Syftet med studien är att belysa hur människor med funktionsnedsättning upplever att vara i behov av stöd och hjälp för att klara vardagliga göromål. Därtill syftar studien till att undersöka hur denna målgrupp upplever att de kan påverka utformningen av hemtjänstinsatserna och i så fall på vilket sätt? För att besvara syftet och fånga människans egen upplevelse användes kvalitativ metod i form av intervjuer. Studiens resultat bygger på fem intervjuer med människor i varierande ålder och med olika funktionsnedsättningar. Gemensamt för intervjupersonerna är att de alla har hjälp från hemtjänsten.      I analysfasen framkom fyra huvudkategorier: ”upplevelser av påverkansmöjligheter”, ”självständighet och beroende”, ”anpassning” samt ”strategier”. Utifrån dessa kategorier diskuteras resultatet i förhållande till tidigare forskning gällande människor i behov av stöd och hjälp. Därtill har teorier använts för att försöka förklara det resultat som framkommit vid genomförandet av studien. Bland annat så förs resonemang omkring hur individualismen i vårt moderna samhälle påverkar en människa med funktionsnedsättning som är i behov av stöd och hjälp.    Resultatet från studien visar att det finns vissa faktorer som har större betydelse än andra för hur den enskilde upplever att vara i behov av stöd och hjälp från hemtjänsten. Det kan till exempel handla om huruvida funktionsnedsättningen är medfödd eller förvärvad. I studien framkom att den tydligaste strävan efter självständighet kan ses hos dem som upplever beroendet till hemtjänsten som mest påfrestande. / The aim of this study was to explore how people with disabilities experience to be in need of support and help to cope with everyday tasks. The aim was also to study if they feel that they can influence the design of the home help and, if so, how? To answer the purpose and in order to capture the man's own experience qualitative methodology was used, and interviews were carried out. The result of the study is based on five interviews with people of different ages and with various disabilities. Common to all interviewees was that they all have help from home care. The analysis revealed four main categories: “perceptions of influence”, “independence and dependence", "adaptation" and “strategies". From these categories the results are discussed in relation to previous research about people in need of support and help. In addition, the theories used to explain the results of the study which obtained during implementation. Among other things, so the argument about the individualism in our modern society, affecting people with disabilities in need of support and assistance. Results of the study show that there are certain factors that are more important than others for the experience of having public home care. It is a matter of whether the functional limitation is congenital or acquired. It appears that the obvious desire for independence can bee seen by those who experience addiction to home care as most stressful.

Riksdagen beslutade år 2000 om en nationell handlingsplan för att förbättra tillgängligheten för persoaner med funktionsnedsättning. Hindren skall vara åtgärdade före 2010. Syfte. Att studera hur tillgänglighet i offentlig miljö beskrivs i vetenskapliga artiklar och hur det påverkar delaktigheten i socila aktiviteter för personaer med fysisk funktionsnedsättning. Metod. Systematisk litteraturstudie av artiklar sökta i fyra olika databaser. Resultat. Elva artiklar publicerade 2002-2009 studerades och resultatet visar att tillgänglighet i offentlig miljö har stor betydelse för delaktighet i sociala aktiviteter men också graden av funktionsnedsättning, ålder samt upplevelse av hinder är faktorer som är avgörande. Konklusion. Resultatet styrker vikten av att följa den nationella handlingsplanen från 2000 för att öka möjligheten för personer med funktionsnedsättning att leva enligt sina egna önskemål och inte vara tvingade att acceptera hinder i omgivningen. / The Swedish Parliament decided in 2000 on a national plan to improve the accessibility to people with disability. Environmental barriers should be removed prior to 2010. Purpose. To investigate how accessibility to public environments is described in scientific articles and how it influences participation in social activities for persons with physical functional limitations. Method. Review of scientific articles found in four different databases. Results. Eleven scientific articles published 2002-2009 were studied and the result showed that accessibility to public environments is found to be of great importance for participation in social activities. For persons with physical functional limitations, level of disability, age and experience of environmental barrioers are utmost importance. Conclusion. The result strengthen the necessity of following the national plan from 2000 and thereby increase the possibilities for persons with disability to live according to their own wishes and not be forced to accept environmental barriers.

