The purpose of this study is to investigate the opportunities and possibilities a librarian has to encourage reading and supply literature to pupils in the ages 13-16 as well as how receptive the pupils and the teachers are to the librarian’s work. The study is performed using semi-structured interviews and the data is analysed using a qualitative method. The study is using Thomas Brante’s work on professional theories as theoretical basis. Five school librarians were selected for interviews. The result of the study shows that pupils are more interested in reading if approached in an informal manner or as an equal than they are when reading is an enforced task. A librarian’s biggest challenge is more likely to depend on how willing the faculty is to listen, communicate and cooperate with the librarian. The headmaster’s commitment towards the concept of a school library as an asset to the students’ education also has a big effect on a librarian’s work.

No description available.

Denna kunskapsöversikt syftar på att granska i vilken utsträckning användningen av datorer leder till utveckling av matematiska förmågor. Arbetet berör främst högstadie- och gymnasieelever på grund av att fem matematiska förmågor är gemensamma för de båda. Att just högstadiet valts ut beror dessutom på att en avgränsning var nödvändigt för att informationssökningsprocessen skulle vara genomförbar. De fem gemensamma förmågorna är begrepps-, procedurs-, resonemangs-, problemlösnings- och kommunikationsförmågan. I arbetet strävar jag efter att besvara frågeställningen ”I vilken utsträckning leder användningen av datorer till utveckling av olika matematiska förmågor?”. Där informationssökningsprocessen, som huvudsakligen skett via sökmotorerna ERIC via EBSCO, Libsearch och SwePub, varit en metod för att få besvara frågan. Men det har även förekommit sekundärsökningar via artiklar och doktorsavhandlingar där jag sedan funnit källor som fokuserat på någon av de fem förmågorna samt datorer. Studierna presenteras och analyseras sedan utifrån genomförande, hur eleverna använder datorerna och synsätt på lärande. Angående resultaten så visar studierna att datorer i stor utsträckning leder till utveckling av problemlösningsförmågan. Dessutom verkar problemlösningsuppgifter överlag även gynnar utvecklingen av andra förmågor som används för att kunna lösa dessa problem. De resterande fyra förmågor uppvisar skillnader i resultat. Det verkar råda en tvetydighet huruvida datorer faktiskt utvecklar dessa förmågor. En förklaring till det är att de olika studierna har låtit eleverna använda sig av datorerna och utföra uppgifter på olika sätt. Kunskapsöversikten mynnar ut i slutsatsen att användningen av datorer kan, i olika utsträckning, leda till utveckling av olika förmågor beroende på arbetssätt. Läraren har då en central del i att utforma en undervisning och uppgifter som integrerar datorer på ett sådant sätt att elevernas förmågor utvecklas.

Syftet med arbetet har varit att ta reda på vad elever gör då de får feedback, skriftliga kommentarer, från lärare på skriftliga uppgifter i biologi. Frågeställningarna som undersökningen utgick från var:- Vad använder eleverna feedback på skriftliga inlämningar till?- Vilka handlingar ger feedback upphov till?Intervjuerna utgår från en undersökning genomförd av Orsmond et al. (2005) som genomförts på biologistudenter, för att se om samma kategorier gick att finna hos högstadieelever inom ämnet biologi.Semistrukturerade intervjuer med 12 elever på högstadiet i årskurs 9 har genomförts, transkriberats och kategoriserats utifrån Orsmond et als. (2005) kategorier. Eleverna är valda med ett bekvämlighetsurval och en relation finns mellan författaren och eleverna sedan tidigare.Resultatet redovisas utifrån frågeställningarna och Orsmond et als. (2005) kategorier: eleverna använder feedback för att motivera sig själva, öka sitt lärande, öka sin reflektion och klargöra att de hade förstått uppgiften. När elever mottar feedback så söker de kontakt med läraren, en del söker också kontakt med vårdnadshavare/andra vuxna eller kamrater i klassen samt en del gör inget alls då de får feedback.Utöver resultaten ovan framkom i undersökningen mekanismrelaterade faktorer om feedback på skolan. Bland annat resonerar eleverna om att de ibland får feedback efter uppgiften har bedömts. De pratar också om tidpunkten för feedback och hur den rent praktiskt ges.

