Denna studie är en skildring över skolämnet för kroppsövning som det kommer till uttryck genom lärarkårens fackliga tidskrift Idrott & Hälsa : Organ för Svenska Idrottslärar-föreningen. Skildringens syfte är att identifiera och problematisera lärarkårens självförståelse och föreställning om skolämnet. Vidare är syftet att undersöka hur makt utövas genom språket, men även hur makt utövas i skolämnet. Michel Foucaults diskussioner om makt och maktutövning ligger till grund för metod- och teoridiskussioner. Genom diskursanalys som metodologiskt tillvägagångssätt analyseras hur språket används som redskap för att utöva makt, närmare bestämt hur tidskriften bidrar till att formera lärarkårens självförståelse. Foucaults begrepp biomakt används som teoretisk utgångspunkt för analysen av maktutövning i skolämnet. Enligt Foucault är biomakt ett produktivt tillvägagångssätt att styra en befolkning mot ett bättre och hälsosammare liv, med syftet att skapa ett bättre samhälle. Förutom en övergripande läsning av samtliga nummer mellan perioden 1961-2012, har ca 250 artiklar närlästs och analyserats. Skildringen utgår från tre större diskussionsområden så som de framkommer av rösterna i tidskriften: skolämnets betydelse, skolämnets innehåll och skolämnets status. Tolkningen har skett processlikt: en sökning av de mest framträdande diskussionerna i texten; identifiering av röster som kommer till tals men även vad som inte sägs; analys av återkommande ord och uttryck, hur dessa sammanlänkas och slutligen vad dessa innebär för lärarkåren och skolämnet. Analysen visar att tidskriften är ett forum som producerar och reproducerar lärarkårens självförståelse och föreställning om skolämnet. Lärarkåren samlas runt föreställningen att skolämnet gör något bra för samhället – genom utövning av biomakt främjar de folkhälsan. Detta benämner jag den goda avsikten. Den goda avsikten är den dominerande synen på skolämnet som ämnet omtalas i tidskriften, både av lärarkåren och av externa röster som politiker, idrottsrörelsen och myndigheter. Det är en föreställning som inte ifrågasätts, den utgör grunden för skolämnet och för lärarkåren. / This study is a depiction of the school subject of physical exercise the way it is expressed in the teacher faculty’s union magazine Idrott & Hälsa : Organ för Svenska Idrottslärar-föreningen. The objective of this depiction is to identify and problematize the teacher faculty’s self-understanding and conception of the school subject. Furthermore, the objective is to study how power is exercised through language, but also how power is exercised in the school subject. Michel Foucault’s discussions on power and power exercise are the basis for methodology and theory of the study. Discourse analysis is used as a methodological approach to analyze how language is used as a tool to exercise power, specifically how the magazine will contribute to produce the teachers’ self-understanding. Foucault’s concept of bio-power is used as theoretical approach to analyze how power is exercised in the school subject. According to Foucault, bio-power is a productive approach to control a population to a better and healthier life, with the purpose to create a better society. In addition to an overall reading of all magazine numbers during 1961-2012, about 250 articles have been thoroughly read and analyzed. The depiction is based on three major discussions expressed by the voices in the magazine: the meaning of the school subject, its contents and its status. The interpretation has been done as a process: investigating what issues are most prominent in the magazine; identifying the voices that are heard but also what is not said; analyzing frequent words and expressions, how these are associated and intertwined and finally what these mean to the teacher faculty and the school subject. The analysis show, that the magazine is a forum that produces and reproduces the teacher faculty’s self-understanding and conception of the school subject. The teachers gather around the notion that the school subject does something good for society – through the exercise of bio-power they promote public health. This is what I call the good intention. The good intention is the dominant view of the school subject as it is spoken of in the magazine, both of the teachers and by external voices as politicians, sports movement and governments. It is a notion that is not questioned; it is the basis of the school subject and for the teachers’ faculty.

