Syftet med studien är att synliggöra förskollärares uppfattningar av anknytning och trygghet vid introduktion av barn mellan 1–2 år samt att skapa en förståelse för om olika introduktionsmodeller kan påverka deras uppfattningar. Det finns huvudsakligen två introduktionsmodeller som är de mest vanliga i Sverige, föräldraaktiv- och traditionell introduktion. De två modellernas utformning skiljer sig åt vilket visar på vikten av att bidra med kunskap om vilken betydelse anknytning och trygghet har för de yngsta barnen vid introduktion. Studien utgår från anknytningsteorin (Bowlby, 1982) som teoretisk bakgrund samt med dess centrala begrepp som anknytning, inre arbetsmodeller, trygghet, trygg bas och säker hamn samt anknytningsmönster. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod utifrån en fenomenografisk ansats, där semistrukturerade intervjuer har tillämpats som forskningsredskap. Sex förskollärare har intervjuats där alla har erfarenhet av de båda introduktionsmodellerna men besitter olika långa arbetslivserfarenheter inom förskola. Analysen av den insamlade empirin grundar i anknytningsteorins centrala begrepp för att kunna urskilja en variation i förskollärarnas uppfattningar kring anknytning och trygghet. I studiens resultat framställs förskollärarnas uppfattningar av hur anknytning och trygghet visas i barns beteenden, vilka hinder som kan påverka introduktionen samt vilka strategier som används för att skapa anknytning och trygghet vid introduktion. Förskollärarna lyfter även fram deras olika uppfattningar av de två introduktionsmodellerna som visar på att en utveckling har skett gällande deras utformning. Resultatet visar hur olika faktorer kan påverka barns möjlighet till att kunna skapa en anknytningsrelation till en pedagog, där det bli värdefullt att barn får möta lyhörda pedagoger som kan tillgodose barnets individuella behov av närhet och trygghet.

För att klara klimatförändringarna måste våra kunskaper om havet förbättras, både hur det påverkas men även hur vi kan bruka havet på ett mer hållbart sätt. Havsbruket är ett gestaltningsförslag till en offentlig byggnad på ön Oaxen som kombinerar ett klassiskt ”folkets hus” med ett forsknings- och utbildningscentrum för havsodling samt en plats för kommunikation till och från ön sjövägen. Syftet med Havsbruket är att utforska möjligheterna för en byggnad att ge en plats en starkare relation till havet samt att skapa en samlingspunkt för besökare men även för de boende på ön och för boende på omkringliggande öar.Byggnaden tar genom sin laduform fasta på platsens karaktär samtidigt som dess placering tvärs strandlinjen med två tredjedelar av byggnaden ute på vattnet med inbyggt båthus skapar en tydlig anknytning till havet. Det är byggt i trä och kan med hjälp av stora portar anpassas till rådande väderlek. / In order to cope with climate change, our knowledge of the sea must be improved, both how it is affected but also how we can use the sea in a more sustainable way. Havsbruket is a design proposal for a public building on the island of Oaxen that combines a classic “folkets hus” with a research and education center for aquaculture and a place for transportation to and from the island by sea. The purpose of Havsbruket is to explore the possibilities for a building to give a place an enhanced relationship to the sea and to create a gathering point for visitors but also for the residents on the island and for residents on surrounding islands. Through its barn shape, the building takes on the character of the site while its location across the shoreline with two thirds of the building out on the water with a built-in boathouse creates a clear connection to the sea. It is built of wood and can be adapted to the prevailing weather with the help of large gates covering the windows.

