This study shows how city planners and politicians in Karlstad plans different parts of the city, what type of model/ city ideals they use when planning, and how it is expressed. The study was made using a qualitative method, were a discourse analysis was vital for the elected planning document and blog posts. Qualitative interviews were also made with five people with significant meaning, who hold different positions in the city planning of Karlstad. In the produced material, it appears that the city planners and politicians in Karlstad are planning for traditional city ideals as a foundation in the planning, with influence from new ideas as for example sustainable planning and economic growth. In some parts of the city a modern and rational planning remains. However, it is apparent from the respondents that this kind of planning is important to avoid, and instead use an older type of planning from the 19th century and early 20th century. The consequences of striving towards this ideal, is that some structures and groups are highlighted as ideal and thus excludes others. The ideal is seen as a romanticized image of the city, which can result in a gap between planning and reality. Also, it creates conflicts and difficulties when some goals in the planning stand against each other, and that some planning concepts can be interpreted in different ways. / Detta arbete redogör för hur stadsplanerare och politiker i Karlstad planerar olika delar av staden och vad för slags målbild/stadsideal de har när de planerar och hur detta uttrycks. Studien är utförd genom en kvalitativ metod där diskursanalys är central för utvalda planeringsdokument och blogginlägg. Kvalitativa intervjuer är också genomförda med fem betydande personer som innehar olika roller i Karlstads stadsplanering. Av det framtagna materialet framkommer det att stadsplanerarna och politikerna i Karlstad planerar efter ett traditionellt stadideal som grund i planeringen, med inslag av nya idéer som till exempel hållbarhet och ekonomisk tillväxt. I vissa delar av staden lever dock den modernistiska och rationella planeringen kvar. Dock framgår det av respondenterna att denna typ av planering är viktig att komma ifrån och därför är det en äldre planering från 1800- talet och tidigt 1900- tal som de vill återgå till. Konsekvenserna av att sträva efter detta ideal är att en del strukturer och målgrupper lyfts fram som ideala och därmed utesluts andra. Idealet ses många gånger som en romantiserad bild av staden, vilket kan resultera i ett glapp mellan planering och verklighet. Dessutom skapas konflikter och svårigheter då en del mål i planeringen står mot varandra, samt att vissa planeringsbegrepp kan tolkas på olika sätt.

Syftet med studien var att öka kunskapen och förståelsen för äldres sociala behov i den tredje åldern för de som besöker träffpunktsverksamheten. För att genomföra studien har en kvalitativ intervjumetod används med fyra seniorer samt två träffpunktsledare. Detta för att få bådas perspektiv på vad ett gott åldrande innebär, men fokus har legat på seniorerna. Studien utgick ifrån två teorier, den sociala nätverksteorin och aktivitetsteorin. Dessa två är huvudteorier. I förhållande till dessa har gerotranscendensteorin används då den motsäger vad de två ovannämnda teorierna pekar på. Studiens empiriska data har analyserats efter den hermeneutiska cirkeln. Resultatet av studien visade att ett aktivt liv är av stor vikt för seniorerna som besöker träffpunktsverksamheten. Studien visade även att träffpunktsledarnas engagemang och motivation bidrar till att seniorerna upplever att de har ett inflytande i träffpunktsverksamheten. Seniorerna menade att känslan av delaktighet bottnar i den goda relation som de har till träffpunktsledaren.

Syftet med den här undersökningen har varit att ta reda på vad som definierar det goda reportaget. Detta har gjorts genom kvalitativ textanalys av elva stycken reportage. Reportagen är de reportage för tryckt media som har blivit nominerade eller vunnit Stora journalistprisets kategori ”Årets berättare” mellan åren 2002-2012. Anledningen till att utgångspunkten varit just Stora journalistpriset är att det är vad branschen definierar som god journalistik. Frågeställningen i undersökningen har varit: Går det att hitta gemensamma nämnare i reportagen med avseende på: • Berättartekniska metoder och användningen av reporterrösten • Retoriska och dramaturgiska grepp • Graden av dramaturgi, hur väl följer reportaget en dramaturgisk kurva • Ämnets aktualitet. Utifrån frågeställningen och litteratur har sedan en, för studiens syfte passande, analysmodell utformats som sedan applicerats på reportagen. Resultaten av undersökningen visar att det goda reportaget definieras av en synlig reporterröst, användning av hela eller delar av den klassiska dramaturgiska modellen och att ämnet inte verkar ha någon större betydelse. Det viktigaste är att reportaget på något sätt berör eller väcker känslor hos läsaren.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att genom ett hälso- och miljöpsykologiskt perspektiv ta reda på vad elever i årskurs sex och åtta har för lunchvanor under skoltid och vad som kan påverka dessa. För att uppnå vårt syfte har vi valt följande frågeställningar: På vilket sätt skiljer sig elevernas lunchvanor åt i olika åldrar i studien? Hur skiljer sig elevernas lunchvanor åt på olika skolor i studien beroende på vilken tillgång de har till närliggande matalternativ? Hur upplever eleverna i studien att de olika skolornas policy angående lunchvanor ser ut? Metod Studien är av både kvantitativ och kvalitativ karaktär och bygger på en enkät som undersökningsmetod.  Enkätundersökningen genomfördes i åtta klasser av totalt 177 elever i årskurs sex och åtta på två skolor i centrala Stockholm. Skolornas namn är fingerade till Ekorrens respektive Grävlingens skola. Resultat Ur ett övergripande perspektiv var det inte så stor skillnad mellan de olika skolorna, däremot kunde en tydlig skillnad ses mellan de olika årskurserna. De yngre eleverna tenderade att ha sämre matvanor än vad de äldre eleverna hade. Generellt har eleverna en oklar bild av de båda skolornas policy när det kommer till lunchvanor. De är inte många elever som är insatta i frågorna kring matråd, hur många maträtter som skolorna erbjuder samt tidsaspekten kring skollunchen. Slutsats Ur ett hälso- och miljöpsykologiskt perspektiv kan en skillnad ses i vad eleverna har för lunchvanor när det kommer till skollunchen. De största faktorerna som påverkar elevernas lunchvanor är enligt vår studie skolmatsalens miljö,  tillgången till närliggande matalternativ och det sociala trycket ifrån omgivningen.

