the Swedish Civil Contingencies Agency – establish identities and alliances in their initial statements during the joint press conferences on covid-19. The material consists of 40 statements made between March 2020 and January 2021. The transcribed statements are analysed in three steps. First, each personal pronoun in the subject position is identified, and the clusivity of first-person plural VI (we) and generic MAN (one) are categorized. Second, the process associated with these pronouns is determined using the systemic functional grammar framework. The categories are then grouped into three speaker-included alliances: The Authority, The Situation, and The General public. In the third step, based on the Appraisal framework these alliances are analysed by the level of engagement stated by the speaker. A selection of lexical indicators of belongingness is also identified. The result shows that the three authorities use six types of first-person plural VI and four types of generic pronoun MAN. They prefer to talk about The Authority and portray it as vigorous and knowledgeable, a characterization they expect the listener to share. The Situation is characterized by descriptions and interpretations, while The General public is established with exhortations and instructions. How the authorities define the alliances and to what extent they are open to other perspectives varies. The differences in linguistic choices can, to a certain degree, be explained by the authorities’ different responsibilities and target audiences. However, the wide dispersive use of a first-person plural VI which includes the public should be further studied to determine if it expresses a crisis communications strategy to temporarily achieve proximity to the citizens or indicates a continuing informalization of the official language.

Skadligt bruk är ett brett begrepp som omfattar många olika former av bruk, till exempel av alkohol, droger eller spel om pengar vilket kan påverka arbetsprestationen negativt hos en arbetstagare. På uppdrag av Folkhälsomyndigheten ville man värdera verkningsgraden av genomförda utbildningsinsatser kopplat till problematiskt spelande. Syftet med den här studien är att kvalitativt utvärdera upplevelser av genomförda utbildningsinsatser som organisationen Alna genomfört kring skadligt bruk med fokus på spelproblem. Tematisk analys användes och datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer med tio HR-medarbetare, vars fem organisationer ingick i utbildningsprojektet Spel och spelförebyggande insatser för arbetslivet. Resultatet visar att Alnas metoder och verktyg upplevs som effektiva och värdefulla av undersökningsdeltagarna. Vissa hinder för effektiv implementering av uppdaterade policys och riktlinjer identifierades och dessa kunde bestå av tidsbrist, underbemanning eller eftersatt prioritering av spelfrågan. Vidare framgår det att Alnas utbildningsinsatser främjat utformandet av policys och riktlinjer kring skadligt bruk med fokus på spel och spelproblem i organisationerna. / The complex concept regarding harmful use of different nature, could be related to the use of alcohol, drugs or gambling. Such activities could affect the efficiency and productivity of an employee in a workplace environment in a negative way. At the request of the Public Health Agency of Sweden, a group of scientist was given the task to evaluate a project regarding education concerning problematic gambling. The purpose of the current study is to evaluate a project regarding education concerning gambling and gambling prevention, and was carried out by the organization Alna. Thematic analysis was used and collection of data was done with semi structured interviews, with ten HR-employees whose five organisations was included in the project Gambling and gambling preventive efforts directed towards the labour market. The results show that the methods and tools used by Alna is perceived as efficient and valuable by the participants. Some obstacles which works against efficient implementation of updated policies and guidelines were identified and these could consist of time constraints, under staffing or subordinated priority of the gambling issue per se. Furthermore it seems that the education project regarding gambling prevention performed by Alna has contributed to the development of policies and guidelines regarding harmful use of different kinds with focus on the gambling issue. / Utvärdering av projektet Spelförebyggande Insatser för Arbetslivet – Praktisk Tillämpning och utvärdering.