Den här studien undersöker hur barndomen konstrueras i den aktuella debatten som handlar om barn och skärmtid och vill synliggöra hur debatten aktiverar diskursen om barndom. Empirin är hämtad från artiklar och debattinlägg som berör ämnet. Eftersom studien fördjupar sig i en förståelse av barndomsdiskursen är utgångspunkten ett diskursteoretiskt perspektiv. Genom diskursteoretiska verktyg kan vi urskilja att det förs en diskursiv kamp mellan två diskurser, den goda barndomsdiskursen och diskursen om det kompetenta barnet. Dessa två konkurrerande diskurser representerar olika föreställningar om barnet och vill därmed definiera och beskriva barnet på sitt sätt. Bilden av det kompetenta barnet målas upp av egenskaper som självreglering, självständighet och betraktas som aktiva subjekt. Det kompetenta barnet behöver inte vuxnas beskydd och är därför fri från de vuxnas involvering. I den motsatta diskursen vilken innefattar idén om det hotade barnet, präglas barnet av oskuldsfullhet och sårbarhet. I och med dessa egenskaper är barnet i behov av de vuxnas beskydd mot eventuella faror och hot som skärmtiden. Utifrån studien kan vi förstå att diskursen om den goda barndomen är en konstruktion vilken har en stabil grund som utgörs av diskursens historiska betydelse och bakgrund. Med detta hävdar vi att diskursen inte i första hand kommer att försvinna eller suddas ut och det kanske alltid kommer att finnas en viss oro och rädsla för sådant som kan uppfattas som ett potentiellt hot mot barnen.

Randowo, Linnea och Sjöbeck, Emelie (2013) Skolans värld i skönlitterära barnböcker Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Detta arbete är en studie om hur förskolan samt skolan gestaltas i skönlitterära barnböcker. Undersökningen har gjorts genom att läsa och analysera tjugoen skönlitterära barnböcker. Resultatet har visat på hur den goda gentemot den mindre goda skolan och förskolan, lärare samt elever framträder i de olika böckerna. Detta presenteras i kapitel fem, ”Resultat, analys och teoretisk tolkning”. De använda barnböckerna är listade i slutet av arbetet. Analysen har därefter utgått både ifrån böckernas texter samt illustrationer, då samtliga böcker innehåller bilder. Illustrationerna blir på så sätt en del av boken och hjälper till att förmedla bokens innehåll. För att koppla detta till tidigare forskning har empirin sedan analyserats utifrån olika teorier. Större delar av dessa teorier kommer att presenteras i kapitel tre, ”Teori och tidigare forskning”.Som läsare kan man genom arbetet få en inblick och bredare förståelse i hur förskolans och skolans värld gestaltas i skönlitterära barnböcker. Detta arbete kan ses som ett verktyg och hjälp för pedagoger som analyserar och granskar sin yrkesroll. Resultatet kan även användas till diskussion för både föräldrar och pedagoger med sina barn och elever. Detta för att synliggöra böckernas innehåll och för att reflektera och koppla innehållet till verkligheten.

ABSTRACTLotta Dalenius Hahlin (2010) Mentorskap utifrån ett lösningsinriktat fokus. (Mentorship based on a solution-oriented focus. Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen halvfart/distans, Malmö HögskolaMånga elever hoppar av sin gymnasieutbildning pga. av olika orsaker. En av orsakerna kan vara att eleven inte har tillräckligt stöd i sin mentor på skolan. En mentor skall ju inte bara ta hand om elevens studiemässiga resultat utan får även ta hand om de många sociala frågor som ofta uppstår runt eleven. Kan det vara så att mentorn behöver en ram och metod att arbeta utifrån för att kunna stödja eleverna på bästa sätt?Syftet med arbetet är att beskriva den metodik som ligger bakom ett lösningsinriktat mentorskap,och att skapa ett kompendium av användbara verktyg utifrån lösningsinriktad pedagogik. Detta kompendium kan mentorn använda som mall/ram i sin arbetsuppgift som mentor.Forskningen tyder på att lyckade och bra samtal bygger på bra förberedelse, på öppna frågor och på ömsesidig respekt för varandra och att man använder sig av ett visst förhållningssätt gentemot varandra. Vidare pekar litteraturstudien på att mentorssamtalet bör ha tydliga mål och en gemensam uppfattning om vad man vill komma fram till för att eleven skall nå ökat ansvar, större självinsikt och önskat läge.Arbetet tar upp de olika verktyg som man främst använder inom lösningsinriktade metoder, och är utifrån litteraturen kommenterat för att ge en grundläggande kunskap och förförståelse för läsaren.Genom att som resultat skapa ett kompendium som mentorer kan använda i sitt arbete med det dagliga samtalet med eleverna, vill uppsatsen beskriva och ge grundläggande kunskap om de verktyg som finns i den lösningsinriktade verktygslådan. Syftet nås även med en enkätundersökning där mentorer som fått pröva på metoden plockat ut fördelar och nackdelar med metoden.Uppsatsen visar att regelbunden användning och övning krävs för att kunna tillgodogöra sig metoden, och även att mentorn genomgår en grundläggande utbildning. Den kommer också att visa att vinsterna och fördelarna med metoden överstiger de eventuella nackdelar som kan uppstå när man som mentor börjar arbeta med metoden.

Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är den svenska lag som skall tillförsäkra samhällsmedborgare med vissa specificerade funktionsnedsättningar stöd och service i syfte att uppnå goda levnadsvillkor och ges möjligheten att få leva som alla andra samhällsmedborgare genom delaktighet i utformandet av sitt egna liv. Det sker varje år en ökning i antal beviljade insatser utifrån lagen och år 2015 var det 117 200 st beviljade och verkställda LSS-insatser genomförda det året. Tidigare forskning belyser problematiska omständigheter gällande såväl geografiska som bedömningsskillnader i såväl utformande som bedömning av rätt till insatserna. Syftet med den här studien är att analysera hur offentliga dokument på tre nivåer i samhället konstruerar och reproducerar bärande begrepp och benämningar inom LSS (1993:387). Metoden för genomförandet är en kritisk diskursanalys av sex normerande texter i bedömning och utformandet av insatserna för att synliggöra vilka diskurser som används i skapandet av innehållet. Resultatet har analyserats utifrån en egenkonstruerad analysmodell utifrån Faircloughs tredimensionella analysmodell och domänteoretiska tankar. Resultatet tyder på att det finns flera nivåer i skapandet och reproduceringen av begreppsinnehållet och analysen innehåller tre huvuddiskurser som kan utläsas i materialet: diskursen av goda levnadsvillkor, få leva som alla andra och delaktighet. Detta exemplifieras och diskuteras i analys- och resultatkapitlet och studien avslutas med en slutdiskussion kring studiens upptäckter. / LSS (1993:387) the Act Concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments is the Swedish law to assure citizens with certain specified disabilities support and service in order to achieve good living conditions and be given the opportunity to live like any other citizen. Every year there is an increase in the number of approved actions of support under the Act. In year 2015 117 200 actions of support were granted and executed under the Act. Previous research highlights the problematic circumstances concerning geographical as well as differences in assessing the right to support from the Act. The purpose of this study is to analyze how public documents on three levels in society constructs and reproduces the guiding concepts and terms in the LSS (1993: 387). The method of implementation is a critical discourse analysis of six normative texts in the evaluation and design of efforts to visible the discourses used in the creation of the content. The results are analyzed on the basis of a self-constructed analysis model based of Faircloughs three dimensional analytic model and domain theoretical thoughts. The results suggest that there are three levels in the creation and reproduction of concepts and content analysis contains three main discourses that can be seen in the material: the discourse of good living, to live like everyone else and participation. This is exemplified in the discussion of the analysis and the results chapter and the study concludes with a final discussion on the study's findings.

