The purpose of this thesis is to study five pedagogue’s view of the free play and their view of the importance of the free play for children´s learning and development.  I have chosen to use a qualitative research method in the form of interviews with five pedagogue´s from a preschool. The main research questions asked were: What have the pedagogues of view on the free play?  How important believe the pedagogue that the free play is for children’s learning and development?  What has emerged in the study is that educators have a positive view of the free play. They believed that the free play is important for children´s skills. This is also shown in the literature as presented in the research survey. The result of the importance of play for children´s learning and development according to educators is that children learn to use imagination, social interaction with one another and show empathy and sympathy. The results also showed that the free play may have barriers that lead to conflicts among the children. Most educators felt that their presence is important to support and develop the play.

No description available.

The aim of this study is to describe successful strategies to include children in free play activities at the preschool. The methods that pedagogues use to act and work with excluded children will be examined. To get answers to my questions I have conducted interviews with five pedagogues in four preschools. During interviews they mention two different approaches to encourage free play activity. One way was to participate and play along with the children. The other approach was to let the children play by themselves and only interact when there are disagreements between the children. During analysis of the assembled data I have used the sociocultural perspective developed by Vygotskij. In the study the pedagogues describe different ways to reduce the risk that children will be excluded. The study also includes suggestions and thoughts about why some children are excluded in free play and how they can be encouraged to participate in the activity. The pedagogues that were interviewed seemed to be very aware of the problem. I observed that they have high ambitions to include all children in free play activities. I raise the question about how they manage to fulfill the goal of including children when there are time constraints and many children with different needs in large groups. At the same time there are many other requirements that the pedagogues have to fulfill.

Leken är ett självklart moment i förskolan, det är en nödvändighet för att barn ska kunna utvecklas och leken ska utgöra den centrala delen av barns vardag. För att en lek ska bli bra och kunna fortgå krävs det av samtliga deltagare att de kan samspela med varandra.Syftet med det här examensarbetet har varit att ta reda på hur barn i tre till femårsåldern samspelar i den fria leken och hur de får tillträde till lek. Den empiriska undersökningen har genomförts med hjälp av observationer på en förskola. Barnen och pedagogerna på förskolan kände jag sedan innan då jag hade gjort verksamhetsförlagd utbildning där vid ett tidigare tillfälle. Genom mina observationer kunde jag se att barn ägnar en stor del av sin dag på förskolan åt att etablera kontakt med sina kamrater. Det är ett relationsarbete som pågår hela dagarna för dem och det går åt mycket uppmärksamhet, kraft och energi för att uppnå goda gemenskaper med andra barn och för att bli delaktig i lek och andra gemensamma aktiviteter.När jag studerade dem under deras fria lek såg jag att de samspelade med varandra på olika sätt beroende på vem eller vilka de lekte med. Utifrån litteratur jag tagit del av kan jag även konstatera att barn lär sig att förstå sin omvärld när de utforskar och prövar tillsammans.För att få tillträde till lek behöver barn ibland använda sig av olika strategier. Strategierna fungerar som redskap för dem. Det kan till exempel innebära att tillföra något nytt till leken eller att verbalt fråga om tillträde. Den amerikanske forskaren William Corsaro har genom många års studerande av barns fria lek funnit olika tillträdesstrategier de använder sig av då de söker tillträde till en pågående fri lek. Dessa strategier var min utgångspunkt då jag analyserade mitt empiriska material. Mina resultat visade att de flesta av barnen använde sig av någon tillträdesstrategi för att få tillträde till lek. En del barn prövade sig fram genom att byta strategi om någon strategi inte gav positivt resultat. Jag kunde även se att något barn använde sig av samma strategi gång på gång trots negativa resultat.

The aim of this study is to look at the environmental effect on toddlers’ social interactions during free play in two older and two newer preschools. Furthermore, we would like to investigate four preschool teachers’ thoughts about the indoor environment when it comes to toddlers’ interaction during free play. Qualitative methods containing interviews of the preschool teachers and observations of the children during their free playtime have been used to help us reach our conclusions. In addition, our theoretical conclusions have been derived from both the sociocultural perspective and the environmental psychology perspective. Our results have shown that variations in the preschool environment are of importance in the outcome of toddlers’ different social interactions. Teachers find the indoor environment of great importance and are working with it either with the preschool establishment or independently where time allows. The attitude and approach of preschool teachers on the indoor environment is also of great importance in encouraging positive social interaction in toddlers during free play.

This is a qualitative study that explores how bilingual children develop their language through play. The study is based on observations and interviews conducted in a preschool located in a multicultural area of Stockholm. The purpose of using two qualitative methods; observations and interviews, was to get a bigger picture of the study area. The results of the study, illustrated through observations and interviews that I have conducted, shows that the game has great role for bilingual children's language development. Furthermore, the results show that the informants are aware of the importance of play for bilingual children's language development especially when they are talking about investing in the promotion of children's language by using different methods and materials in their pre activity for various games and activities. One of my conclusions is that bilingual children learn the language during both free play and structured play especially when educators are present and aware of the activities that they perform. It is also important to see children as individuals to cover all the needs of children at different activities. Finally, I can also mention that bilingual children develop their language in the play by using different materials and communicate in different ways to contact other children. In play, children work a lot with their fantasies, knowledge and experience they already have from before and that they created during the game.

