Syftet med denna studie är att synliggöra hur pedagoger uppfattar sin roll vad det gäller att skapa goda relationer till barn och deras föräldrar samt den kvarvarande barngruppens betydelse under den föräldraaktiva introduktionen i förskolan. Studien utgår från två frågeställningar som handlar om hur pedagoger uttrycker sin relationsskapande roll och hur de uttrycker den kvarvarande barngruppens roll vid föräldraaktiv introduktion. I studien intervjuades fyra pedagoger om deras tankar och erfarenheter kring hur de skapar tillitsfulla relationer under den korta introduktionprocessen samt tankar kring den kvarvarande barngruppens bemötande av nya familjer. Resultatet analyserades utifrån anknytningsteoretiskt perspektiv och utifrån tidigare forskning. I resultat framträder betydelsen av att skapa förtroendefulla relationer till föräldrar och där olika pedagogpositioner växte fram. Resultat visar att centrala delar för att skapa relation till barnet handlar om att vara lyhörd, vikten av att tillgodose barnets basbehov, att medvetet utgå från barnets intresse för att skapa kontakt och anpassa miljön efter barnet och vilken pedagogisk närvaro som är av betydelse. I resultat presenteras också att den kvarvarande barngruppen ses som förebilder för nya familjer gällande rutinsituationer och förmedlande av redan existerande normsystem, trots delvis mindre positiva reaktioner. Genom pedagogers interaktion med kvarvarande barngruppen, och kvaliteten i denna, tycks det ske en tyst kommunikation och förståelse för det nya barnet i fråga om hur väl pedagogen kan fungera som en trygg bas.

Sveriges riksdag tog 1999 beslut om det så kallade generationsmålet som innebär att inom en generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Ett stort ansvar för det här målet ligger på Sveriges kommuner. De svenska 290 kommunerna är av väldigt olika storlek och har olika förutsättningar exempelvis genom sina olika geografiska lägen. Aneby kommun ligger på småländska höglandet och har ungefär 7000 invånare. Hur kan ett litet sammanhang som Aneby vara med och uppnå det stora generationsmålet som riksdagen har satt upp? Denna studie har genom en enkät samlat in goda exempel på åtgärder och strategier såväl som utmaningar bland svenska kommuner för att visa på hur arbetet med miljö-, klimat- och hållbarhetsfrågor ser ut i landet och hur arbetet kan konkretiseras. En enkät skickades ut till alla Sveriges kommuner varav 77 svarade. Ett kvalitativt urval bland svaren gjordes och övergripande teman har sållats ut, utifrån vilka resultatet sedan presenteras. Fokus för studien ligger på kommunen som organisation. Resultatet visar att många kommuner upplever liknande utmaningar, vilka ofta berör ekonomi, politik och personalresurser. Det ser också väldigt olika ut hur kommunerna ser på strategiskt arbete inom miljö-, klimat- och hållbarhetsområdet och i vilken utsträckning uppföljning av exempelvis planer, policys eller program sker. Enkätsvaren sorterades även ut efter storlek på kommun för att se om arbetet med miljö-, klimat- och hållbarhetsfrågor skiljer sig mellan stora och små kommuner befolkningsmässigt, men inga sådana slutsatser har kunnat dras. / In 1999, the Swedish Parliament adapted the so-called generational goal, which means that within a generation hand over a society where the major environmental problems are solved. A great responsibility for this goal lies with Sweden's municipalities. The Swedish 290 municipalities are of very different sizes and have different prerequisites, for example through their different geographical locations. Aneby municipality is located on the highlands of Småland and has about 7000 inhabitants. How can a small actor like Aneby be involved in achieving the great generational goal that the Swedish parliament has set? This study has collected good examples of measures and strategies as well as challenges among Swedish municipalities to show how the work on environmental, climate and sustainability issues works in different municipalities around the country and how it is possible to work in concrete terms. A questionnaire was sent to all of Sweden's municipalities, of which 77 responded. A qualitative selection of the responses was made, and overall themes were sorted out. The focus of the study is on the municipality as an organization. The result shows that many municipalities experience similar challenges, which often are limited by the economy, politics and human resources. How municipalities view strategic work and the extent to which follow-up in this area works is very different in different municipalities. The survey responses were also sorted out by size of the municipality to see if work on environmental, climate and sustainability issues differed between large and small municipalities in terms of population, but no such conclusions could be made.

Syftet med studien är att undersöka hur fritidslärare resonerar kring hur de arbetar för att främja och skapa förutsättningar för goda relationer. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med fyra fritidslärare1 och deras utsagor kring hur arbetet med sociala relationer på fritidshemmet sker. Fritidslärarna arbetar på två olika skolor och har varierande arbetslivserfarenhet inom fritidshemmets kontext. Som teoretisk utgångspunkt används lärares relationskompetens och relationell pedagogisk förmåga (Aspelin, 2018). I resultatet framkommer att ett vanligt förhållningssätt fritidslärarna resonerar kring att de arbetar utifrån när det kommer till hur de pratar om goda relationer i verksamheten, är att utgå från skolans och fritidshemmets gemensamma värdegrund. En annan aspekt att lärarens engagemang i verksamheten är avgörande för hur relationsarbetet går till. För att främja och skapa förutsättningar för goda relationer initierar fritidslärare ofta planerade aktiviteter och lekar. När det gäller relationsarbete är det fritidslärarna som är med på planeringen ansvariga för att föra det vidare till de andra som jobbar i verksamheten. I arbetet med relationer är det enligt fritidslärarna en viktig aspekt att vara delaktig i samt stötta elever i deras relationsskapande.

