Uppsatsen behandlar propositionen En ny sexualbrottslagstiftning byggd på frivillighet som Sverige fick 2018 utifrån ett feministiskt samt biopolitiskt perspektiv. Den har sin utgångspunkt dels i radikalfeministiska teorier och dels i en poststrukturalistisk förståelse av makt och kunskap med fokus på Foucault. Även om samtyckeslagen från 2018 kan förstås som en feministiskt vunnen kamp kan det även förstås som ett sätt för fortsatt reglering och kontroll genom regeringsmakten. Syftet med uppsatsen är att förstå hur sexuella övergrepp konstrueras och hanteras inom svensk politik och lagstiftning idag genom att identifiera centrala teman i propositionen och dess innebörd. Detta görs genom en dekonstruktion av beskrivningar och rekommendationer som synliggör hur propositionen verkar normativt och kunskapsproducerande.  Resultatet visar bland annat på att frivillighet är en tydlig tolkningsram för sex där grundtanken baseras på att sex kan vara ömsesidigt. Genom att förstå sexuella övergrepp som ett individproblem osynliggörs maktstrukturer och kvinnoförtryck. En analys av hur propositionen ofta delar upp övergrepp i privata och politiska sfärer visar hur regeringsmakten har en ovilja att kontrollera övergrepp i nära relationer vilket genom ett biopolitiskt perspektiv tolkas som en reglering av reproduktion och population. Till sist visar resultatet hur olika definitioner av sex och våld har betydelse för hur samhället uppfattar dessa och därmed också hur olika kroppar och sexualiteter regleras olika beroende på om och hur de benämns.

I denna studie intervjuas fritidspedagoger och församlingspedagoger för att undersöka deras syn på och arbete med frågor kopplade till kristendom, samt hur de ser på en samverkan mellan fritidshem och Svenska kyrkan. Resultatet visar på att både fritidspedagoger och församlingspedagoger arbetar med att komplettera skolan genom praktisk undervisning. Bägge yrkesgrupperna arbetar även med en liknande värdegrund och att förmedla denna och traditioner som ett kulturarv till barnen. Kring samverkan framgår det att Svenska kyrkans pedagoger har viss spetskompetens som kan vara en resurs för skolan, men att det också finns negativa konsekvenser i samverkan som att vissa föräldrar riskerar att bli upprörda. Slutsatsen till detta är att det utifrån det liknande arbetssättet möjligen borde vara fritidshemmet som samverkar med Svenska kyrkan och inte klasslärarna, men att samverkan kritiseras vilket kan leda till att många undviker samverkan framöver. Kristendomen lever dock kvar i kulturarvet som förmedlas i skolan, även om lärarna själva inte är medvetna om att det är ett kristet kulturarv som lärs ut.