En studie om hur barn talar om den fria leken och hur de väljer att definiera den till skillnad från annan lek. Detta har undersökts genom observationer av barnens fria lek både inomhus och utomhus samt fokusgrupper tillsammans med barnen. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv med fokus på det situerade, det kreativa samt de artefakter som finns tillgängliga. Resultatet visar att man inte talar om fri lek, varken mellan pedagoger och barn eller mellan barnen. Däremot är barnen tydliga med vad de anser att fri lek ska grunda sig i, vilket är deras egna val av lek både gällande hur och vad. Även var vilket enligt barnen i studien endast kunde ske utomhus då det inte fanns lika mycket regler utomhus. Observationerna visade att barnens fria lek, den stunden under dagen där barnen själva får välja vad de vill leka, blir påverkat av mycket. Relaterat till det sociokulturella perspektiv synliggjordes rummets förväntningar och erbjudande av artefakter och vilken påverkan det har på barnen och deras lek. Olika rum har olika syften och därför olika signaler på vad som ska ske. Materialet bidrar likväl vad och hur de leker och begränsar deras kreativitet. Utomhus däremot krävdes mer kreativitet av barnen för att använda de artefakter som finns utomhus och fantisera fram ett annat ändamål för artefakten. Det fanns heller inget situerat utomhus som gav några specifika signaler gällande vilken lek som skulle ske.

Syftet med studien är att få en fördjupad förståelse av hur pedagoger i förskolan uppfattar rörelse. Undersökningen genomfördes med sex semistrukturerade intervjuer där verksamma pedagoger på olika förskolor deltog. Resultatet visar att några pedagoger uppfattar rörelse i förskolan som mer planerat, andra mer spontant och oplanerat. Något som alla pedagogerna belyser är att rörelsen är betydelsefull för barnen i förskolan, de beskriver att rörelse är centralt för barns väg till lärande. Pedagogerna menar att utomhusmiljön samt skogen kan ge barn möjligheter till fysisk aktivitet. Pedagogerna beskriver kring några hinder som kan finnas för rörelse i förskolan: dessa kan vara miljön, lokalernas utformning samt pedagogernas förhållningssätt och inställning gentemot rörelse. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02.</p>

Syftet med vår studie var att undersöka förskollärares uppfattningar om den fria leken, deras egen roll i den fria leken samt dennas betydelse för barns utveckling och lärande, därför valde vi att genomföra en kvalitativ studie med sju stycken semistrukturerade intervjuer. Denna intervjuform gav oss möjligheten att ställa följdfrågor under intervjuns gång beroende på informantens svar. I studien framkom det att samtliga förskollärare beskriver den fria leken som väldigt viktig och att den uppfattas ha en betydande roll i den dagliga verksamheten. Många av förskollärarna ser den fria leken som ett verktyg för ett allsidigt lärande där barnen utvecklas inom flera olika områden. Intervjuerna visade på att uppfattningarna om den fria leken är, att den kan främja det sociala samspelet, ge barnen möjlighet till att bearbeta upplevelser och erfarenheter, samt utveckla kommunikativa och empatiska förmågor. Förskollärarna beskriver att deras roll i den fria leken är att vara närvarande, om att styra, stödja och observera, men även om att visa hänsyn till barnens fria lek och inte störa i onödan. Några beskriver att det är viktigt att styra och övervaka barnens lekar, men att de kanske inte deltar så ofta i dem medan andra önskade sig att det fanns mer tid till att kunna delta i barnens fria lek. / <p>Betygsdatum 2018-01-05 i Ladok.</p>

Tidigare forskning visar tydliga tecken på att barn använder sig av olika tillträdesstrategier för att söka sig till andra barns samspel och lekar. Syftet med den här studien är att förtydliga hur barn söker sig till lekar och interagerar med andra barn samt hur stor betydelse det sociala samspelet har i förskolan. Forskningen kommer även synliggöra pedagogens roll när det kommer till barn som har svårt att få tillträde till lek. Studien har utspelats på en förskola i en medelstor svensk stad, där fokuset ligger på den äldre barngruppen. Utifrån Corsaro (1979) och Tellgrens (2004) tidigare forskningar har vi undersökt barns sätt att söka sig till lek genom olika strategier. Detta valde vi att undersöka med hjälp av olika forskningsmetoder. Utifrån ett hermeneutiskt perspektiv valde vi att studera barns lek genom observationer, som en icke deltagande observatör fick vi då möjligheten att tolka barnens leksituationer på avstånd utan att påverka barnen. Vi följde upp observationerna med att intervjua pedagogerna om hur deras roll i förskolan ser ut, med inriktning på forskningsämnet. Intervjuerna med pedagogerna gav oss en blick i hur barns sociala interaktioner såg ut genom pedagogernas synsätt och hur de tolkar barnens sociala samspel. Efter intervjuerna och observationerna så samlades den empiriska datan ihop, detta för att undersökas och besvara studiens frågeställning. Den empiriska datan delade vi upp i två olika delar där vi sammanfattar olika sekvenser från observationerna och vilka svar vi fick av pedagogerna i intervjuerna. Efter att ha verifierat resultatet av den empiriska datan med tidigare forskning så framgick det att barn använder sig av flertalet olika tillträdesstrategier. Det är genom tillträdesstrategier som barnen skapar en möjlighet till socialt samspel med andra barn, vilket i sin tur kan leda till att nya kamratrelationer blir till. Pedagogernas uppgift i dessa situationer är att vara delaktiga medhjälpare till barn som har problem med sociala samspel, för att motverka att barn blir uteslutna ur lek.