In the research field of the cultivation theory focus has shifted from TV in general to studying specific genres instead. It is proposed that there are similarities in otherwise different shows and that these shows give it´s voyeurs a solution to their problems.  The purpose however of this study is to investigate how the myth about the good life is posed in Tv3´s supply.  The theories used in this study are closely linked by their meaning. Narrative talks about the fact that texts, video in this case, contain stories. Ideology is the set of visions and beliefs one person has on the world and myth makes social, historic and cultural decided power orders in to facts. All of these are used with a qualitative semiotic analysis which studies signs in texts, pictures and more. It searches for a deeper meaning in the content and with this method can we see what Tv3 says to its voyeurs.   Through our material Tv3 states that success is in terms of either achieving our dreams or to have so much money that you don’t have to look at the price tag. It´s however the individual's responsibility for both their success and their failure and upon failure the individual should do whatever it takes to fix it, often with help by experts in the field. When it comes to love and the search for the right person, this is part of the good life but it is not the most important part. Although a good life is based on individual responsibility, the individual is so also given directives on how this should be done by the society. An important part of this is society's various power structures and the authorities that constitute them. These authorities, often in the judiciary, represent the good life and the individual’s goal. To get to the top of the hierarchy, the individual must play a game in which tactical moves and strategies are of importance, the game of life.   Our findings propose that all responsibility lies on the individual, even if society is influencing an individual's decision. Success is seen in terms of achieved dreams, money and love. How to reach this is not relevant since all means are permitted, life is a game after all. Society stands for the moral bit and its power structures. But with the help of it, the individual may find its target. It is society that provides the map to the individual, the compass to finding the good life.

Studiens syfte är att synliggöra och jämföra några förskollärares syn på barns trygghet på förskolan med specifikt fokus på inskolning. Studien utgår från tre forskningsfrågor som belyser viktiga aspekter vid skapandet av trygghet hos barn när de skolas in på förskolan. Forskningsfrågorna handlar om hur de intervjuade förskollärarna tänker om vilken betydelse barns trygghet har i förskolan, vilka de mest kritiska momenten vid inskolning är för att barn ska känna sig trygga, samt vilka förutsättningar som är viktigast för att skapa trygghet hos barn vid inskolningen. I studien intervjuades sex förskollärare om deras tankar och erfarenheter av barns inskolning på förskolan, och om hur barn blir trygga på förskolan. Tre av förskollärarna använder en traditionell inskolningsmetod och tre av förskollärarna använder en föräldraaktiv inskolningsmetod. Förskollärarnas svar jämförs och analyseras utifrån vilken inskolningsmetod de använder och i förhållande till två perspektiv på trygghet; ett anknytningsteoretiskt perspektiv och ett relationellt perspektiv. I resultatet framgår att de intervjuade förskollärarna ser både anknytning och goda relationer som viktiga förutsättningar för att kunna skapa trygghet hos barn vid inskolning. Vidare syns endast få och små skillnader i hur förskollärarna från de olika inskolningsinriktningarna arbetar. Förskollärare från båda inriktningarna uppger att de inte vill upplevas påträngande, och alla förskollärare poängterar att de är flexibla och kan gå ifrån sina rutiner för inskolning vid behov.

Det centrala i arbetet med miljöledningssystem (MLS) är den ständiga förbättringen av den certifierade organisationens miljöprestanda. Syftet med den här studien är att studera hur man med utgångspunkt i MLS kan förbättra miljöarbetet på den typ av kontorsarbetsplatser som BT Products AB är ett exempel på. Studien visade på att kontorspersonalen fokuserar sitt miljöarbete till källsorteringen, pappersförbrukningen och till en liten del även elförbrukningen. Detaljerade miljömål, utbildning av medarbetare och miljöledarens roll är viktiga faktorer i miljöarbetet. Man kan sen gå vidare i miljöarbetet genom att använda sig av ett möjlighetsbaserat synsätt, goda exempel och återkoppling som verktyg integrerat i MLS för att få en ständig förbättrad miljöprestanda hos företaget.