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) trädde i kraft 1994. LSS har till syfte att främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället, med målet att individer med funktionshinder får möjligheten att leva som andra. Insatserna i LSS ska tillförsäkra goda levnadsvillkor, men vad detta innebär framgår inte tydligt av lagen. Uppfattningen om och innebörden av goda levnadsvillkor varierar troligen mellan människor. För individer med behov av insatser enligt LSS blir det viktigare att tydliggöra vad goda levnadsvillkor innebär då denne är beroende av myndigheter för att kunna leva ett självständigt liv. Syftet med denna uppsats är att undersöka och kritiskt granska LSS perspektiv på goda levnadsvillkor. Detta sker genom en rättsanalytisk metod för att undersöka vad som avses med goda levnadsvillkor enligt LSS. Lagens perspektiv på goda levnadsvillkor prövas därefter mot ett MR-perspektiv, Capabilities Approach, i syfte att granska om lagens perspektiv är rimligt utifrån individens frihet och valmöjlighet till centrala förmågor. Slutsatserna i uppsatsen är att lagens perspektiv på goda levnadsvillkor i grunden är väl förenlig med MR-perspektivet så väl som med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning utifrån deras gemensamma intentioner och grundläggande principer. Insatserna i LSS kan förstås som det samhälleliga ansvaret att tillhandahålla medel för främjandet av individers förmågor. Där insatserna i LSS i det väsentliga kan kopplas till samtliga centrala förmågor för ett människovärdigt liv förenligt med social rättvisa. Det finns dock betydande brister i lagens perspektiv på goda levnadsvillkor, i ljuset av dess implementering och omfattning av domstolens prövning, för individers reella möjlighet till varande och görande som de har anledning att värdesätta. / In 1994, the Act Concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments, LSS, was introduced in Sweden. The aim of the Act is to achieve equality in living conditions and full participation in the community, with the goal to live as other people without impairments. The support and service in LSS shall secure good living conditions for the individual, but what ’good living condition’ implicate does not appear to be self-evident. The interpretation and content of good living conditions likely varies between people. However, for individuals with a need of receiving support from the Act, the content of good living conditions is thus significant. According to the fact that the individuals are dependent on authorities in order to be able to live an independent life. This thesis amis to explore and critically examine the content of good living condition in the Swedish Disability Act, LSS. The thesis explores the notion of good living conditions through a legal analysis method. Thenceforth, the content of good living condition in the Act is critically examined through a human rights-based approach, in this thesis the Capabilities Approach. The human rights-based approach enables examination of whether the content of the Act is legitimate from a perspective based on the freedom and choice of the individual to achieve central capabilities. This thesis concludes that the foundation of the Act is consistent with the human rights approach as well as with the Convention on the Rights of Peoples with Disabilities regarding the common intention and fundamental principles. The support and service in LSS can be understood as the societal responsibility to promote for individuals capabilities. Where the support and service essentially can be related to all central capabilities required for a life worthy of human dignity consistent with social justice. However, the notion of good living conditions in the Act contains significant shortcomings in the light of its implementation and the extent of the court’s trial, for individuals intrinsic opportunity to do and to be what they have reason to value.

