Studien tar sin utgångspunkt i de ändringar i detaljplanerna som byggnadsnämnden nyligen antagit för områdena längs kusten vid Vantamansvägen och Glansabovägen strax söder om Åhus. Frågan om synen på området är aktuell och samrådet i samband med ändringarna avslöjar att boende i området inte delar kommunens syn. Syftet var att undersöka kommunens och de boendes syn på området och den ändring som gjort i detaljplanen. Det var också ett syfte att utagera varför kommunen valt att ta upp ändringarna enligt ett enkelt planförfarande framför ett normalt. Det beslutades sent i undersökningen att detaljplanen för området vid Vantamansvägen hade upphävts. I teoriavsnittet får vi ta del av forskning om vilka motiv som finns för fritidsboende. De tas också upp hur förhållandet med område där fritidshus och permanenthus finns i samma område kan se ut samt de planeringsfrågor man ställs inför vid kustnära lägen. Det senare visar sig i teorin vara något som ofta kan vara konfliktfyllt och inte helt enkelt. För att följa syftet och besvara de frågeställningar om hur synen på detaljplanerna var hos de boende och kommunen har en kvalitativ intervjustudie genomförts. Bland de intervjuade finns åtta stycken ägare av fritidshus och en tjänsteman på stadsbyggnadskontoret i Kristianstad kommun. Resultaten visar att de boende i fritidshusområdet är nöjda med hur området ser ut idag och vill därför också bevara det. Man ser fördelen med det havsnära läget och naturen där man använder det till flera olika aktiviteter kopplade till rekreation, liksom det får stöd från i teorin. Det framkommer också liksom teorin föreslår att det saknas intresse hos ägarna till fritidshus att omvandla det till ett permanentboende. Teorin föreslår att konflikter kan skapas när permanent och fritidsbosättning blandas och det finns ett visst stöd för att det riskeras även i detta område. Det resultatet går dock inte ihop med hur de ser på detaljplanen där flera faktiskt är nöjda eller åtminstone accepterade ändringen. Kommunen har tagit ett aktivt ansvar för planeringsfrågor längs kusten och det har funnits en aktiv vilja att skapa attraktiva boendemiljöer i kommunen. Detta intresse har visat sig skilja sig från de boende i områdets intressen. Det finns tydliga tecken på att kommunen inte lyssnat på de boende eller allmänheten utan valt att prioritera den politiska viljan och de fördelar kommunen hoppas kunna dra av att ändra detaljplanen, som exempel kan vi nämna att de önskar locka till sig fler och särskilt penningstarka invånare till kommunen. Det verkar dock som att området inom de närmaste åren inte kommer att användas som permanentbosättning och därmed kommer kommunen inte att vinna de fördelar de hoppats på.

Att bygga hus är ett stort projekt, ofta är huset tänkt att bli ett hem eller en investering. Oavsett bör det vara en plats väl utformad för människan. Belastning på planeten är stor vid bygge både när det gäller utsläpp eller naturpåverkan.  Lösningarna styrs ofta av ekonomi där kompromisser dras över estetik, ekologi och anpassning till miljön runtomkring.   Detta projekt utgår ifrån flera aspekter av FN:s globala mål där undersökningar står till grund över vad man kan göra inom ramarna för teknik och funktioner.  Huset ska vara ett mindre fritidshus som ska kunna byggas off-grid, alltså utanför elnät med metoder som belastar miljön så lite som möjligt. Ett koncept ska tas fram med en modern stilren arkitektur.  Naturen står som utgångspunkt med mål att röras och påverkas så lite som möjligt.

Detta är ett examensarbete gjort inom byggnadsingenjörsutbildningen, inriktning arkitektur, vid Kungliga Tekniska Högskolan. Att ha ett alternativt boende, en sommarstuga, ett fritidshus har varit en del av den svenska kulturen under lång tid. Från att bara ha varit ett privilegium för de rikaste blev fritidshus ett mer utbrett fenomen under 1900-talet. Syftet med detta examensarbete är att planera ett fritidshusområde och gestalta typhus utifrån dagens behov och förutsättningar. Tidigare litteratur och statistik har studerats, en egen utförd enkätundersökning samt intervjuer har utförts vilket legat till grund för examensarbetet. Resultatet presenteras i ett idékoncept där ett naturskönt område i Södermanland planeras att bebyggas med ett fritidshusområde. Stor vikt läggs vid att skapa ett boende som ska vara långsiktigt hållbart. Platsen och boendet ska erbjuda återhämtning och rekreation i närhet till naturen. / To have a second home, a country house, a summer cottage has been a part of Swedish culture for a long period of time. This report examines the phenomenon of leisure, cottages and cottage areas in a historical pretext. From being a benefit for those who are most well-off financially it became more and more common among ordinary people during the time of the twentieth century. How relevant the division between first and second homes are today, the different rules when it comes to construction, insulation and availability is discussed. The needs of our time are investigated and results in a draft for development of a property. A place close to Stockholm is selected. The ground is used as a basis for further development to a leisure area. Roads, joint facilities and houses are being planned close to a lake in the region Södermanland. The focus lies primarily on creating an area with buildings of durability and sustainability. The territory and the living areas are meant to offer recovery and recreation close to nature.