I dagens samhälle är miljöproblem ett faktum som blivit svårt för mänskligheten att förneka. Dagens miljöpolitiska diskurser handlar främst om vilka miljöproblem som är de verkliga problemen och vad som anses vara lösningen på dessa. Tidigare forskning har studerat diskurser inom miljöpolitiken och hur dessa har förändrats över tid. Denna uppsats studerar hur idéerna om relationen mellan människa och miljö har förändrats över tid i FN:s beslut om miljöstrategier och kommer begränsa sig till tidsperioden mellan åren 1972 till 2015. Uppsatsen använder Carol Bacchis ”What’s the problem represented to be-ansats” för att analysera problem, normer och orsaker som sedan används för att besvara uppsatsens forskningsfrågor om eventuella förändringar i idéerna om relationen mellan människa och miljö. Resultaten visar en förändring i idéerna om relationen mellan människa och miljö i FN:s dokument rörande tre områden, miljö som problem i relation till människan, normativa uppfattningar om miljöns värde samt staters rättigheter till sin miljö. I diskussionsdelen kommer det även fram andra intressanta observationer som att globala samarbeten problematiseras som ett miljöproblem och att globaliseringen har utvecklats tillsammans med diskursen om miljöproblemen. Denna uppsats bidrar till ett nytt teoretiskt ramverk för att undersöka diskurser om miljöproblem genom sin kombination av statsvetenskaplig teori och miljöetiska perspektiv.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om rektors styrning av inkludering ur ett barnrättsperspektiv. Då specialpedagogens professionsuppdrag regleras av rektor, är det av re-levans att undersöka rektors styrning då den inverkar på specialpedagogens uppdrag att främja inkludering ur ett barnrättsperspektiv. Vi har inte funnit tidigare forskning som undersökt hur skolor organiserar den specialpedagogiska verksamheten för att barn som rättighetsbärare ska tillvaratas i inkluderingssträvanden. Tidigare studier visar på att det råder olika uppfattningar om vad inkludering är. Policydokument de mål som rektorer har att förhålla, saknar explicita formuleringar som tydliggör inkludering ur ett barnsättsperspektiv, vilket skapar ett tolknings-utrymme som rektorer har att förhålla sig till. Studien är kvalitativ och semistrukturerade inter-vjuer med åtta rektorer på högstadiet utgör studiens empiriska material. Det empiriska materi-alet tolkas och förstås via inspiration av Foucaults teori Governmentality. Teoretiskt ramverk möjliggör att kunna förstå vilka subjektpositioner som privilegieras genom rektorers mentali-teter vilket sker genom att analysera rationaliteter och styrningstekniker mot uppsatta mål. Re-sultatet visar att rationaliteter om barns rätt till inkludering aktiveras av alla rektorer. Det som i vårt resultat skiljer, är att rektorer aktiverar olika rationaliteter om barn som rättighetsbärare i inkluderingssträvan. Vårt resultat synliggör två subjektpositioner som privilegieras genom rek-torers olika mentaliteter: barn som aktiva rättighetsbärare; barn som passiva rättighetsbärare. I diskussionsdelen problematiseras studiens resultat ur ett specialpedagogiskt perspektiv. För specialpedagogen i praxis kan slutsatser i vår studie förstås som att diskurser produceras och reproduceras utifrån de skillnader i rationaliteter om inkludering ur ett barnrättsperspektiv som aktiveras, hur styrning används på olika sätt mot uppsatta mål, vilket privilegierar olika sub-jektpositioneras. Producering och reproducering av diskurser sker inte enbart via yttre styrning (rektorers mentaliteter) utan även via inre styrning (egna mentaliteter). Med utgångspunkt i Barnkonventionen är att belysa inkludering ur ett barnrättsperspektiv, att synliggöra barnet som aktiv rättighetsbärare i inkluderingssträvanden. Vilket kan förstås ur specialpedagogisk yrkes-professionell roll, innefatta att i praxis verka för att använda styrningstekniker som subjektpo-sitionerar barn (elever) som aktiva rättighetsbärare i inkluderingssträvanden.

In the last couple of years there has been an increase in camera surveillance in Malmö, Rosengård. The purpose of this study is to examine what effect the increase of camera surveillance has on the behaviour of the inhabitants of Rosengård. When talking about camera surveillance this includes every aspect of cameras. There are settled cameras as well as body cameras on police and lastly drones used to monitor. In an earlier study made by me, the aim was to interview police in Malmö to understand the underlying causes for the increase of camera surveillance and to understand in what way the cameras affect human behaviour. Unlike the previous study this one focuses on the inhabitants of Rosengård. The main focus is to see how these people perceive the increase in camera surveillance and to understand what effect they consider the camera surveillance has on mainly the criminal behaviour but also the residents daily behaviour.  The reasoning and thoughts that the residents of Rosengård share with us about camera surveillance in their area will all be analyzed through Michel Foucault's based theories: governmentality and panopticism. These theories are essential since they both concern power relations and the government's effect on self-discipline. Besides these two theories the study will also be supported by Mark Andrejevics theory lateral surveillance as the third theory. The main focus of the third theory is to analyze whether the residents in Rosengård feel like they are obligated to report crime in their area and in what way they monitor their area. The presentation of the theories is followed by an analysis section where the theoretical starting points are applied to the informants' reasoning about the effect of camera surveillance. Finally, the analysis leads on to a conclusion where what is written in the analysis is summarized and reflected upon.

In the last two decades, global action to address noncommunicable diseases (NCDs) has accelerated, but policy adoption and implementation at the national level has been inadequate. This analysis examines the role of rationalities of governing, or governmentality, in national-level adoption of global recommendations. Critical discourse analysis was conducted using 49 formal institutional and organizational documents obtained through snowball sampling methodology. Text were coded using a framework of five forms of governmentality and analyzed to describe the order of discourse which has emerged within the global NCD policy domain. The dominant political rationality used to frame NCDs is rooted in risk governmentality. Recommendations for tobacco control and prevention of harmful alcohol use rely on a governmentality of police mixed with discipline. The promotion of physical activity relies heavily on disciplinary governmentality, and the prevention of unhealthy diet mixed disciplinary measures, discipline, and neoliberal governmentalities. To translate global NCD prevention and control strategies to national action, acceptability for the political rationalities embodied in policy options must be nurtured as new norms, procedures, and institutions appropriate to the political rationalities of specific interventions are developed.