<p>Vårt syfte med arbetet är att få en ökad kunskap om barn med svårigheter såsom, stress, läs- och skrivsvårigheter, DAMP, övervikt, fysiska handikapp och mobbning. Vi vill också få en ökad förståelse för hur man kan underlätta för dessa barn i idrottsundervisningen. </p><p>Våra frågeställningar: Är skolans idrott viktig för elevernas fysiska och psykiska utveckling? Kan man inom idrottsämnet underlätta för barn med de svårigheter av de slag vi studerat? Hur definieras dessa typer av svårigheter i litteraturen och hur uppmärksammar man dem hos barn? </p><p>Vi har lagt tyngdpunkten på litteraturstudien men har även en empirisk del där verkligheten speglas av specialpedagoger och idrottslärares erfarenhet. </p><p>Genom arbetet har vi kommit fram till att många av dessa svårigheter som vi valt att behandla, har uppstått genom att samhället har förändrats och människan har inte anpassat sig efter det.</p>

Dagens samhälle sägs vara byggt för alla, trots det stöter många med funktionsnedsättningar på problem i vardagen som hindrar dem från att känna sig som en i mängden. Högskolan i Gävle har visat sig ha brister gällande tillgängligheten. Detta uppenbarade sig bland annat i undersökningar som gjordes av studenter i Byggnadsingenjörsprogrammet på Högskolan i Gävle 2011. Examensarbetets mål är att identifiera vilka problem som finns vid ramper och entréer. För att underlätta undersökningen valdes de större entréerna på skolan ut. Teorimaterialet är uppbyggt av BBR 2014, Bygg ikapp och hemsidor med relaterat material. Sökandet efter vetenskapliga artiklar gjordes på webbsidor såsom Taylor &amp; Francis Online, Academic Search Elite och Web of Science. Dessa hittades på databasen som Högskolan i Gävles bibliotek ställer till förfogande och de sökningar som gjordes var då efter relevant litteratur som kretsar kring funktionsnedsättningar och framkomlighet i byggnader. Undersökningen grundar sig på två laborationer som namngetts till laboration 1 och 2. I laboration 1 uppmättes ny mätdata och jämfördes med tidigare framtagen litteratur-data som beskriver vad som är acceptabelt då man ska ta sig fram med rullstol. Mätdatat består av mått och kontroll av befintliga hjälpmedel på plats. Laboration 2 bestod av ett rullstolstest som utgick från en tidigare upprättad kontrolleringsmall. Detta test gick ut på att själv uppleva problemen och genomgå testen utifrån en verklig upplevelse. Resultaten från båda laborationerna visade att många entréer har stora brister på de flesta punkterna. / It is claimed that the modern society is built for everyone, yet many individuals with disabilities encounter problems in their everyday life that prevent them from feeling like a part of society. University of Gävle has been proven to have insufficiencies regarding availability. This has been exposed in surveys conducted by students in the Building Engineering Program. This thesis aims to identify the problems that exist at the ramps and entrances. To facilitate the investigation, the major entrances to the school were selected. The theoretical material consists of BBR 2014, Bygg ikapp 2014 and websites with related content. To find scientific articles websites such as Taylor &amp; Francis Online, Academic Search Elite and Web of Science was used. These articles were discovered in the database in the library of The University of Gävle and the searches related to relevant literature that revolves around disabilities and accessibility in buildings. The study is based on two labs that has been named lab one and two. In lab one, the entrances were measured and this data was compared with previously established literature-data that describes what is acceptable when you are using a wheelchair. This data consists of measurements but also an inspection of existing resources. Lab two consisted of a practical test with a wheelchair and was based on an existing template used in checking accessibility. The purpose of the second test was to experience the problems firsthand and undergo these tests as a real-life experience. The results from both labs were very poor and many entrances showed major flaws at most checkpoints.

Det här examensarbetet handlar om på vilket sätt Internet/IT kan göra livet lättare för handikappade. Arbetet grundar sig på mitt intresse för teknik och vad den kan göra för nytta för både pedagoger, lärare och främst elever i särskolan. Jag har bl a undersökt hur Internet/IT används av elever på olika särskolor i Sverige genom att skicka ut e-mail enkäter via e-mail. Med hänsyn till lärarna på särskolorna så har jag inte publicerat vare sig namn eller skolor i arbetet. Detta beror på att jag i min frågeställning inte brytt mig om att få med detta. Det var svaren och inte de svarande som var de väsentliga för arbetet. Jag har också tagit del av aktuell information som jag har funnit på Internet samt information från rapporter. Den största delen av informationen kommer just från Internet eftersom den informationen är den mest aktuella. Själva arbetet har gått ut på att undersöka på vilket sätt de funktionshindrade kan få hjälp av Internet och informationsteknologin i sin vardag. Man skulle kunna säga att alla människor kan använda informationsteknologin och oavsett vilket handikapp man har, det gäller bara att kunna anpassa den efter människan. / Examensarbete på Barn- och ungdomspedagogiska programmet vt 1998.