Att vistas i naturen för rekreation har en långtgående historia. Olika material, former och tekniker har nyttjats när hem som låter en vara mitt i naturen och samtidigt skyddad från väder och vind skapats. I takt med att fritidsområden blir fler och större har standarden för fritidshus gått från attvara små och minimalistiska till snarlika ett permanentboende. Det naturnära upplevs som avlägset. Denna studie utforskar hur inslag från kulturarv kan integreras i en funktionell, hållbar och naturnära arkitektur.Fallstudier av tre objekt, vilka har en varierande gestaltning men lokaliserats i en liknande kontext, genomförs medelst litteraturstudier ochplatsbesök. Med fokus på att skapa en stationär punkt utan bestående påverkan på omgivande natur resulterar studien i ett gestaltningsförslag av ett fritidshus lokaliserat off grid. Principer och detaljlösningar är inspirerade av objekten som undersökts i fallstudien: kåtan, prisman och sportstugan. Genom en avgränsning av funktioner, brukande avmiljövänliga tekniker och materialval samt en naturnära estetik presenteras ett hållbart alternativ / Spending time in nature for recreation has a long history. A range of different materials, designs and techniques have been used when creating homes that allow one to be in the middle of nature and at the same time protected from the elements. As leisure areas become more and larger, thestandard for holiday homes has gone from being minimalistic to look more like a permanent residence. The proximity to nature might seem distant. This study explores how elements from cultural heritage can be integrated into a functional, sustainable, and natural architecture. Case studies of three objects, which vary in design but are in a similar context, are carried out by means of literature studies and site visits. With a focus on creating a stationary point without lasting impact on the surrounding nature, the study results in a design proposal for a holiday home located off grid. Principles and detailed solutions are inspired by the objects investigated in the case study: the hut, the prism, and the sports cabin. Through a delineation of functions, the use of environmentally friendly techniques and material selection, as well as a natural aesthetic, a sustainablealternative is presented

Denna undersökning har studerat fäbodstugan och fäbodmiljön i ett tidsperspektiv. Från att ha varit en del av jordbrukssystemet till att bli ett område för rekreation. En enkätundersökning genomfördes för att fånga brukarnas åsikter i Västtjärnslindans fäbod. En jämförelse mellan värden ur ett myndighetsperspektiv och ett brukarperspektiv genomfördes därefter. Förändringar i fäbodmiljön undersöktes också i Västtjärnslindans fäbod. Undersökningen visar att värderingen skiljer sig inte så mycket mellan parterna, snarare att det handlar om benämningar och tolkningar av de kulturvärden som lyfts i Bastbergets fäbod jämfört med i Västtjärnslindans fäbod. Studien visar att de förändringar som identifierats i Västtjärnslindan inte utgör något hot mot bevarande av kulturmiljön. Snarare att nya värden appliceras på de gamla värdena som kvarstår, som lager på lager. Oavsett om fäbodmiljön är utpekad av kulturarvsmyndigheter eller ej innehar den höga kulturvärden som i ett brukande bevaras för framtida generationer. Ett bevarande i brukandet vill uppnås för att få ett användbart hållbart kulturarv. / This study looks into shacks in a time perspective from being a part of the agricultural system to a new purpose for recreation. This was made by studying cultural values and changes from a authority-perspecitve and from the peoples-perspective living and using the cultural area in these shacks. From the authority-perspecive the study looked into processes in valuing cultural values and management regulations in Bastbergets fäbod as an example. A survey was created to investigating the peoples-perspective in Västtjärnslindan fäbod. The study shows that the most important cultural values are quite similar independent of whom valuing the cultural environment (either authorities or people using it). Changes to more modern appearance in the study shows that they are not affecting character traits of the cultural shacks environment. The cultural values appears to be a layer on layer values in the cultural environment. To conclude it is importent to reach conservation in using the shacks environment to obtain a useful sustainable cultural heritage.

I början av 1990-talet utbröt den svenska fritidshusboomen bland tyska turister. Den dåvarande låga konjunkturen i Sverige drev på försäljningen av övergivna fritidshus i gles- och landsbygd.  För många tyska turister kunde därmed drömmen av ett eget fritidshus på landet förvekligas. Husköpen ansågs vara en bra investering. En möjlighet att fly det tätbebodda Tyskland, i hopp om ett bättre liv på fritiden. En del bländades dock av Astrid Lindgrens sagolika land och de frestande låga fastighetspriserna. I samtiden brottas tyska fritidshusturister med tankarna att avskaffa sina fritidshus då de vid förvärven tanklöst handlade efter känsla, snarar än förstånd.   Sedan 90-talets början har infrastrukturers utveckling öppnat upp gränserna mellan Tyskland och Sverige allt mer. Som en påföljd av detta har även resekostnader ökats. För dem som vid fritidshusförvärven inte övervägt tillgängligheten kan i dagsläget brottas med höga resekostnader och i längden inte längre finna lönsamheten i sina fritidshus. Fritidshusturisterna är återkommande turister som under flera veckor, året runt vistas i Sverige. De besöker sevärdheter, turistmål, konsumerar samhällsenliga tjänster och driver på den svenska besöksnäringens omsättning. Uteblir de tyska fritidshusturisterna måste turismbranschen börja tänka om.

