This paper focuses on the use of English epicene pronouns in discourse which most individuals are exposed to on an everyday basis. Gender-based linguistic reforms have been implemented since the beginning of the 1970s, to achieve a more non-sexist language. In the present study Corpus linguistics has been applied to investigate the use of personal pronoun he and the personal pronoun singular they in relationship with these linguistic reforms. The present study uses data from both written and spoken English between the 1930s and 2019. The data is collected from corpora COHA and COCA to diachronically study patterns of the use of generic he and singular they when used as anaphoric reference to an antecedent of unknown gender. To narrow the searches in corpora, indefinite compound pronouns are used in collocation with the epicene pronouns as linguistic features. Systematic sampling and mapping of the data lay the ground for the analysis that determines if patterns in the language can be related to the gender-based linguistic reforms. The evidence from the data collected for the present study shows that there are changes in use of male biased pronouns before and after the gender-based linguistic reforms. From the data conducted for the present study the evidence shows trends in the figures that the neutralization strategy can be related to the changes, to some extent. The diachronic development is discussed in connection with reforms, guidelines and previous conducted studies in more detail and suggestion on further studies are presented.

No description available.

Although the ideal of liberal neutrality remains common in political philosophy, some authors argue that moral judgments are indispensable in public decisions. In particular, Michael J. Sandel has proposed that the question of legalizing same-sex marriage cannot be settled without ideas about the value and purpose of marriage. In this study, the final debate in the Swedish parliament about gender-neutral marriage is analyzed in terms of members of parliament’s opinions on state neutrality. It is shown that the ideal of moral neutrality are either rejected or accepted, but in the latter case the value-neutral ideal is not sustained throughout the course of the debate. Instead, members of parliament invoke ideas about the moral value of marriage and same-sex relationships. This adds some credibility to Sandel’s opinion that important public decisions rely on conceptions on what constitutes a good life. However, the ultimate success of Sandel’s argument depends on whether state recognition of civil marriage in itself can be justified on value-neutral grounds.

I den stora hen-debatten under 2012 saknades barnens perspektiv. Syftet med denna uppsats är att belysa det genom att ta reda på vilka pronomen förskolebarn använder i sitt samtalande om barnboken Kivi och monsterhund som endast innehåller könsneutrala pronomen. Materialinsamlingen gjordes genom barnintervjuer i fokusgrupper där fyra- och femåriga förskolebarn fick samtala om boken och som analyseringsmetod har en mestadels kvantitativ metod använts för att ta reda på pronomenens frekvens. Resultaten visar att barnen inte reagerade nämnvärt på hen och använde det inte heller själva. Kivi omnämndes av barnen som han medan monsterhunden refererades till som den eller han.  Hypotesen att barnen skulle tillskriva Kivi sitt eget kön visade sig inte stämma då skillnaderna i pronomenanvändning pojkar och flickor emellan var minimala. Resultaten kan bero på att mannen ses som norm och kvinnor som ”det Andra” (de Beauvoir 2002) samt att barnlitteraturen domineras av pojkar. Resultaten överensstämmer också med tidigare forskning av Merrit & Kok (1995) som visar att karaktärer med könsneutrala namn tenderar att tillskrivas manligt kön. / In the great debate over the gender-neutral pronoun hen in 2012, the perspective of the children was missing. The aim of this bachelor essay is to shed light on that perspective by investigating which pronouns pre-school children use in conversation about the children’s book Kivi och monsterhund which contains only gender-neutral pronouns. The material was obtained through children’s interviews in focus groups where four- and five-year-old pre-school children talked about the book and the material was analyzed by using a mostly quantitative method to find out the frequency of the used pronouns. The results show that the children scarcely reacted to hen nor did they use it themselves. Kivi was referred to by the children as he while monsterhunden (the monster dog) was referred to as it or he. The hypothesis that the children would ascribe Kivi their own gender proved to be incorrect as the differences in use of pronouns between boys and girls were minimal. The results may be an effect of the man being viewed as the norm and women as “the Other” (de Beauvoir 2002) and the dominance of boys in children’s literature. The results also correlate to previous research by Merrit & Kok (1995) that show that characters with gender-neutral names tend to be ascribed male gender.