Syftet med denna studie avser att undersöka förskollärares didaktiska perspektiv på introduktioner, om dessa förändrades under pandemin samt om nya arbetssätt implementerats i nuvarande arbetssätt. För att svara på detta lutar sig studien mot tre frågeställningar; Förändrades förskollärarens arbetssätt vid introduktionen av nya förskolebarn under pandemin och i så fall på vilket sätt? Hur påverkades relationsskapandet mellan dels förskollärare och barn dels mellan förskollärare och vårdnadshavare under pandemin? Innebar pandemin att arbetssättet för att introducera barn till verksamheten har ändrats i nuvarande arbetssätt?För att få en fördjupad förståelse för förskollärares erfarenheter av introduktioner och hur det påverkades av pandemin har en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer valts. Sammanlagt intervjuades sju respondenter varav alla förskollärare.Anknytningsteorin har valts som ett teoretiskt ramverk i studien. För att få fram ett resultat har den insamlade empiri bearbetats och analyserats utifrån begreppen trygg bas och säker hamn samt primär och sekundär anknytningsperson. Resultatet påvisar vikten av att skapa trygga relationer samt att barnet får en anknytning vid introduktioner till förskolans verksamhet. Vidare framkommer det att relationen till både barn och vårdnadshavare blivit påverkade till följd av det sociala och fysiska restriktioner pandemin medförde. Resultatet lyfter att nya arbetssätt under pandemin tog form såsom introduktioner utomhus.

Background: The global marketplace is characterized by rapid and constantchange, resulting in complex logistics systems. The port industry, which is a crucial link in the supply chain, seeks to understand the complexity of market dynamics. Ports should understand the changing market dynamics to better meet the market demand and have a competitive advantage. One representative from the port industry is Swedish ports and the Port of Gothenburg, which will be the focus of this thesis. The market demand for paper and paperboard has been a significant driver of shipping activities in Swedish ports. The market demand for bulk and container shipping is also relevant due to its influence on the port’s operation. Furthermore, itis essential for port authorities to understand the demand-oriented infrastructure to develop strategies to meet the market dynamics. Purpose: This thesis has been undertaken on behalf of the PoG. The purpose of the thesis is to provide a clearer understanding of how the current and future market demand of paper and paperboard influence Swedish ports with scenario planning. Based on the future market demand for paper and paperboard, additional information of the future market demand for bulk and container will be included in the scenarios. By using the scenarios, recommendations will be given regarding investments the port authority at PoG needs to implement as a response to future paper and paperboard market demand. Methodology: The thesis has a qualitative case study with Port of Gothenburg as the study object. Data collection has been conducted through semi- and unstructuredinterviews from the Swedish forest industry, three forest companies and port authority at Port of Gothenburg. Additionally, scenario planning will be the main analysis method in this thesis. Conclusion: The current market demand for paper and paperboard indicates that demand for paper is decreasing, while demand for paperboard is increasing. The future market demand for paper and paperboard can develop in several ways. The authors of this thesis believe that the market demand for paper will have a structural fall with an exception for special paper. While paperboard will have a continuous increase. Furthermore, there is currently an increase of bulk and container shipping in the Port of Gothenburg. The authors believe that future market demand for bulk will be stable, while container will have an increased trend. However, as the market demand is hard to predict, the thesis presents four scenarios of different futureoutcomes of market demand for paper, paperboard, bulk- and container shipping. There are several investments needed for the Port of Gothenburg to respond to theestablished demand scenarios. Investments that will benefit Port of Gothenburg themost are Port Community System (PCS), Integrated Warehouse ManagementSystem (IWMS), Real-Time Location System (RTLS), development of port quays,larger quay cranes and floating islands, and cold ironing and renewable energy. Key words: Paper, Paperboard, forest industry, bulk, container, cargo shipping,seaport, Port of Gothenburg, scenario planning, port investments