Empirin summeras genom att hävda att psykisk ohälsa är det största skälet till att elever isolerar sig från skolan och detta kan grunda sig i djupgående familjerelaterade problem där eleven har utvecklat sin psykiska ohälsa av de slitningar och negativa följder som kan medföljas av en skilsmässa. När elevens frånvaro blir större och större, är det svårt att återvända på grund av att eleven halkat efter i skolarbetet och det blir även kämpigt att möta klasskamraters frågor. Inkludering av eleven sker via arbetet i elevhälsoteamen där diskussioner sker kontinuerligt om hur eleven ska integreras i skolan samt skolans normer och värden diskuteras och förhållningssätt utifrån både en egen, kommunal och statlig handlingsplan. Specialpedagogen har en viktig roll i elevhälsoteamet där de tillsammans har som första mål ska verka för att eleven ska passa in i skolmiljön och den andra inriktningen är att anpassa omgivningen till eleven. / The empiricism is summed up by claiming that mental illness is the main reason why students isolate themselves from school and this can be based on profound family-related problems where the student has developed his or her mental health from the wear and tear consequences that can result from a divorce. As the student's absence grows larger and larger, it is difficult to return because the student has slipped into school work and it also becomes difficult to meet classmates' questions. The inclusion of the pupil is done through the work in the student health team where discussions are ongoing about how the pupil should be integrated into the school, and the school's norms and values are discussed and approaches based on both their own, municipal and state action plan. The special educator has an important role in the student health team where together they have the first goal of working for the pupil to fit into the school environment and the second focus is to adapt the environment to the pupil.

Uppsatsen handlar om de svårigheter och utmaningar som högstadieelever med utländsk bakgrund står inför när de lär sig de naturvetenskapliga ämnena. Uppsatsen handlar även om faktorer som påverkar elevernas lärande i skolan, såsom social och ekonomisk bakgrund och elevernas ålder när de kom till Sverige. Dessutom undersöker den de anpassningar som skolan erbjuder till elever som har svenska som andraspråk för att förstå dessa ämnen och för att uppfylla målen.För att genomföra studien intervjuades elever med utländsk bakgrund för att undersöka vilka svårigheter och utmaningar de stöter på när de lär sig naturvetenskapliga ämnen i skolan och hur dessa ämnen påverkar deras utveckling. Dessutom intervjuades lärare för att undersöka vilka svårigheter och utmaningar de möter i klassen när de undervisar elever med utländsk bakgrund, hur de anpassar lektionen enligt elevers nivåer och vilken roll lärare spelar för att förbättra elevernas nivå och uppnå sina kunskapsmål. Intervjuerna med eleverna och lärarna visade att språket i de naturvetenskapliga ämnena är det största hindret för utländska elevers lärande. Eleverna påpekade att det vetenskapliga språket skiljer sig helt från det språk de utövar dagligen. Lärarna framhöll att de flesta elever undviker att delta i lektionen eftersom de inte har ett ordförråd för de vetenskapliga begreppen. När det gäller anpassningar nämnde lärarna några förslag som gör det lättare för elever med utländsk bakgrund att förstå de naturvetenskapliga ämnena, till exempel att förklara lektioner på det enklaste sättet, att integrera eleverna med utländska bakgrund med de svenskar eleverna i grupper för att eleverna med utländska bakgrund ska lära sig snabbare. Både elever och lärare var överens om att det måste finnas några lärarassistenter som talar utländska elevers modersmål för att göra det lättare för eleverna att förstå de vetenskapliga begreppen.

SammanfattningSyftet med uppsatsen är att klarlägga högstadieelevers intresse av historia samt deras intresse för omvärlden. Jag har utgått ifrån ett elevperspektiv för att utreda elevernas uppfattningar av historia med avsikt att väcka tankar om hur pedagoger kan skapa intresseväckande ingångar i historieundervisningen för att öka förutsättningarna att höja elevernas historieintresse. Min erfarenhet är att när elever upplever undervisningen som intressant, relevant och meningsfull ökar motivationen att lära sig. Jag har använt mig av en kvantitativ enkätundersökning för att klargöra högstadieelevers intresse av historia och omvärlden. Därtill har jag även utgått ifrån två kvalitativa gruppdiskussioner för att få mer uttömmande svar av informanterna. Sammanfattningsvis kan jag konstatera att historieintresset ökar i samband med elevernas ålder och årskurs men även att killar är mer intresserade av historia än tjejer. Killarna är dessutom mer intresserade av att studera hela världen medan tjejerna föredrar lokal och svensk historia.