Studien undersöker hur personer med en synlig fysisk funktionsnedsättning upplever sig själva i relation till andra människor som inte sticker ut från mängden. Fyra personer har fått svara på frågor kring vilka svårigheter han eller hon möter som funktionsnedsatt, samt hur han eller hon upplever sig i samhället som funktionsnedsatt. De har lite olika inställningar och synsätt på omvärlden, men något de har gemensamt är styrka och envishet. Denna kvalitativa studie har genomförts med hjälp av en abduktiv ansats. Informanterna – som har blivit intervjuade – berättar vad de har upplevt i möten med vänners bekanta och med potentiella arbetsgivare. De berättar även om att folk har fördomar och antaganden kring personer med en fysisk funktionsnedsättning, men även om andra människors åsikter kring huruvida arbete är lämpligt för den funktionsnedsatte.

Lindén.S. En handikappad familj? – en studie om den psykosociala situationen för föräldrar med funktionshindrade barn. Examensarbete i folkhälsovetenskap 20 poäng. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle, 2005Tidigare studier som gjorts på den gruppen pekar mot att föräldrarnas situation är jobbig och ansträngd. Dessvärre är det så att det inte finns något samlat material om den här gruppen trots att de utgör en ganska stor andel av Sveriges befolkning. Föräldrarnas hälsotillstånd har på något vis hamnat i bakgrunden. Syftet med den här studien har varit att kartlägga hur den psykosociala situationen ser ut för dessa föräldrar, om deras sjukskrivningsnivå har påverkats samt i vilken utsträckning föräldrarna delar på ansvaret för barnen. Jag har haft två frågeställningar som utgångspunkt för arbetet:- Hur upplever föräldrarna till funktionshindrade barn sitt psykosociala förhållande?- Hur hanterar de sin situation?Undersökningen är en kvalitativ intervjustudie med hermeneutisk ansats. Teorierna som använts är Aaron Antonovskys KASAM-teori och Robert A. Karaseks Krav/kontrollteori. Det visade sig att de farhågor man kunde skönja från andra studier lite grann kom på skam. Mina informanter var samtliga svenskar, hade bra utbildning och bra inkomst samt levde i socialt stabila miljöer. Visst fanns det problem det kan man inte komma ifrån. Det var oftast mammorna i familjerna som hade det övergripande ansvaret för barnen och det var oftast de som gick ner i arbetstid och lön för att hinna med allt de som behövde hinnas med när man har ett funktionshindrat barn. Deltagarnas hälsa kan man beteckna som god vilket till stor del kan förklaras av att de omgavs av en social trygghet. / Lindén.S. A handicapped family? – a study on the psychosocial situation for parents with disabled children. Master’s thesis in public health 20credits. Malmoe University, Sweden: School of Health and Society, 2005Former studies that have been done on this group show that parent’s situation can be hard and difficult. Unfortunately there are no assembled facts about this group despite they constitute a relatively large proportion on the Swedish population. The parent’s health situation is never really seen and has somehow ended up in the background. The purpose with this study have been to find out how the psychosocial situation are for this kind of parents, if there are sick-listed more than other and in what extent parents share the responsibility for their children. I have had two questions of issue for this survey:- How do these parents experience their psychosocial circumstances?- How do they handle their situation?This survey is a qualitative interview study based on Aaron Antonovskys SOC-theory and Robert A. Karaseks Demand/Control theory. The study show that presentiment from other studies not really come true. The participants were all Swedes; has good education and finance, and they all lives in solid social environments. The do of course has some problem to deal with that is something you can not get away from. Mostly it was the mothers who had the overall responsibility for the children. It was also most of the mothers who cuts work time and salary for manage to do all the things that comes with a disabled child in the family. The participant’s health can be described as good which mostly can be explained on the facts that they lived with social security around them.