<p>Palatset skall bli ett kulturhus för barn och är i dag under uppbyggnad. Syftet med uppsatsen är att genom diskursanalys kartlägga Palatsets visioner i ett barnkulturellt samtidsperspektiv. Jag arbetar utifrån frågeställningen: Hur ser Palatset på begreppen barn och kultur, och hur förhåller sig detta synsätt till forskning om barn, barndom och kultur, samt till Palatsets allmänna politiska samtidskontext?</p><p>Jag gör en diskursanalys av ett urval av skrivet material från Palatset. Analysen synliggör barnet med rättigheter, det kompetenta barnet och det aktiva barnet, som tre huvudsakliga diskurser rörande barn. Kultur framstår som gateway, eller portal, till goda egenskaper och kunskaper, vilket är en diskurs beroende av idén om kulturen som god. Jämte dessa, framgår också en diskurs om kulturen som magisk och denna blottar ytterligare diskurser om barnet. Dels barnet som behövande men framför allt barnet som fantastiskt/gudomligt/magiskt.</p><p>Jag diskuterar svårigheter kopplade främst till diskurserna om det kompetenta barnet och barnet som aktör, samt betonandet av barnet som being. Då dessa diskurser och egenskaper skrivs fram, hotar de att dölja maktasymmetrin mellan barn och vuxen. Jag lyfter även fram vikten av ett kontextuellt perspektiv, i förhållande till dessa diskurser. Även svårigheter förknippade med barns delaktighet och maktaspekter rörande aktiviteter <em>med</em> barn diskuteras.</p><p>I förhållande till politiska samtidsperspektiv konstateras att Palatset svarar mycket väl mot många samtida tankegångar och behov. Palatset och skolan uppvisar flera likheter i syn på kultur och skapande. Likheterna är mycket intressanta då olikheterna mellan skola och kulturliv gång på gång skrivs fram i politiska sammanhang. Den främsta gemensamma nämnaren är diskursen om den goda kulturen, vilken framstår som en oproblematiserad och mycket starkt rotad kulturdiskurs i vår samtid.</p><p>Avslutningsvis konstateras att studien främst blottar barnkulturens samtida politiska diskursiva strukturer, snarare än visionen om Palatset i första hand. Även om diskursanalysen visar tankemässiga strukturer inom Palatset, är empirin författad i ett specifikt syfte och adresserar ett politiskt sammanhang och reflekterar därmed i första hand Palatsets förståelse för det sammanhanget, det samtida diskursiva fältet.<strong></strong></p>

Syftet med mitt arbete var att undersöka lärares upplevelser av att införa och arbeta med projektet ”Drömmen om det godas” metoder – stillhet, massage, qigong och reflekterande samtal.  Jag har gjort intervjuundersökningar för att ta reda på hur lärare som undervisar eleverna i någon eller några av dessa tekniker uppfattar sitt arbete. Jag var  intresserad av att se vad som motiverar lärare att arbeta med metoderna och på vilket sätt lärarna motiverar eleverna att delta i arbetet, samt vilka svårigheter lärarna upplever och hur dessa svårigheter löses. Jag har intervjuat 5 lärare som på olika sätt arbetar med ”Drömmen om det godas” metoder. Efter intervjuerna har jag bearbetat mina data kvalitativt för att få en djupare förståelse för respondenternas tankar. Resultatet visar att  lärarna påtalar att vi idag lever i en stressig miljö och att det för många elever är viktigt hur de ser ut och hur de beter sig. Genom att arbeta med ”Drömmen om det godas metoder” anser samtliga lärare att eleverna blir lugnare, vilket resulterar i att de har lättare för att koncentrera sig och fokusera på skolarbetet. Lärarna menar vidare att stämningen i klassen påverkas positivt. Flera av lärarna menar också att de själva påverkas positivt av träningen. Vissa elever har svårare än andra att koncentrera sig på träningen, vilket skapar svårigheter och problem. Andra problem kan vara vilka elever som ska samarbeta vid klassrumsmassagen. För att komma över svårigheter krävs motiverade och tydliga lärare som kan samtala med och lyssna på eleverna samt återskapa ett intresse hos eleverna när motivationen tryter. Resultatet visar också att det är viktigt att elever samt lärare är väl förberedda och motiverade när arbetet påbörjas.