Språk både reflekterar och påverkar vår världssyn. Hur mottas då försök från gräsrotsnivå att introducera ett könsneutralt pronomen i ett språk som speglar den i samhället rådande könsdikotomin? Syftet med denna uppsats är att utifrån Hirdmans och Butlers respektive genusteorier undersöka vilken inställning användare på ett stort svenskt internetforum har till det könsneutrala personliga pronomenet hen. Undersökningen genomfördes med hjälp av en internetbaserad enkät som besvarades av cirka 150 personer. För att analysera svaren till de slutna frågorna tog vi hjälp av statistikprogrammet SPSS och för att bearbeta de öppna frågorna har vi använt oss av en tematisk analys. Resultatet visar på starkt polariserade åsikter runt hen, där ungefär lika många personer är för som emot ordet. Bland dem som är emot användandet av hen uppfattar de flesta att syftet med ordet är att skapa ett könslöst samhälle, medan hen-förespråkarna ser det som ett komplement till hon och han. Vi har även kunnat se att det finns ett visst samband mellan individens attityd till hen och dennes syn på kön och genus, vilket bekräftar vår hypotes om att det finns en sådan korrelation. / Language reflects our worldview as well as shapes it. How is grass roots level attempts to introduce a gender neutral pronoun received in a society which reflects a gender dichotomy? The purpose of this study is to, inspired by Hirdman’s and Butler’s respective theories on gender, explore what attitudes users of a large Swedish internet community have towards the gender neutral pronoun hen. The current work was performed using an Internet-based survey which was completed by roughly 150 individuals. To analyze the closed ended questions of the survey we used SPSS, whereas the open ended questions were processed with the aid of a thematic method of analysis. The results indicate that the opinions concerning hen are largely polarized, with about as many respondents pro as against the usage of the word. Among those who are against using hen the majority perceive that creating a “genderless” society is the main purpose of the word, whereas most of the word’s intercessors think  that the purpose is to pose as a complement to the pronouns han and hon (he and she).  The study shows that there is a certain connection between the respondent’s attitude towards hen and his/her view on gender, which confirms our hypothesis that there is such a correlation.

Denna studie är en korbusbaserad undersökning som behandlar distributionen av olika funktioner hos pronomenet hen i sociala medier mellan 2012 och 2017. Sedan 2012, året då en stor debatt om hen briserade, har pronomenet börjat ta plats i svenska språket. Med data från korpusarna Bloggmix, Twittermix, Flashback och Familjeliv hämtade från Språkbankens textsamling med hjälp av sökverktyget Korp, analyseras totalt 186 hen. Data har taggats i åtta kategorier: könsöverskridande hen, anonymiserande hen och okänt kön, indefinit och generiskt hen, meta-hen, substantiverat hen, icke-mänskligt, otydligt och övrigt. Resultatet visar att den dominerande funktionen hos hen är anonymiserande hen och okänt kön med totalt 47%. Den andra mest förekommande användningsformen i materialet är generiskt hen med totalt 28%. Funktionen Meta-hen täcker totalt 13%. Detta resultat tyder på att pronomenet debatteras mindre i sociala medier i jämförelse med resultat från tidigare forskning där meta-hen visade sig vara den dominerade användningen under tidigare år (Ledin & Lyngfelt, 2013: 168). Istället är det mer vanligt att använda hen för att till exempel anonymisera, eller så är det inte möjligt att yttra sig om könsidentiteten hos en person då könet är okänt, och att det även istället är mer vanligt att använda pronomenet för att generalisera i olika sammanhang. Ett ytterligare resultat är att användningen av hen har ökat i både Bloggmix och Familjeliv fram till 2016, i Flashback noteras en trend av användningen som går både upp och ner över tid, och i Twittermix minskar användningen över tid. / This thesis is a corpus-based study, which aims to investigate both the distribution and function of the pronoun hen in social media platforms, during the time period 2012-2017. Since 2012, the year when a broad debate sparked regarding the use of hen, the pronoun has increasingly been incorporated into the Swedish language. By using the search-tool Korp, and the collection of texts provided by Språkbanken, 186 occurrences of hen have been analyzed. These occurrences were extracted from various social media corpora, specifically Bloggmix, Familjeliv, Flashback and Twittermix. The data were tagged into eight different categories: Könsöverskridande (Non-gender), Anonymising and Unknown-sex, Indefinite and generic, Meta, Nominalised, Non-human, Unclear and Other. The results show that the dominant function of hen are the anonymized- and unknown-hen, comprising up to 47% of all cases. Also, the second most prominent function is the Generic-hen, with a total of 28%. Finally, the function Meta-hen, covers about 13% of all occurrences. These result indicate that the pronoun is debated less in social media compared to results from previous studies where Meta-hen proved to be the dominant use in previous years (Ledin & Lyngfelt, 2013: 168). Instead it is more common to use hen in order to anonymize, for example, or when it is not possible to comment on the gender identity of a person when the sex is unknown, and that it is more common to generalize in different contexts instead. Moreover, it can be noted that the use of hen had increased on both Bloggmix and Familjeliv until 2016. Conversely, the data shows that its use on Flashback fluctuated over time, and showed a constant decline on Twittermix.