Centralt belägna hamnområden världen över blir idag föremål för stadsutveckling till följd av att kustnära verksamhetsområden omlokaliseras eller avregleras och vars frigjorda markarealer ger utrymme för ny bebyggelse. Varbergs stad står idag inför ovan nämnda förändring mot bakgrund av beslut att förlägga Västkustbanan i tunnel under stadens centrala delar likväl beslut att omlokalisera Grenåfärjans tilläggsplats och Handelshamnens centralt belägna verksamheter till mer perifera hamndelar i staden. Barriärer försvinner och markarealer frigörs vilket skapar förutsättningar att etablera ny bebyggelse inom Varbergs stations- och södra hamnområde och åter låta staden möta havet längs denna kuststräcka. Föreliggande magisteruppsats resulterar i ett planförslag för ny bebyggelse inom Varbergs stations- och södra hamnområde. Syftet med uppsatsen är att, utifrån teoretisk och praktisk kunskap om dagens stadsutveckling, skapa en bebyggelse som harmonierar med omgivningens småskaliga stadsstruktur och samtidigt möter stadens och regionens tillväxt och medföljande behov av centralt belägna bostäder och lokaler för verksamheter och service. Planområdets lokalisering medför goda förutsättningar för en blandad bebyggelse och planförslaget tar utgångspunkt i integrerade funktioner så som bostäder, kontor, handel och service. Uppsatsen avgränsas till att utifrån teoretiska utgångspunkter och analysmetoder behandla frågeställningar som berör hur bebyggelsens struktur och innehåll kan skapa förutsättningar för ett levande stadsrum med aktivitet och rörelse mellan husen. Likaså hur bebyggelsens struktur kan tillvarata visuella och rumsliga kopplingar mellan geografiskt angränsande målpunkter, likväl tillvarata den möjlighet som öppnas upp för staden att åter möta havet längs denna kuststräcka. Planförslaget föregås av dokumentstudier och en fallstudie. Dokumentstudierna berör främst de för uppsatsen utvalda teorier och tillhörande analysbegrepp som ligger till grund för utformningen. Förutom en analys av Varbergs stations- och södra hamnområde återfinns också en karaktärsanalys av Varbergs stads olika områden och där flertalet av dem angränsar det aktuella planområdet.

Göteborgs hamn besöks dagligen av hundratals lastbilschaufförer som har uppdrag i hamnen. Däremot finns det ingen upprättad uppställningsplats för dem, varken under kortare eller längre tidsperioder. Detta leder till att lastbilar parkerar på olämpliga ställen i hamnen då inget alternativ till parkering finns. Göteborgs hamn AB har därför velat ha en utredning för var en uppställningsplats bör finnas och hur stor den behöver vara, vilket undersöks och besvaras av denna utredning Lokalisering och utformning av uppställningsplatser för lastbilar vid eller i närheten av Göteborgs hamn. Frågeställningarna för utredningen innefattar hur stort behovet av en uppställningsplats är, vilka ytor som finns tillgängliga som potentiella uppställningsplatser samt vilka kostnader det kommer bära med sig att anlägga de uppställningsplatser som rekommenderas. Dels studeras hur en uppställningsplats på kort sikt ska vara utformad, vilket är definierat fram till år 2020, men även hur en uppställningsplats i ett längre tidsperspektiv som sträcker sig från år 2020 och framåt ska vara utformad. På kort sikt efterfrågas en uppställningsplats som kan användas för parkering upp till 5 timmar, och i ett längre tidsperspektiv skall en uppställningsplats för långtidsparkering och övernattning erbjudas. För att ta reda på hur stort behovet är genomfördes en intervjuundersökning med 149 lastbilschaufförer, som fick svara på frågor rörande sitt behov av uppställningsplats i eller i närheten av Göteborgs hamn. På kort sikt har tre alternativ tagits fram som potentiella uppställningsplatser och på lång sikt finns två framtagna alternativ. Var uppställningsplatsen skall lokaliseras studeras utifrån faktorerna trafikflöde, miljö, säkerhet och tillgänglighet och resonemang kring hur de olika faktorerna påverkas i respektive alternativ. Behovet på kort sikt beräknas vara 40-45 platser och för en långtidsparkering krävs 80-90 platser. På kort sikt rekommenderas att en uppställningsplats inrättas på den plats där ID-kontrollen för Ro/Ro-terminalen i nuläget är belägen. Den främsta fördelen är närheten till hamnområdet, att det skulle vara enkelt för lastbilschaufförerna att komma till och från uppställningsplatsen och att säkerheten är god för sitt ändamål. För en uppställningsplats för långtidsparkering rekommenderas att östra delen av logistikområdet Halvorsäng används för detta. Fördelar med platsen är att det finns goda möjligheter att inrätta en uppställningsplats med hög säkerhet på den platsen, vilket är viktigt för att uppställningsplatsen överhuvudtaget ska användas. Dessutom är närheten till hamnen en stor fördel. En uppställningsplats på den nuvarande ID-kontrollen kan utformas på två olika vis, där det ena alternativet bär med sig mer kostnader men resulterar i en högre kapacitet. Den enklare varianten beräknas kosta ungefär 5 miljoner SEK och den något mer omfattande varianten beräknas kosta ungefär 16 miljoner SEK. Vilket alternativ som inrättas är upp till Göteborgs hamn AB eftersom det beror på vad ytan ska användas till efter år 2020. För att göra en uppställningsplats för långtidsparkering uppkommer högre krav på säkerhet och de uppskattade kostnaderna för att anlägga en uppställningsplats på Halvorsäng är ungefär 25 miljoner SEK. Slutsatserna är att det finns möjlighet att med relativt enkla medel kunna lösa problemen med felparkerade lastbilar på hamnområdet på kort sikt. På längre sikt beräknas ytan vid Halvorsäng inte vara tillräckligt stor för att klara av hela behovet, varför ytterligare åtgärder behöver utredas. Oavsett utgång krävs att lastbilschaufförernas situation förbättras för att Göteborgs hamn ska kunna vara det hållbara godsnav som de eftersträvar.