As a response to meet climate targets, transit-oriented development is seen as a tool in Swedish regional development to decrease car dependency. By national infrastructural investments in new train stations, small municipalities are expected to continue the transit-oriented development by plan dense areas with housing in connection to the new train stations. Previous research has shown that sustainable development plans are hard to implement, and that there is a lack of research about the processual dimension of implementing transit-oriented development plans, especially in rural areas. The aim of the thesis is to scrutinise the conditions in which these plans are supposed to be put into place at a municipal level, and in what way municipal interest affect to the implementation. The research question is asking how sustainable development is enacted in practice from the example of transit-oriented developmentin rural areas close to bigger cities. The chosen case studies are two neighbouring municipalities in Västra Götaland region that got new train stations in 2012, according to the planning norm of TOD and due to being located in a designated transport corridor. The empirical data consist of five comprehensive plans and interviews with six municipal politicians. By using a theoretical framework of governmentality studies the rationalities and underlying assumptions that makes the certain enactment of the plans intelligible are analysed. The result show that there are different logics behind the implementation of transit-oriented development plans at the regional and at the municipal level. The rationalities to implement the municipal plans conflict with the stated aim of the plans. When striving for a bigger tax base, the municipalities build housing that attract middle class families, which are the opposite of the dense development close to the train stations that are the goal of the regional plans. Because of interurban competition for a certain population, a sustainable development though transitoriented development can be hard to implement.

Topics concerning gender mainstreaming are highly debated throughout political sciences. Studies imply that gender mainstreaming is implemented in an era of New Public Management which, according to different sources, takes away from the politics of gender equality. Due to the nature of the NPM framework, efficiency and productivity reduce gender mainstreaming to a technicality, rather than actually questioning the underlying structures of gender inequalities. In light of NPMs shortcomings in this aspect, a growing number of studies examine the possibilities Public Value Management has to offer. This framework articulates public value as the most important aspect of public administration. This study performs a policy analysis of the Swedish Migration Agency and examine how the agency deals with gender mainstreaming in terms of implementing a NPM and/or PVM oriented approach. The analysis in this paper is based on Carol Bacchi’s theoretical framework “What’s the problem represented to be?”, which helps isolate causes of the agency's problems regarding gender mainstreaming. Results of the analysis show an unwillingness to conform solely to factors such as efficiency and productivity, but controversially, the agency also heavily relies on the principles of the NPM framework. Conclusions can be made that the structural architecture of the agency prevents a full adoption of the PVM framework. / Statsvetenskapliga institutionen, Umeå Universitet

The aim of this thesis is to explore the modalities of Swedish urban policy in its approach to urban segregation. By using a diachronic discourse analytic approach inspired by Foucault, I attempt to reconstruct the narrative of urban policy by looking at the problematizations of urban phenomena in urban programmes extending over the course of two decades. With respect to situating urban policy between the material realities of the spaces it seeks to address and the political rationalities that underline their framing in policies, I have used Foucault’s concepts of governmentality and dispositif. The overarching goal of this study is to demonstrate the contentious nature of policy decisions which have been informed by the material realities of segregated areas as much as they have been informed by dominant socio-political and economic narratives under which the rhetoric construct of ‘breaking segregation’ (Andersson, 2006) has been subsumed. The study shows that policy decisions are often submerged in the “truth effects” of discourses established well beyond the boundaries of concentrated urban poverty, such as narratives of flows and mobility, sustainable development or economic growth - which in turn significantly affect the policy interpretation of phenomena such as poverty, urban crime and ethnic polarization.

The Finnish legislation on legal gender recognition includes a prerequisite of being infertile. This practice not only differs from the legislation of the other Nordic countries but has also been found to be a violation of articles from human rights conventions. The practice has been found to be incompatible with the picture of Finland as a progressive Nordic country and it indeed creates an inconsistency between the regime of Nordic countries. The aim of the thesis is to analyze this problem from a governmental perspective and to find factors that could explain the difference between these countries. Theories of governmentality and governing gender will be applied in the analysis with the help of discourse analysis. From the perspective of the regime of Nordic countries, it is possible that the legislation in Finland would be developed into the same direction in the following years.