Syftet med studien har varit att beskriva de specifika barriärer som individer med rörel-sehinder i åldrarna 20-35 år upplever att de möter i sin strävan att komma in på arbets-marknaden. Syftet har också varit att beskriva individernas livssituation under arbets-löshet och jämföra detta med livssituationen i någon form av sysselsättning. Metoden som har använts är kvalitativ, intervjuer med 12 individer med rörelsehinder. Resultaten från intervjuerna visar att individer med rörelsehinder möter barriärer inom olika områden. Barriärerna uppkommer via ett komplext samspel mellan den so-ciala och fysiska miljön, regelsystemen och individen. Studien tyder på olika orsaker till att individer med rörelsehinder möter barriärer i sina försök att få arbete. Exempel på sådana hinder är själva funktionshindret, graden av anpassning i den fysiska miljön, samhällets fördomar och rådande lagar. Utifrån detta har studien kunnat särskilja tre huvudkategorier av barriärer - individrelaterade, miljörelaterade och regelrelaterade. Resultatet visar att barriärer på individnivå är låg utbildning, avsaknad av yrkeserfa-renhet, lång period av arbetslöshet och dåliga kunskaper i regelsystemet. Ytterligare barriärer på individnivå är låg motivation att söka arbete. De miljörelaterade barriärer som identifieras är främst dåligt anpassade arbetslokaler, avsaknad av tekniska hjälpmedel och dåligt fungerade färdtjänst, bristande information samt rådande attityder om funktionshindrade i samhället. Dessa aspekter innebär di-rekta hinder för anställning av rörelsehindrade. Studien tyder också på att regelsystemen kan fungera som barriärer. Dels uppger un-dersökningsgruppen att de har bristande kunskaper i gällande regler, dels uppges att det inte är lönsamt att arbeta, eftersom inkomsten inte förbättras med ett arbete. / The aim of this study was to describe the specific barriers which young individuals (20-35 years) with physical disabilities experience that they encounter in their ambition to become part of the labour market. Furthermore, the aim was to describe the everyday life of the individuals in unemployment and to compare this with the situation in some kind of employment. The method used is qualitative, consisting of interviews with 12 individuals with physical disabilities. The results from the interviews show that individuals with physical disabilities en-counter barriers in different areas. The barriers arise through a complex interaction be-tween the social and physical environment, legislation and the individual. The study implies that individuals with physical disablities encounter different barriers in their attempts to find work. Examples of such obstacles are the disability itself, the level of adaptation in the physical environment, prejudices in society and existing laws. From this perspective, three main categories of barriers are distinguished in the study – those related to the individual, the environment and legislation. The result shows that barriers on an individual level are low level of education, lack of work experience, long-term unemployment and poor knowledge of legislation. Another barrier on an individual level is low motivation to look for work. The identified barriers related to the environment were mainly poorly accomodated work places, lack of technical aids and unsatisfactory transportation services, lack of information as well as prevailing attitudes in society about people with disabilities. These aspects imply direct obstacles for people with physical disabilities to find em-ployment. Moreover, the study indicates that legislation can be considered a barrier. The group of informants points out that they have insufficient knowledge about existing rules, but also that it is not profitable to work since their income does not improve by working.