Sammanfattning Bakgrund Forskning har visat att pojkars och flickors matvanor skiljer sig åt på högstadiet. Riksmaten ungdoms resultat visade att mer än 90% av deltagarna åt mindre än hälften av den rekommenderade mängden frukt och grönsaker. Ungdomar har god kännedom om vad som anses vara hälsosam och ohälsosam mat. Utbildning i matlagning behöver finnas med i läroplanen för att säkerställa att kunskapen om goda vanor bevaras ur ett hälsoperspektiv. Syfte Syftet var att studera hur högstadieelever resonerar kring matvanor och vad som påverkar deras matvanor. Metod Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med 17 informanter,tio flickor och sju pojkar som fyllt 15 år. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan analyseras med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat Största delen av informanterna säger att sallad och grönsaker är hälsosamma val av livsmedel. Låg fetthalt, gärna vegetariskt och hemlagat nämns som bra val ur hälsoperspektiv. Att äta varierad kost för att få i sig alla näringsämnen en behöver genom att följa tallriksmodellen samt att dricka vatten till maten ansågs hälsosamt. Snabbmat från McDonalds nämndes ofta som exempel på ohälsosam mat. Fysisk aktivitet och umgänge med kompisar, samt om det var vardag eller helg påverkade informanternas matvanor. Mat som de uttryckte var ohälsosam ansågs även som godare, medan mat som de fann som hälsosam inte tycktes smaka lika bra. Slutsats Ungdomars resonemang stämmer väl överens med de nuvarande råden kring kost. Ungdomarna kan väl beskriva vad som är hälsosamt och inte. Den större delen av informanterna nämner att hem- och konsumentkunskap inte påverkat nämnvärt hur de ska äta. Några av dem tycker att de blivit påverkade av undervisningen. Sociala medier har i viss mån negativ inverkan på ungdomar, som att få dem att äta lite mat för att hålla sig smala, men sociala medier kan också inspirera ungdomar till att laga mat.

Denna litteraturstudie syftar till att utforska och utvärdera centrala metoder inom TBL med inriktning på hur de kan tillämpas för att främja och förbättra läsförståelsen hos elever i grundskolan, med särskilt fokus på åldrarna 13–16 år. Den frågeställning som används för att uppnå syftet är: • Vilka metoder inom testbaserat lärande har visat sig vara framgångsrika för att förbättra läsförståelsen hos elever i grundskolan, med särskilt fokus på åldrarna 13–16 år? Genom en systematisk litteraturstudie utkristalliseras ett tydligt mönster att formativa tester samt aktiva återkallningsövningar har en positiv inverkan på elevers läsförståelse. Studien ger en översiktlig beskrivning av olika minnessystem och minnesprocesser som är nödvändiga att belysa för att tydliggöra sambandet mellan hur dessa hänger ihop med effektiv inlärning och de centrala metoder inom TBL som anses kunna vara gynnsamma för den enskilde elevens framgång i skolan i stort, men med särskilt fokus på förbättrad läsförståelse.

I följande kunskapsöversikt presenteras internationell och nationell forskning från tio studier som på olika sätt berör utformningen av grammatik som en del av svenskundervisningen och utvecklingen av elevers skrivförmåga. Syftet med översikten är att undersöka och sammanställa forskning om hur blivande och verksamma svensklärare kan undervisa i grammatik på ett sätt som gynnar elevernas skrivutveckling. Frågeställningen som behandlas är: Hur kan grammatikundervisningen utformas för elever i högstadie- och gymnasieåldern så att undervisningen främjar elevernas skrivutveckling? Sökprocessen för kunskapsöversikten genomfördes på ett systematiskt sätt. De utvalda artiklarna genomgick en noggrann granskning. Materialet berör grammatikundervisning och skrivutveckling i förstaspråksundervisning. Tematisk analys användes som analysmetod av det utvalda materialet, vilket resulterade i framtagandet av tre övergripande teman.  Resultatet av denna kunskapsöversikt visar att grammatikundervisning som har potential att främja elevernas skrivutveckling kan utformas genom samtal mellan elever sinsemellan och mellan elever och lärare, autentiska texter samt kreativt skrivande. Resultatet visar även att det finns bristande forskning kring vilka delar av språksystemet som undervisas vid grammatikundervisning. Slutsatsen är att samtalen, arbetet med autentiska texter och kreativt skrivande bör verka tillsammans i grammatikundervisning för att potentiellt främja skrivutveckling.