Denna studie har riktat sig till ett stort antal pedagoger som arbetar i barngrupp på förskola i Sverige. Undersökningens mål är att undersöka hur stor del av dagen barnen tillbringar på den inhägnade gården samt hur ofta det förekommer planerad lärarledd aktivitet utomhus respektive inomhus? Vidare så är undersökningens mål att få fram vad respondenterna anser vara det huvudsakliga syftet med utomhusvistelse på förskolan. Studien har genomförts i form av en metodkombination där vi använt oss av en kvantitativ enkät med inslag av kvalitativ metod. De kvalitativa inslagen har skett genom följdfrågor samt en öppen kvalitativ fråga. Enkäten har därefter skickats ut i tre olika diskussionsforum för förskolan på Facebook. Undersökningens resultat visade åsikter kring att utevistelsen var viktig men att en del föredrog annan typ av miljö för lärarledda aktiviteter än gården, då främst skogen. Resultatet visade även att det oftast är arbetslaget som utformat och bestämt hur den egna gården ska se ut.

Uppsatsen handlar om den fria leken i förskoleklassen och hur mycket tidsutrymme den har där. Studien skildrar vilken betydelse lekmaterialet och den fysiska miljön har för att den fria leken ska infinna sig. Studien skildrar även om förskoleklassens placering i förhållande till skola och förskola påverkar den tid som ägnas åt fri lek samt vilka tankar pedagogerna i förskoleklasserna har kring den fria leken och dess förutsättningar. Observationer och intervjuer genomfördes med pedagoger från tre olika förskoleklasser och skolor. Resultatet visar att den tid som ägnas till fri lek varierade mellan förskoleklasserna och att lekmaterialet och miljön har viss betydelse för att den fria leken ska infinna sig. Förskoleklasserna som befinner sig inom skolans lokaler är mer skolinriktade och styrda av skolans mål än de som ligger utanför som är mer förskoleinriktade. Det visade sig även att pedagogen har en betydande roll för den fria leken. I diskussionen ställer vi oss frågan om förskoleklassen borde ha en egen läroplan. / The essay is about the free play in preschool classes and how much time the pupils have for free play. The study investigates if the play material and the environment affects the time that is given for free play. The study also describes if the location of the preschool classes, in relation to preschool and school has any importance for the time that is given to the pupils for free play, and which thoughts the teachers in the preschool classes has about free play and its conditions. Observations and interviews were conducted with teachers from three different preschools. The results shows that the time given to free play varied between the three preschool classes and that the play material and environment had some importance for the existence of the free play. The preschool classes that are situated in the school buildings are more influenced by the school and their goals, while the preschool classes that lies outside the school buildings are more like preschools. The study also shows that the teacher has a significant part for the free play. In the discussion, we ask the question, if preshool classes should have a curriculum of their own.

Through interviews with children of ages 4-5 years old and by observing children children at play at three preschools with different types of outdoor surroundings, I have investigated if the preschools outdoor surroundings have any influences on the children´ choice of play. The hypothesis was that natural surroundings can entice children´s interest in nature being in it and play. I have also investigated if the children know why it is important to be outdoors and if they know it has a positive influence on their health. The result of my investigation is that the children play about the same games at the three different preschool gardens, but at the preschool with more natural surroundings, the children have more contact with plants and animals, and could learn of the different phenomena of nature by the preschool teacher answering their questions. Most of the children in the interviews know it´s useful to be outdoors and be on the move and get fresh air, but many of them thought it was most important to play. By being outdoors the children get exercise, fresh air, play and at the same time they establish an understanding of the nature and a healthier life. / Genom kvalitativa intervjuer med barn i åldern 4-5 år och observationer av barnens lek på tre förskolor med olika utformade utemiljöer har jag undersökt om förskolans utemiljö har någon inverkan på barnens val av lekar. Syftet var att undersöka om förskolans utemiljö påverkar barnens lek och om en mer naturlik utemiljö kan locka fram barnens naturintresse genom att de får vistas i den och ha fri lek där. Jag har även undersökt om barnen vet varför det är viktigt att vara ute och om de vet att det har positiv inverkan på deras hälsa. Det visade sig att barnen leker ungefär samma lekar på de tre olika förskolegårdarna oavsett vilken utformning utemiljön har. Men vid den förskola som hade mer naturlig miljö, så kom barnen mer spontant i kontakt med djur och växter, och på så vis kunde de lära sig om naturens olika fenomen genom att en medforskande pedagog besvarade deras frågor och funderingar. De flesta av de intervjuade barnen visste att det var nyttigt att vara ute och röra på sig och få frisk luft, men många av dem tyckte det var viktigast att få leka. genom barnens utevistelse får de faktiskt alla dess tre faktorer, plus att de samtidigt får grunden till naturförståelse genom att de får leka fritt i naturen och att de håller sig friskare.