<p><strong></strong></p><p>Syftet med mitt arbete var att undersöka lärares upplevelser av att införa och arbeta med projektet ”Drömmen om det godas” metoder – stillhet, massage, qigong och reflekterande samtal.  Jag har gjort intervjuundersökningar för att ta reda på hur lärare som undervisar eleverna i någon eller några av dessa tekniker uppfattar sitt arbete. Jag var  intresserad av att se vad som motiverar lärare att arbeta med metoderna och på vilket sätt lärarna motiverar eleverna att delta i arbetet, samt vilka svårigheter lärarna upplever och hur dessa svårigheter löses. Jag har intervjuat 5 lärare som på olika sätt arbetar med ”Drömmen om det godas” metoder. Efter intervjuerna har jag bearbetat mina data kvalitativt för att få en djupare förståelse för respondenternas tankar. Resultatet visar att  lärarna påtalar att vi idag lever i en stressig miljö och att det för många elever är viktigt hur de ser ut och hur de beter sig. Genom att arbeta med ”Drömmen om det godas metoder” anser samtliga lärare att eleverna blir lugnare, vilket resulterar i att de har lättare för att koncentrera sig och fokusera på skolarbetet. Lärarna menar vidare att stämningen i klassen påverkas positivt. Flera av lärarna menar också att de själva påverkas positivt av träningen. Vissa elever har svårare än andra att koncentrera sig på träningen, vilket skapar svårigheter och problem. Andra problem kan vara vilka elever som ska samarbeta vid klassrumsmassagen. För att komma över svårigheter krävs motiverade och tydliga lärare som kan samtala med och lyssna på eleverna samt återskapa ett intresse hos eleverna när motivationen tryter. Resultatet visar också att det är viktigt att elever samt lärare är väl förberedda och motiverade när arbetet påbörjas.</p><p> </p>

I denna uppsats studeras idén om allmänintresset i den fysiska planeringen. Allmänintresset har setts vara det som legitimerar offentlig planering, som en norm för praktiserande planerare, eller ett sätt att utvärdera planer. Det är även något som förordas i plan- och bygglagstiftningen (PBL). Trots detta är det ett begrepp som är mycket vagt definierat. Detta har lett till diskussioner inom den akademiska plandebatten om begreppet angående dess innehåll men också dess användbarhet. Trots att det har riktats kritik mot begreppet finns det ändå en stark tilltro till begreppet hos aktiva planerare, då det är allmänintresset som motiverar planering som verksamhet.  Uppsatsen handlar om att studera olika syner på allmänintresset, vilka intressen som formuleras som allmänna, och hur det påverkar planeringen.   Uppsatsen är utformad som en fallstudie, där det studerade fallet är en detaljplan för kvarteret Seminariet i Uppsala kommun. Metod för datainsamling är dokumentstudier där detaljplanen, samrådsredogörelse, inkomna yttrande, utlåtanden samt överklaganden ingår. En kvalitativ textanalys har genomförts på detta empiriska material. Det teoretiska perspektivet har formulerats utifrån uppsatsens forskningsöversikt. En övergripande teoretisk dimension har kunnat identifierats samt centrala aspekter utifrån olika förhållningssätt och planeringsideal.   Den genomförda studien i uppsatsen visar att det i praktiken finns skilda uppfattningar mellan olika aktörer om allmänintresset, dess konkreta innehåll men också hur det ska tillgodoses. Kritiska sakägare anser att de representerar en betydande majoritet av uppsalaborna samt deras intressen och därmed allmänintresset. Samtidigt anser kommunen att de kan representera hela kommunen, och intressena inom kommunen då kommunpolitikerna är folkvalda representanter. De kommunala intressena hävdar de är allmänintresset. Dessa olika uppfattningar leder till konflikter i planprocessen, där ena sidan vill se mer direktdemokratiskt inflytande i planprocessen och att konsekvenserna ska bedömas utifrån sakägarnas samlade intressen. Den andra sidan anser att konflikten löses inom politiken, medborgardeltagande är inte direktdemokratisk utan ska förbättra beslutsunderlaget och underlätta implementeringen av planförslaget. De förtroendevalda är demokratisk valda för att kunna ta denna typ av beslut om vad som är bäst för kommunen med detta synsätt.   Beslutsmakten över markanvändningen ligger främst hos de förtroendevalda, planerarna arbetar nära politiken och utåt sett ger de intrycket av att stå för samma ställningstaganden. Konflikten tyder på att det inte finns en gemensam bild över hur planeringen går till, vad medborgarnas möjlighet till inflytande är och vad som anses ingå i allmänintresset i den aktuella lokala kontexten. Studien visar att planerarna verkar ta en relativt konservativ och rationell roll. Detta överensstämmer inte med vad mycket av den forskning på ämnet som finns menar. I en stor del av forskningen framstår det som att den kommunikativa eller den nyliberala diskursen skulle ha fått mycket mer utrymme i planeringen och att dessa skulle ha influerat synen på allmänintresset i en högre utsträckning. Problematiken med det svårhanterliga begreppet underlättas av det som belyses i uppsatsen, nämligen att det finns ett par kritiska principer som kan använda för att förstå underliggande politiska ställningstaganden i formuleringen och hanteringen av allmänintresset.