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Dag, M. (2002). Unga människor med rörelsehinder utanför arbetsmarknaden: Om bar-riärer, sociala relationer och livsvillkor.</p><p>Syftet med studien har varit att beskriva de specifika barriärer som individer med rörel-sehinder i åldrarna 20-35 år upplever att de möter i sin strävan att komma in på arbets-marknaden. Syftet har också varit att beskriva individernas livssituation under arbets-löshet och jämföra detta med livssituationen i någon form av sysselsättning. Metoden som har använts är kvalitativ, intervjuer med 12 individer med rörelsehinder.</p><p>Resultaten från intervjuerna visar att individer med rörelsehinder möter barriärer inom olika områden. Barriärerna uppkommer via ett komplext samspel mellan den so-ciala och fysiska miljön, regelsystemen och individen. Studien tyder på olika orsaker till att individer med rörelsehinder möter barriärer i sina försök att få arbete. Exempel på sådana hinder är själva funktionshindret, graden av anpassning i den fysiska miljön, samhällets fördomar och rådande lagar. Utifrån detta har studien kunnat särskilja tre huvudkategorier av barriärer - individrelaterade, miljörelaterade och regelrelaterade.</p><p>Resultatet visar att barriärer på individnivå är låg utbildning, avsaknad av yrkeserfa-renhet, lång period av arbetslöshet och dåliga kunskaper i regelsystemet. Ytterligare barriärer på individnivå är låg motivation att söka arbete.</p><p>De miljörelaterade barriärer som identifieras är främst dåligt anpassade arbetslokaler, avsaknad av tekniska hjälpmedel och dåligt fungerade färdtjänst, bristande information samt rådande attityder om funktionshindrade i samhället. Dessa aspekter innebär di-rekta hinder för anställning av rörelsehindrade.</p><p>Studien tyder också på att regelsystemen kan fungera som barriärer. Dels uppger un-dersökningsgruppen att de har bristande kunskaper i gällande regler, dels uppges att det inte är lönsamt att arbeta, eftersom inkomsten inte förbättras med ett arbete.</p><p>Key words: Funktionshinder, handikapp, barriärer, arbete, socialt stöd, sociala relatio-ner.</p><p>Munir Dag, samhällsvetenskapliga institutionen, socialt arbete, Örebro universitet, 701 82 Örebro, Sverige.</p> / <p>ABSTRACT</p><p>Dag, M. (2002). Young people with physical disabilities outside the labour market: Bar-riers, social relations and living conditions.</p><p>The aim of this study was to describe the specific barriers which young individuals (20-35 years) with physical disabilities experience that they encounter in their ambition to become part of the labour market. Furthermore, the aim was to describe the everyday life of the individuals in unemployment and to compare this with the situation in some kind of employment. The method used is qualitative, consisting of interviews with 12 individuals with physical disabilities.</p><p>The results from the interviews show that individuals with physical disabilities en-counter barriers in different areas. The barriers arise through a complex interaction be-tween the social and physical environment, legislation and the individual. The study implies that individuals with physical disablities encounter different barriers in their attempts to find work. Examples of such obstacles are the disability itself, the level of adaptation in the physical environment, prejudices in society and existing laws. From this perspective, three main categories of barriers are distinguished in the study – those related to the individual, the environment and legislation.</p><p>The result shows that barriers on an individual level are low level of education, lack of work experience, long-term unemployment and poor knowledge of legislation. Another barrier on an individual level is low motivation to look for work.</p><p>The identified barriers related to the environment were mainly poorly accomodated work places, lack of technical aids and unsatisfactory transportation services, lack of information as well as prevailing attitudes in society about people with disabilities. These aspects imply direct obstacles for people with physical disabilities to find em-ployment.</p><p>Moreover, the study indicates that legislation can be considered a barrier. The group of informants points out that they have insufficient knowledge about existing rules, but also that it is not profitable to work since their income does not improve by working.</p><p>Key words: Disability, handicap, barriers, work, social support, social relations.</p><p>Munir Dag, Department of Social Sciences, social work, Örebro University, SE-701 82 Örebro, Sweden.</p> / Part of thesis: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-405

<p>The purpose of my work is to investigate the experiences in school for pupils with Asperger syndrome around the question, what is a good school for them. I´m also interested in what experiences the staff has about this question. I made a qualitative interview study. I have interviewed three pupils with Asperger syndrome, a teacher and a pupil assistant. To give the reader background information I have written about what the researchers say about what it is like to have Asperger syndrome. I have also in the literature information about experiences from people with Asperger syndrome. The interviewed pupils are in senior level and the interviewed staff is their supporting staff. All the pupils in this investigation are included in “their own” class. They can leave the class to get support in a small group, either to get help in a special subject, or because they decide that they want help or peace and quiet. My results show that the interviewed pupils have it rather good at school, except in relations to friends. Both the staff and the pupils say that the relationship to the staff is very important. To get an even better school the pupils want that the teachers in the class listen carefully what pupils say to each other.</p> / <p>Syftet med mitt arbete är att undersöka skolerfarenheter hos elever med Aspergers syndrom kring frågan hur en bra skola ser ut för dem. Jag är också intresserad av uppfattningarna hos personalen. För att nå mitt syfte har jag gjort en kvalitativ intervjuundersökning, där jag har intervjuat tre elever med Aspergers syndrom, en lärare och en elevassistent. För att läsaren ska få en bakgrundsinformation har jag tagit upp vad forskarna säger om hur det är att ha Aspergers syndrom. I litteraturgenomgången finns information om hur personer med Aspergers syndrom själva upplever sitt funktionshinder. Eleverna går på högstadiet och den intervjuade personalen är deras stödpersonal. Alla elever i den här undersökningen är inkluderade i ”sin” klass. De går ifrån till en stödgrupp, antingen för att få hjälp i ett speciellt ämne, som är schemalagt, eller för att de själva bestämmer att nu behöver jag hjälp eller lugn och ro. Mitt resultat visar att de intervjuade eleverna har det ganska bra i sin skola, förutom när det gäller kamratrelationer. Relationen till skolpersonalen är mycket viktig, enligt både elever och personal. För att få en ännu bättre skola vill eleverna att lärarna i klassen ska vara mer vaksamma på vad som sägs mellan eleverna.</p>