Purpose: Vacation house,a part of Sweden ́s history that decreases annually, mainly because existing vacation houses are being extended and permanented and few new ones are being built. One reason why many vacation houses are permanented is that the detailed development plan for the area is insufficient or missing to maintain the area as a vacation house area. In addition to the detailed development plan there is other legislation that is followed at building permits. For vacations houses there is no regulation in the legislation which causes difficulties for building permit management for individuals and authorities. The aim of the survey is to gather material with the aim to establish a definition of vacation houses into the legislation. Method: The survey is conducted as a qualitative study with semi-structured interviews with nearby municipalities building permit departments, equal in size as Jönköping's municipality and with smaller municipalities. The material from the semi-structured interviews was compared and strengthened with document analysis from previous research. The document analysis has reviewed previous researches, studies, judiciary, books and detailed development plans. Findings: The result shows that a definition of vacation houses should be legislated in Plan- och bygglagen and can be applied by Boverket’s building regulations with a clearer explanation of vacation houses. To give municipalities common ground to emanate from to preserve the nature of vacations house areas. How the vacations house areas should be designed and how their design can be preserved is most suitable in the detail development plan. It is in the detail development plan the area of a vacation home can be limited. If the area of the vacation homes is limited, the survey show that it will result in that fewer vacation homes are permanentized as the conveniences which permanent homes require will not fit. Implications: The results of the survey can be used to give municipalities an understanding of how building permits of vacation houses ́ are currently handled by other municipalities. The study contributes with improvement proposals for detailed development plan in the municipality of Jönköping. The conclusion of the result is that a more comprehensive study should be conducted to include municipalities throughout Sweden to ultimately lead to a joint definition for vacation houses.Limitations: The result is based on interviews with six municipalities and document analysis. A more comprehensive survey can interview more municipalities throughout Sweden to obtain a more generalized result, as well as to include authorities such as county administrative boards and Boverket. In a more comprehensive survey, more methods can be used as observations for better understanding of building permit handling of vacation homes and surveys to be able to reach out to all municipalities in Sweden. / Syfte: Fritidshusen, en del av Sveriges historia som minskar årligen, främst på grund av att befintliga fritidshus byggs till och permanentas samt att det byggs få nya. En anledning till att många fritidshus permanentas är att detaljplanen för ett område är otillräcklig eller saknas för att behålla området som ett fritidshusområde. Förutom detaljplan är det övrig lagstiftning som följs vid bygglov. För fritidshus saknas en definition i lagstiftningen vilket medför svårigheter för bygglovhantering för privatpersoner och myndigheter. Syftet med studien är att ta fram material som kan utnyttjas för att införa en definition av fritidshus i lagstiftning. Metod: Undersökningen genomförs som en kvalitativ studie med semi-strukturerade intervjuer med närliggande kommuners bygglovsavdelningar, både i jämnstorlek med Jönköpings kommun och med mindre kommuner. Materialet från de semi-strukturerade intervjuerna bearbetades sedan genom att jämföras och stärkas med litteraturstudie från tidigare forskning. Litteraturstudien har granskat tidigare undersökningar, studier, domar, böcker och detaljplaner. Resultat: Resultatet visar att en definition utav fritidshus bör lagstiftas i plan- och bygglagen och kan tillämpas av Boverket med en tydligare förklaring till fritidshus. Detta för att ge kommuner en grund att utgå ifrån för att bevara fritidshusområdens karaktär. Hur fritidshusområden ska utformas och hur dess karaktär kan behållas görs lämpligast i detaljplaner. Det är även i detaljplanen ytan kan begränsas för ett fritidshus. Begränsas ytan för ett fritidshus visar undersökningen att färre fritidshus kommer permanentas då de bekvämligheter en permanentbostad bör ha inte kommer att rymmas. Konsekvenser: Undersökningens resultat kan användas för att ge kommuner förståelse för hur bygglov av fritidshus hanteras i dagsläget av andra kommuner. Studien bidrar med förbättringsförslag för detaljplaner i Jönköpings kommun. Slutsatsen av resultatet är att en mer omfattande studie bör genomföras för att inkludera kommuner inom hela Sverige för att i slutändan utmynna till en gemensam definition för fritidshus. Begränsningar: Resultatet är baserat på intervjuer med sex kommuner och litteraturstudier. En mer omfattande undersökning kan intervjua fler kommuner över hela Sverige för att få ett mer generaliserbart resultat, samt att inkludera myndigheter som länsstyrelser och Boverket. I en mer omfattande undersökning kan fler metoder tillämpas som observationer för bättre förståelse av bygglovshantering av fritidshus och enkäter för att nå ut till alla kommuner i Sverige.