<p>What is located on the bottom in the water outside of Birka? Remains of a water palisade or jetties and other constructions.</p><p>Birka a Viking Age town that existed between AD 750 and 975 was located on the northwestern part of the small island of Björkö, in the Mälar archipelago of the Baltic Sea in Sweden. The Town was protected onshore by a hill fort and a town rampart. It is a widely spread assumption that Birka had a water palisade as a part of its<strong> </strong>defense. There are logs and other remnants on the bottom of the lake dating back to the Viking age. Uncertainty remains as to the origin of these remnants. The questions being, are they from a water palisade or the remnants of jetties and other constructions. The amount of fire wood alone needed to support 500 inhabitants for one year is equal to a wall of wood one meter high, one meter wide and two kilometers in length. This calculation does not take into account the wood used for transportation of other materials, people and animals. The conclusion is that future examination of the area is necessary to find out what is located on the bottom in the water.</p>

What is located on the bottom in the water outside of Birka? Remains of a water palisade or jetties and other constructions. Birka a Viking Age town that existed between AD 750 and 975 was located on the northwestern part of the small island of Björkö, in the Mälar archipelago of the Baltic Sea in Sweden. The Town was protected onshore by a hill fort and a town rampart. It is a widely spread assumption that Birka had a water palisade as a part of its defense. There are logs and other remnants on the bottom of the lake dating back to the Viking age. Uncertainty remains as to the origin of these remnants. The questions being, are they from a water palisade or the remnants of jetties and other constructions. The amount of fire wood alone needed to support 500 inhabitants for one year is equal to a wall of wood one meter high, one meter wide and two kilometers in length. This calculation does not take into account the wood used for transportation of other materials, people and animals. The conclusion is that future examination of the area is necessary to find out what is located on the bottom in the water.