Urban planning and transportation planning through an integrated process? On perspectives and communicative processes in urban development During the last couple of years the need for a better coordination of urban and transportation planning in Sweden has been highlighted at several occasions. In response to this need, the project “The Attractive City” (Den Goda Staden) has been initiated, emphasizing collaboration and communicative processes between actors involved in urban and transportation planning as a means to enhance the potential for an integrated planning. In this study the discussions taking place under the umbrella of The Attractive City are examined in order to illuminate the circumstances enhancing or obstructing the potential for integrated planning processes. The aim is to contribute to the knowledge of the conditions for an integrated planning of transportation systems and cities based on dialogue and collaboration. Through three case studies central challenges for cross-sectoral coordination are identified and used as a basis for a discussion on the potential for consensus based planning processes. It is concluded that much of the discussions in The Attractive City take a starting point in the ambition for planning to be holistic, an ambition associated with the risk of shadowing a range of underlying tensions between different perspectives among actors involved in the planning processes. The influence of these differences in perspectives on the potential for coordination of parallel planning activities is discussed. With reference to communicative planning theory and the experiences from The Attractive City, it is argued that communicative processes can play a role in sharpening the awareness about the procedural problems that need to be addressed in a planning process. Although consensus, in terms of agreement on solutions, may well be the result of communicative processes, increased understanding of different actors’ motives and conditions to act is seen as the main benefit from this kind of communicative processes, creating a resource to draw upon in future situations.

No description available.

Det här examensarbetet är en diskursanalys som handlar om miljonprogrammet och dessroll i vad vi ser som den goda staden idag. Miljonprogrammet ses gärna som en parentes ihistorien, någonting som saknar identitet och karaktär. Det räknas inte gärna som ”riktig”stadsbebyggelse, utan betraktas snarare som dess motsats. Dessutom är den ful. För attförändra den här upplevelsen av miljonprogrammen används gärna nyliberala metoderoch entreprenörsurbanism för att skapa det man kallar ”stadsmässighet” även i förorten.På så vis menar man att man kan göra dessa områden konkurrenskraftiga och attraktiva påen marknad. Analysen visar att diskursen som präglat miljonprogrammet ända sedanbörjade stå klara på 70-talet ännu finns kvar men delvis har bytt karaktär - idag seskapitalismen som en lösning på förortens problem, snarare än problemens orsak, ochbilden av förorten som misslyckanden lever vidare. / The reputation of the Swedish Million Programme has been quite bad since the 70’s, andtoday it is seen as an era without any history or identity. The modernist neighbourhoods isugly, and not seen as parts of the ”real city”. Instead, it is often described as its opposite,something that must change to become a part of what we see as the good city today. Toaccomplish this, neoliberal methods like entrepreneurial urbanism is used to renew theareas and make them attractive. This paper focus on the discourse that have surroundedthe Swedish Million Programme since it was build, and it shows that we still see thesesuburbs as failures. But instead of blaming the capitalist system, it is seen as part of thesolution by means of neo liberal methods.

Det här är en empirisk undersökning kopplat till barns självständiga utomhusvistelse som undersöker vilka möjligheter barn har att utforska, upptäcka och vistas i sin närmiljö på egen hand. Vi vill ta reda på vilken påverkan rådande barndomssyn har på barns möjligheter att vistas utomhus. Vi vill även synliggöra hur pedagoger och föräldrar resonerar kring utomhusvistelse.Insamlingen utav empirin har skett genom intervjuer och enkätundersökningar för att både insamla kvalitativ och kvantitativ data. Analysen av empirin har influerats av Faircloughs kritiska diskursanalys där vi har försökt finna den rådande diskursordningen.Resultatet visar på att den fysiska miljön har en betydande påverkan på hur föräldrar begränsar barns utevistelse. Trafiken är den mest påtagliga faktorn, oavsett vilken typ av område boendet ligger i. Den sociala aspekten har även en stor påverkan på barns utomhusvistelse där normen om det goda föräldraskapet tycks väga tungt.