Detta är en etnografisk undersökning med socialkonstruktionistisk ram med syftet att synliggöra hur barn använder det material som utomhusrummet erbjuder till sitt eget subjektsskapande. Detta medför att undersökningen utgår från synen på förskolebarn som en kompetent och kulturskapande människa. För att undersöka detta används frågeställningarna; Hur använder förskolebarn det material som utomhusrummet erbjuder? Vad använder de materialet till? Vad berättar barnen med hjälp av materialet? Studien handlar om förskolebarnens användande, utforskande och experimenterande i utomhusrummet utan direkt medverkan av pedagogerna, i den fria utomhusleken. Med hjälp av fotodokumentation, mikrointervjuer, loggbok och bildelicitering synliggörs det som händer utanför den pedagoginitierade verksamheten i förskolans utomhusmiljö. För att beskriva synen på barnen och deras subjektsskapande samt synen på förskolebarnen ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv används litteratur av exempelvis Kenneth Hultqvist, Elisabeth- Nordin Hultman, Hillevi Lenz Taguchi, Ulla Lind och Simon Lindgren. Detta förstärks av teorier om synen på barn och lärande hämtade från Reggio Emilia filosofin. Även Birgitta Knutsdotter Olofssons teorier om lek används för att analysera och belysa materialet ytterligare. Barnen i undersökningen omvärderar och utmanar hela tiden sina kunskaper med hjälp av kommunikation och språk genom leken. Detta kan man se i deras förmåga till att kommunicera med varandra, med hjälp av språket, men också i deras förmåga att utveckla användandet, utforskandet och experimenterandet med hjälp av förhandlingar mellan varandra. Språket och förmågan till kommunikation blir centralt. Leken, användandet, utforskandet och experimenterandets verklighet utvecklas i det oändliga av förskolebarnen i undersökningen med en ständig inverkan från yttervärlden.

Det här examensarbetets syfte var att fördjupa förståelsen kring åtta förskollärares synsätt om flickors och pojkars fria lek ur ett genusperspektiv. Därutöver är avsikten att bidra till ökad insikt om förskollärares arbete för att främja jämställdhet mellan flickor och pojkar. Teoriavsnittet behandlar fri lek i den vardagliga verksamheten i förskolan. Därefter fördjupas barnens villkor i den fria leken.   Intervjuer där åtta utbildade förskollärare i två olika verksamheter deltog, användes som metod. Båda verksamheterna är kommunalt drivna utan specifika inriktningar.     I studiens resultat framgår olika faktorer som visar att de åtta intervjuade förskollärarna ibland var av olika uppfattningar och åsikter även då de arbetar på samma förskola eller förskoleklass. Det kunde likväl vara två förskollärare på de två olika verksamheterna som hade samma synsätt. Endast hälften av förskollärarna framhåller vikten av att den fria leken bidrar till utveckling och lärande. Det förefaller också finnas en omedvetenhet kring skillnader i hur flickor och pojkar leker då endast en av förskollärarna påtalar detta. Den dominerande tendensen visar på att förskollärarna är samstämmiga kring sitt synsätt om att alla barn ska ha samma möjligheter och villkor i den fria leken.

The research in this thesis attempts to understand what happens when children (3-6 years of age) interact with each other in the context of free play in two pre-school settings when adults are not involved. The aim of the study was to get a closer look at how children create relationships and how they protect and defend their interactional spaces. Data was gathered through ethnographically inspired methodology, using video observation to capture the everyday interactions of the children. Results were analyzed using a phenomenological approach to peer cultures. Previous research suggests that it is very important for children to maintain their interactions with peers and gaining access to play. We have studied how children shape and interrupt relationships, and what strategies they mainly use to exclude undesired participants from play activities. Our results indicate that it was a hard task for the children to gain access to playgroups in these two pre-school settings, and that the children often jointly constructed a number of strategies for excluding other children from their play. The results also showed a considerable difference between the pre-school settings, both regarding the conception of status, themes of play and the way the children chose to protect their interactional space. Our study has shown legible examples of how peer cultures are under influence of local circumstances at these two specific settings.

Syftet med studien är att studera den styrning som sker i den fria leken på förskolan. Studiens teoretiska utgångspunkt är Michel Foucaults tankar om makt och styrning. Den forskning som tidigare gjorts inom området har bland annat påvisat att barnens fria lek inte är fri från styrning från pedagogerna. Bland annat miljön och materialet på förskolan kan komma att påverka barnen i deras fria lek. Även hur pedagogerna samtalar med barnen kan ha en inverkan på hur den fria leken kan komma att se ut. I studiens empiriska del används en kvalitativ metod då det är pedagogers uppfattningar som kommer att undersökas. Metoden kallas stimulated recall och är en metod där olika metoder används, här används videobservationer och uppföljande intervjuer. Först genomförs videobservationerna av den fria leken, vilka klipps ihop till en film, som pedagogerna får se och kommentera i uppföljande intervjuer. Studien genomförs på en förskola, men på olika avdelningar, på en mindre ort i södra Sverige. Slutsatserna av studien är att pedagogerna, under reflektioner med hjälp av inspelat videomaterial, är medvetna om den styrning som sker i den fria leken. Pedagogerna styr barnen genom att normalisera dem mot det som förväntas av barnen från samhället.