Idag befinner sig produktionsföretag under konkurrenskraftiga och snabba förändringar i en global marknad. Det utmanar företag som jobbar med materialtillverkning och distributionsnät på en global nivå till att ständigt förbättra deras verksamhet. Aktörerna som verkar inom en och samma supply chain bör enas för att kunna bli konkurrenskraftiga och flexibla, som respons på globaliseringen. Genom att företag skapar gemensamma mål, delar information, risker och vinster kan alla aktörer inom kedjan gynnas. Denna fallstudie har genomförts på en av Oxelösunds Hamns verksamheter, nämligen SSAB:s Stålhamn, som de driver åt SSAB i Oxelösund kommun. Stålhamnen har en viktig roll i SSAB:s supply chain eftersom den agerar som SSAB:s skeppningshamn där material som kommer från SSAB i Borlänge och Oxelösund lagras tills de ska skeppas vidare till andra hamnar i världen. Idag upplever Oxelösunds Hamn ineffektiv information- och materialflöde inom Stålhamnens verksamhet. Syftet med studien är att undersöka materialhantering i form av vilka transport- och lagringsmetoder som sker inne i en av Stålhamnens verksamheter, Coilsterminalen. Därefter klargörs vilka slöserier som finns samt hitta förbättringar för att effektivisera information- och materialflödet vid hanteringar av plåtrullar i Coilsterminalen. Studien har primärt genomförts genom observationer, ostrukturerade och några strukturerade intervjuer samt strukturerade mejlkonversationer och insamling av data. Fokuset låg på att hitta de möjliga effektiviseringsområden i praktiken för att sedan hitta teori och litteratur som belyser de upphittade bristerna. Några teorier som kommer att betonas på grund av deras relevans är Lean, lager- och supply chain teori. Studiens resultat och analys visar att utmaningarna som hindrar effektivisering i Coilsterminalen är baserad på interna och externa faktorer. Interna faktorer består av onödig förflyttning av material, omarbetning i kontor och outnyttjat arbetsskift. Externa faktorer orsakas på grund av leverantörer i form av osäkerhet av informationsinput samt material input/output. Studien resulterar i att den optimala lösningen är att samarbetet mellan aktörerna i kedjan förbättras så att flöde av information blir bättre och förminska osäkerheten i leverans och utleverans. Vidare uppmuntrar studien Oxelösund Hamn att samla in data, i form av statistik, om dagliga händelser i Stålhamnen så att de belyser problem och kostnader som är dolda. Oxelösund Hamn uppmuntras också införa det outnyttjade arbetsskiftet under natten och förminskning av lagret. / Today, manufacturing companies are under competitive and rapid changes in the global market. It challenges companies working with material manufacturing and distribution networks at a global level to continually improve their business. The actors operating within a single supply chain should unite to increase their ability to compete and remain flexible, as a response to the effects of globalization. By creating business goals, sharing information, risks, and profits, all operators in the chain can benefit. This case study has been carried out in one of Oxelösund Harbor's operations, namely SSAB's Steel Port, which they operate for SSAB in Oxelösund municipality. The steel harbor has an important role in SSAB's supply chain because it acts as SSAB's port of shipment where materials coming from SSAB in Borlänge and Oxelösund are stored until they are shipped to other ports in the world. Today, Oxelösund Harbor is experiencing inefficient information and material flow within the Steel Harbor's operations. The purpose of the study is to investigate material handling in terms of which transport and storage methods are carried out in one of the steel ports operations, the coil terminal. Thereafter, the study will clarify what kind of waste there is and find improvements to streamline information and material flow when handling coils in the coil terminal. The study was primarily conducted through observations, unstructured and to a lesser extent structured interviews, structured email conversations and data collection. The focus was on finding the possible areas that could become more efficient in practice and then finding the theory and literature that highlight the shortcomings found. Some theories that will be emphasized, because of their relevance, are Lean, inventory and supply chain theory. The study's results and analysis show that the challenges that hinder the efficiency of the coil terminal are based on internal and external factors. Internal factors consist of unnecessary movement of materials, reworking in office and unused work shifts. External factors are caused by vendors in the form of information insufficiency and material input/output. The results of the study conclude that the optimal solution is that the cooperation between the operators in the chain is improved so that flow of information becomes better and reduce uncertainty in delivery and shipping. Furthermore, the study encourages Oxelösund Harbor to collect data, in the form of statistics, concerning daily events in Stålhamnen, highlighting problems and costs that are hidden and start utilizing the unused work shift during the night, as well as reducing the stock.

Helsingborg beräknas växa med 40 000 nya invånare till år 2035 vilket har resulterat i stadsförnyelseprojektetH+ med dess planer att förtäta hamn- och industriområdet Södra Hamnen för att skapa fyranya bostadsområden. Först på tur är det exklusiva området Oceanhamnen som byggs upp på artificiellaöar i hamnbassängen med nära förbindelser till centralstationen. Uppsatsens syfte är att undersökastadsförnyelseprojektet H+s utifrån teorier gällande segregation och gentrifiering för att diskutera vilkapotentiella sociala följder projektet kan få för staden. Genom litteraturstudier som relaterar H+projektet till liknande projekt och utifrån observationer i Södra Hamnen konstateras att utbyggnaden avdet nya området i Södra Hamnen kommer leda till gentrifiering och segregation av staden. Detta då degrupper som uppmanas att flytta in i det nya området främst kommer vara välbeställda, vilket leder tillbortträngning av låginkomsttagare. Helsingborgs upprepade försök att höja Söders ställning visar ocksåpå de maktpositioner som finns mellan de båda stadsdelarna där Norr sedan länge varit etablerat somden överlägsna stadsdelen.