This thesis explores how visions of the good life, as understood by Lauren Berlant, communicate through advertising for home cleaning services in a Swedish context. With an ambition to map out how life is portrayed in these commercials this thesis wants to shed light on how these portrayals of life can be understood as the good life and in turn, how they reproduce structures of power. In relation to research on the debate of the Swedish Rutavdrag, work/life balance and the perception of cleaning in Sweden the thesis continues to look into how paid cleaning service is constructed and understood. It draws on theories about work, emotion/affect and temporality that is tied together in an understanding of the good life as dependent of all of these to become possible. A promotion of happiness and feelings of intimacy, work induced with emotional value and a productivist temporality are all parts of what makes up the good life, that is what I pay attention to in my analysis. Through a multimodal critical discourse analysis, the material is analyzed in three steps where the first two steps is focused on one individual commercial/ad and the third connects several of them to analyze how the good life is depicted. The analysis is divided into two main themes: time for relationships and Win win. The first theme shows an emphasis on close family relationships that appears to be threatened by cleaning or mainly conflicts about cleaning, the service smooth over the frictions and makes an intimate life enjoyable and improved. The good life here is closely linked to good relationships and busy schedules. The second theme Win win analyses material that focuses on how the work and the workers situation. In this theme a picture emerges of the employer as someone who does a good deed by employing someone through a good company that has good conditions. This theme implicitly addresses the tension that surrounds cleaning services in Sweden and dissolves it with smiles. While wrapping the service good feelings and the promise of good deeds the unequal exchange changes into something natural and good. The good life is not as obvious in this theme, the focus on the good conditions rather promotes home cleaning as a possible part of the good life since it does not disturb the narrative of the good life as a moral good. In order to have an opportunity to move towards the good life, time is needed.

Sandberg Elisabeth, Wallin Rebecca (2008). ”…att dansa istället för att brottas” Gymnasieelevers uppfattning om utvecklingssamtalet. (”Dancing Instead of Wrestling” Students Apprehension of the Development Dialogue) Skolutveckling och ledarskap, SÄL III:3 Lärarutbildningen Malmö Högskola. Syftet med arbetet är att genom intervjuer beskriva gymnasieelevers uppfattningar om utvecklingssamtalet. Uppsatsen ska försöka svara på vad det är som karakteriserar det goda samtalet. När upplever eleverna att utvecklingssamtalet blir utvecklande och gott och vad kan vi lärare lära av eleverna för att uppnå ett gott samtal. Arbetet tar upp forskning om utvecklingssamtal, samtalsmetodik och kommunikation. Forskningen pekar på att lyckade samtalsformer bygger på förberedelse, öppna frågor och ömsesidig respekt. Vidare pekar litteraturstudien på att ett utvecklingssamtal bör ha tydliga mål och en gemensam föreställning om vad man vill kom fram till för att man ska nå personlig utveckling. Sammanfattningsvis beskriver eleverna att ett gott samtal bygger på att läraren ser och förstår eleven. Eleverna vill bli bemötta som vuxna individer och för att samtalet ska bli bra krävs ett genuint intresse för personen och en god förmåga att lyssna på eleven. Läraren ska kunna motivera eleven och få den att känna glädje och positiv anda i sitt skolarbete och sin personliga utveckling. Eleverna ansåg att en förutsättning för ett gott samtal är att känna förtroende och tillit till sin lärare och mentor. Vidare angav eleverna att en brist i utvecklingssamtal på gymnasienivå är att läraren pratar över huvudet på eleverna, särskilt om föräldrarna är delaktiga, samt att tiden ibland inte räcker till för att nå ett djup i samtalen. Nyckelord: bemötande, det goda samtalet, gymnasieelever, kommunikation, samtalsmetodik, utvecklingssamtal.

Sandell Malin (2009). Läraren som trovärdig ledare - Om hur elever får respekt för lärare i gymnasieskolan. (The teacher as a credible leader - How students get respect for their teachers.) Skolutveckling och ledarskap, SÄL III:3, lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med arbetet är att genom intervjuer och observationer beskriva elevers uppfattning av den goda läraren. Uppsatsen ska försöka svara på vad det är som karakteriserar en lärare som eleverna har repsekt för och som de finner trovärdig. Hur upplever eleverna att en bra lärare är och vad kan vi lärare lära av eleverna för att bli bättre lärare?Arbetet tar upp forskning om lärarens ledarskap. Forskningen pekar på att goda läraregenskaper är engagemang, struktur, entusiasm och förståelse. Vidare visar litteraturstudien att en trovärdig och god lärare ska ta eleverna på allvar, vara säkra i sig själva och kunniga i sitt ämne. Sammanfattningsvis beskriver eleverna att den goda läraren bryr sig om sina elever och tar sig tid för dem. Eleverna vill bli bemötta som vuxna individer och för att relationen lärare och elev ska bli bra krävs förståelse och lyhördhet från lärarens sida. Läraren ska kunna motivera eleven och respektera eleven, för att eleven i sin tur ska kunna visa respekt för läraren. Eleverna ansåg att struktur och regler är viktigt eftersom det inger trygghet. Vidare angav eleverna att de inte känner respekt för alla sina lärare på gymnasienivå, och att det i första hand beror på att vissa lärare är osäkra, otydliga eller oengagerade. Eleverna vill ha lärare som de kan lita på och som sätter tydliga ramar för vad som gäller.