The aim of the study was to investigate peer interaction among toddlers 12 to 30 months of age and the teachers’ ways to direct the children’s play in outdoor free play situations in a Swedish preschool. Data was gathered through direct observation, and the phenomenology of Merleau-Ponty in combination with the assumption of children as social actors built the theoretical framework of the study. The results showed that the toddlers used different strategies to invite peers to interaction and made use of strategies in entering ongoing play that previously have been observed among older preschoolers. These strategies, bodily and therefore in accordance with the phenomenological approach, support the assumption of toddlers as social actors that actively engage in and make sense of their life worlds in the preschool. The teachers showed less interference in the children’s play compared with earlier studies. The results of the study stress the significance of free play as an arena for learning of different social skills and importance of the preschool teachers being conscious of these young children’s life worlds.

Syftet med studien var att genom intervjuer och observationer undersöka pedagogers delaktighet i den fria leken i förskola och förskoleklass. De frågeställningar som låg till grund var, Vad innebär vuxnas delaktighet i barnens fria lek? På vilket sätt kommer den vuxnes delaktighet till uttryck i den fria leken? Detta för att vi ville veta om vuxna deltar och på vilket sätt de deltar i barnens lek. Vår studie är kvalitativ och i metoden är vi inspirerade av fenomenografi och sociokulturellt perspektiv. Studien grundar sig på sju intervjuer med pedagoger i förskola och förskoleklass och på observationer, en i förskola och en i förskoleklass. I resultatet kom vi fram till att vuxnas uttryck av delaktighet har visat sig på flera olika sätt. De vanligaste uttrycken är handledare och förespråkare för verkligheten, däremot kunde vi se att deltagande som lekkamrat inte förekom så ofta även om respondenterna uttrycker att de gärna vill. / The purpose of this study was that through interviews and observations to examine pedagogues participation in the free play in preschool and preschool classes. The issues which formed the basis was, What does adult involvement in children's free play mean? How will the adult's participation be reflected in the free game? This is because we wanted to know about the adults involved and how they participate in children's play. Our study is qualitative and the method we are inspired by is phenomenography and socio-cultural perspective. The study is based on seven interviews with teachers in preschool and preschool classes and observations, one in preschool and one in the preschool class. In the result, we concluded that the adult expression of participation has proved in several different ways. The most common expressions are play tutor and spokesman for reality, however, we found that participation playmate was not so often, even if respondents say that they want to.

<p>Uppsatsen handlar om den fria leken i förskoleklassen och hur mycket tidsutrymme den har där. Studien skildrar vilken betydelse lekmaterialet och den fysiska miljön har för att den fria leken ska infinna sig. Studien skildrar även om förskoleklassens placering i förhållande till skola och förskola påverkar den tid som ägnas åt fri lek samt vilka tankar pedagogerna i förskoleklasserna har kring den fria leken och dess förutsättningar. Observationer och intervjuer genomfördes med pedagoger från tre olika förskoleklasser och skolor.</p><p>Resultatet visar att den tid som ägnas till fri lek varierade mellan förskoleklasserna och att lekmaterialet och miljön har viss betydelse för att den fria leken ska infinna sig. Förskoleklasserna som befinner sig inom skolans lokaler är mer skolinriktade och styrda av skolans mål än de som ligger utanför som är mer förskoleinriktade. Det visade sig även att pedagogen har en betydande roll för den fria leken. I diskussionen ställer vi oss frågan om förskoleklassen borde ha en egen läroplan.</p> / <p>The essay is about the free play in preschool classes and how much time the pupils have for free play. The study investigates if the play material and the environment affects the time that is given for free play. The study also describes if the location of the preschool classes, in relation to preschool and school has any importance for the time that is given to the pupils for free play, and which thoughts the teachers in the preschool classes has about free play and its conditions. Observations and interviews were conducted with teachers from three different preschools.</p><p>The results shows that the time given to free play varied between the three preschool classes and that the play material and environment had some importance for the existence of the free play. The preschool classes that are situated in the school buildings are more influenced by the school and their goals, while the preschool classes that lies outside the school buildings are more like preschools. The study also shows that the teacher has a significant part for the free play. In the discussion, we ask the question, if preshool classes should have a curriculum of their own.</p>