Physical stores are facing challenges in the retail market when more customers choose to shop online. As to the competition, it has become more important to stand out, especially through visual merchandising which implicate the stores visual communication towards the customers. Visual merchandising is described as something relating to promotional actions such as display windows, sounds, lights, product exposures and color schemes that stores take to communicate their products. Store communication has been shown to have a major impact on people's perceptions of a store. It may also be questioned whether the impact of visual merchandising on people differs depending on whether the exposure applies to clothes for adults or children. With the growth of feminism, borders to gender standards tend to blur butdespite this, the clothing companies still seems to divide the clothes between the genders. The purpose of this paper has been to explore how a concept of a children's clothing store can expand the concept's added value through gender neutral retail exposure . This was achieved through a qualitative method conducted through interviews and observations with parents to children between the ages 0-7. Two theoretical models were used; the SOR- model that was used to grasp customers actions in stores and the Communication model that was used to explain how stores communicate their message to their target group. The study showed that the biggest difficulty in the gender-neutral issue lies in improving society's acceptance of it. It is the outside world's counter-reactions to the children's clothes when they deviate from the stereotypical that causes parents' distance from a complete adoption of gender-neutral thinking. This study is written in Swedish. / Marknaden för fysiska butiker står inför utmaningar då många istället väljer att handla online. I och med denna konkurrens har det blivit viktigare för fysiska butiker att sticka ut, särskilt genom butikskommunikation som innebär butikernas visuella kommunikation mot kunderna. Butikskommunikation beskrivs som något som rör reklamåtgärder som skyltfönster, ljud, ljus, produktexponeringar och färgscheman som butiker anammar för att kommunicera sina produkter. Butikskommunikation har visat sig ha stor inverkan på människors uppfattning om en butik. Det kan ifrågasättas om effekterna av butikskommunikationen på människor skiljer sig beroende på om exponeringen gäller kläder för vuxna eller barn. I och med att Hbtq1 personer får ta mer plats i samhället tenderar gränserna för könsnormer att bli suddiga, men trots detta verkar klädföretag fortfarande dela upp kläderna mellan könen. Syftet med uppsatsen har därför varit att undersöka hur ett butikskoncept för barnkläder kan utöka konceptets mervärde med hjälp av könsneutral butiksexponering. Detta uppnåddes genom en exprementiel kvalitativ metod som genomfördes genom intervjuer och observationer med föräldrar till barn mellan åldrarna 0-7. Två teoretiska modeller användes; SOR-modellen som användes för att förstå kundernas handlingar i butikerna och kommunikationsmodellen som användes för att förklara hur butiker kommunicerar sitt budskap till sin målgrupp. Studien visade att den största svårigheten i den könsneutrala frågan ligger i att förbättra samhällets acceptans av det. Det är omvärldens motreaktioner till barnens kläder när de avviker från det stereotypa som orsakar föräldrars avstånd från en fullständig acceptans av ett könsneutralt tänkande.