Livsformsanalyser handlar kort och gott om hur vi människor lever våra liv. Alla människor har olika syn och värderingar på vad som är viktigt i livet och genom att studera en människas livsform kan man se vad som prioriteras och hur det goda livet uppfylls. Det goda livet kan för någon innebära att ha mycket fritid och ledig tid utanför arbetet medan det för andra kan innebära att prestera bra på arbetet och lägga mycket tid där. Den här uppsatsen syftar till att undersöka vilka livsformer heltids- och deltidsbrandmän i Värmland lever, det vill säga hur de ser på delarna arbete, familj och fritid. Vi har undersökt vilken inställning de har till sitt arbete och hur stor skillnaden är mellan de båda yrkeskategorierna.Undersökningen bygger på ett kvalitativt angreppssätt och för att få fram vårt resultat har vi genomfört ett antal livsformsintervjuer som vi sedan analyserat utifrån livsformsanalysen, den så kallade Karlstadmodellen. Vi har genom undersökningen kommit fram till att alla våra manliga respondenter lever inom arbetarlivsformen eftersom de drar en tydlig gräns mellan arbete och fritid, det vill säga deras fritid prioriteras framför arbetet. Vi har också kommit fram till att kvinnorna som vi intervjuat lever inom de mansspecifika livsformerna då de investerar egen tid till att utveckla sig själva. De ställer sin fritid till förfogande för arbetet genom att de inte drar någon gräns mellan arbete och fritid. Alla livsformer kan levas av både män och kvinnor och det behöver inte vara så stora skillnader mellan könen. Vårt resultat gäller enbart för de personer som vi har intervjuat.

Syftet med uppsatsen är att bidra med mer kunskap och en djupare förståelse för hur förskollärare och vårdnadshavare uppfattar sin samverkan utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Upprinnelsen till ämnet är att det finns stora brister i den aktuella kunskapsmassan. Syftet och frågeställningarna har undersökts genom kvalitativa intervjuer, bestående av fyra förskollärare och tre vårdnadshavare. Det empiriska materialet har transkriberats och analyserats med hjälp av en fenomenografisk metodansats. Ett teoretiskt begrepp i studien är ett normkritiskt perspektiv. De huvudsakliga resultaten är att alla förskollärare ser genus och jämställdhet som viktiga frågor men att det inte är något som genomsyrar kontakten med vårdnadshavarna utan endast barnen. Vårdnadshavarna uppfattar att bemötandet skiljer sig beroende på deras könstillhörighet, exempelvis genom att mammor förväntas ta ett större ansvar kring praktiska saker rörande barnet och att personalen är mjukare mot papporna. Vårdnadshavarnas uppdelning av formella och informella möten skiljer sig då mammorna oftare lämnar och hämtar barnen medan det är mer jämställt på formella möten som föräldramöten. Resultatet visar också att förskollärarna gärna ser fler män bland sina kollegor medan vårdnadshavarna har mer dubbeltydiga känslor. Vårdnadshavarna uttrycker också många fördelar med en mindre könssegregerad arbetsplats, men det lyfts både att kvinnor har en naturligare trygghet än män och att det finns en rädsla för pedofili. Min slutsats är att om förskollärare reflekterar mer kring jämställdhet och att det ska gälla alla kan det synliggöra samhällsstrukturer som styr hur vi ska vara som kvinna/mamma respektive man/pappa. Därigenom kan invanda föreställningar och förväntningar ifrågasättas och ett gemensamt förändringsarbete kan ske.

Syftet med denna studie var att undersöka vad som kännetecknar goda idrottsliga utvecklingsmiljöer enligt specialidrottslärarna på landets triathlongymnasier. Fahlström, Glemne och Linnér (2016) och deras beskrivning av goda idrottsliga utvecklingsmiljöer användes som teoretiskt ramverk och insamlingen av empiri gjordes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med samtliga fyra specialidrottslärare på landets triathlongymnasier. Ljudfilerna från intervjuerna transkriberades, kodades, tematiserades och analyserades. Resultatet i denna studie diskuteras utifrån områdena ”organisation, kultur och materiella resurser”, ”sociala faktorer” och ”coachernas idrottsliga och pedagogiska kompetens” som presenteras i Fahlström, Glemne och Linnér (2016). En ytterligare faktor som framkommer i resultatet i denna studie är stadsstorlekens inverkan på tillgängligheten av faciliteter och där med stadsstorlekens inverkan på idrottsmiljön i skolan. Som slutsats framhåller denna studie det holistiska perspektivet kring de sociala faktorerna som centralt för att eleverna ska ha goda förutsättningarna för att utvecklas inom idrotten i skolmiljön och uppnå målen för ämnet specialidrott. Även specialidrottslärarnas inverkan på samtliga faktorer kring en god idrottslig utvecklingsmiljö på triathlongymnasierna lyfts som särskilt betydande.