I denna intervjustudie har jag använt mig av kvalitativa intervjuer för att ta reda på hur pedagoger resonerar kring genus, könsroller och könsneutrala ord på förskolan. Intervjuerna har jag genomfört utifrån frågeställningar som tar upp pedagogers medvetenheten kring språk som genusformare, hur och vad de gör för att motverka de traditionella könsrollerna samt användningen av könsneutrala ord på förskolan. Resultatet visar att pedagogerna ser på barnen som individer istället för bärare av genus och att fokuset istället kan ligga på det specifika barnets intressen. Det är fokuset på individen och inte språket som pedagogerna talar om när det gäller att motverka de traditionella könsrollerna på förskolan.När de talar om könsneutrala ord diskuterar de ord som fungerar lika bra för flickor och pojkar, de nämner även det könsneutrala ordet hen. Men för att könsneutrala ord ska fungera och användas av pedagogerna på förskolorna behöver de mer kunskaper, det är i slutändan pedagogerna som måste förklara för både barn och vårdnadshavare om dess betydelse. / In this interview study I have used qualitative interviews to find out how educators in preschool reason about gender, gender roles and gender neutral words in preschool. The interviews are based on issues concerning awareness about language as a shaping factor of gender, how and what educators do to counteract traditional gender roles, and the use of gender neutral words in preschool. The result show that the educators look at children as individuals rather than as carriers of gender, and that the focus can be on a specific child's interest. It it also the individual focus not the language that the educators talk about when it comes to breaking the gender roles in preschool. When talking about gender neutral words they diskuss words that work just as well for both for girls and boys, the swedish gender neutral word “hen” is also mentioned. But in order for gender neutral words to work and be used by the educators in preschools they need more knowledge, it is ultimately the educators who must explain its meaning of it to both children and guardians.

Two categories of sex are considered to not be enough and the use of a masculine pronoun in cases where gender is unknown is said to increase the gaps instead of bringing them together when it comes to gender equality. In 2015, the new word ze (in swedish: hen) was added to the Swedish Academic Glossary and since then the opinions regarding the linguistic change have gone apart. This study aims to provide in-depth knowledge of the gender neutral pronouns ze, the attitudes to and the use of the word in the Swedish language and society. Through a quantitative study with a survey as a method; 226 questionnaires were collected. Then they were analyzed based on the theoretical framework based on a sociolinguistic perspective and queertheory that focuses on normality and deviation. The results from the study show that more than half of the respondents have a positive attitude towards ze. It is primarily in writing that the gender neutral pronoun is used; almost half of the respondents state that they prefer the word in writing situations. Language usage in general affects a persons attitude to the word ze, the more linguistic change someone has accepted, the more likely it is that they start using a future one. The conclusion is that linguistic changes take time, but despite that, ze have been established in the Swedish language and society as a gender neutral pronoun but not as a third gender category.

I denna studie analyseras funktionen av ordet hen i syfte att undersöka hur ordet används i dag. Hen fungerar som könsneutralt pronomen i svenskan men fyller även andra syntaktiska och könsöverskridande funktioner. Materialet har analyserats med en kvantitativ ansats och består av texter från dagspress där de olika förekomsterna av hen har kategoriserats efter funktion och texttyp. Uppsatsens avsnitt om teori behandlar språkplanering, feministisk språkplanering och hens uppkomst. Resultatet visar att hen främst fyller syntaktiska funktioner i dagspress, där 143 av 167 förekomster av ordet användes i funktioner som i den här studien kategoriserats som syntaktiska. Den vanligaste funktionen i materialet var hen i generisk referens. Ordet användes inom 15 olika texttyper inom dagspress, främst artiklar och krönikor, där hen i generisk referens var vanligast i artiklar och hen i maskerande funktion var vanligast i krönikor. / This study analyzes the function of the Swedish gender-neutral pronoun hen with the purpose of examining how the word is used today. Aside from being used as a gender-neutral pronoun, hen is also used in other syntactical functions as well as gender-transcending functions. The study material consists of texts from daily press that have been analyzed through a quantitative method. The various uses of hen have been categorized by function and text type. The theoretical part of the study introduces language planning, feminist language planning, and the origins of hen. The results of the study indicate that hen mainly fills a syntactical function in daily press, as 143 out of 167 uses of the word were in functions that can be categorized as syntactical. The most common function of hen found in the material was hen in generic reference. Hen was used in 15 different text types within daily press, most commonly in articles and columns. In articles, hen in generic reference was most common, while in columns most of the found hen were used in a concealing function.