Arbetet handlar om utredningsprocessen av elever i behov av särskilt stöd. Med utgångspunkt från en enkätundersökning där handläggare och skolläkare från Östergötlands 13 kommuner har besvarat frågor om utredningsprocessen, har jag beskrivit hur en utredning av elever i behov av särskilt stöd kan gå till. De olika styrdokument som finns och som behandlar elevers rätt till stöd lyfts fram. I litteraturgenomgången beskrivs hur normalitet och avvikelse kan förstås. I litteraturgenomgången tas också frågan om individ kontra miljö upp. Utifrån litteraturen beskrivs en pedagogisk, psykologisk och en europsykologisk utredningsgång. I metoddelen diskuteras metodval och bortfall och hur det påverkar resultatet. Resultatet visar att den vanligaste orsaken till att en utredning initieras är läs – och skrivsvårigheter. Resultatet visar också att lärare och skolpersonal är de som oftast initierar en utredning. De framkommer i resultatet att de flesta kommuner har någon form av utredningsteam där ett flertal olika yrkesgrupper ingår.

Antologins gemensamma tema är livsvillkor och identitetsskapande vilket kommer att belysas ur sex olika perspektiv Vi ämnar undersöka hur informanterna påverkas och förändrar sin självbild utifrån sina livsvillkor. Studierna bygger på informanternas egna upplevelser och erfarenheter av sina liv och levnadsvillkor. Det första bidraget handlar om huruvida sexualdebuten har betydelse för den process som skapar sexuell identitet i tonåren. Den andra delen är en studie om hur kvinnor skapar sin identitet som mamma. Tredje undersökningen behandlar hur före detta missbrukare har fått omskapa sina identiteter och livsvillkor, från att vara beroende till att leva ett drogfritt liv. Det fjärde bidraget belyser hur det är att leva med stamning och dess inverkan på identiteten. Femte bidraget handlar om hur nyblivna pensionärer upplever och påverkas av de livsvillkor som pensioneringen innebär. Det sista bidraget tar upp hur identiteten påverkas när en närstående går bort. Gemensamt för samtliga bidrag är att fokus ligger på den identitetsskapande processen och hur identiteten formas, utvecklas och vidmakthålls.

This thesis was rendered for the client HAGS Aneby AB that is a global leader in playground equipment. The goal of this project was to develop a seesaw that is available for children aged 5-12 years; both with and without disabilities. The project has aimed to develop a seesaw that fits everyone in the target group without looking specially adapted. Children with disabilities have difficulty using today's seesaws because they consist of only a seat and a handle on each side. It requires that the user has strong arms and legs and can sit up without support. HAGS Aneby AB would like to change this. To gain knowledge of the target group and on the different types of disabilities information was sought for on the internet including the RBU's and UNICEF's websites. During implementation several concepts was developed and screened off to finally get the final result. Methods such as QFD, feasibility assessment and Go/No-Go-screening have been implemented. The instructions in the safety standard EN 1176 has been closely followed in the development of the seesaw. The final concept shows a broad seat with handles, seat backs and footrests on each side of a central section that is in the form of a U. On the sides of the seats there is a high lateral support, to lean against, and a low lateral support. Entry and exit will happen on the side where the low lateral support is situated. Rubber buds are placed on the back of the seats and on the outside of the high lateral support, so that an assistant could be able to assist with entry and exit and also to provide extra speed in use. A rubber suspension unit, that makes the seesaw move, restricts the movement to ± 30˚. In order to stimulate the senses, such as vision and hearing, a ballgame was placed in the middle part of the platform.

Inom svensk logopedi används idag olika former av röstbehandling och en av dessa är resonansrörsmetoden, som är en relativt outforskad behandlingsmetod. Föreliggande studie syftar till att utifrån patienternas självskattning utvärdera två typer av röstbehandling; traditionell svensk röstbehandling och resonansrörsmetoden. Patienterna som ingick i studien var diagnostiserade med en funktionell eller funktionellt organisk röststörning och var över 18 år. Innan behandlingen påbörjades slumpades patienterna till endera behandlingsmetod, eller till en grupp som randomiserades efter åtta veckors väntetid. Totala antalet patienter var 19; elva i gruppen som har fått traditionell röstbehandling och åtta i gruppen som har genomgått resonansrörsmetoden. Nio av de 19 patienterna, har även genomgått ett uppföljningsbesök fyra månader efter avslutad behandling. Endast tre patienter ingick i den sent randomiserade gruppen. Utvärderingen av behandlingarna har skett genom användning av självskattningsinstrumenten RHI (Rösthandikappindex) och Swe-VAPP (Swedish Voice Activity and Participation Profile) som patienterna fyllt i före påbörjad behandling och efter avslutad behandling, samt vid uppföljningsbesöket (fyra månader efter avslutad behandling). Den sent randomiserade gruppen fyllde även i de båda självskattningsinstrumenten åtta veckor innan påbörjad behandling. Hela gruppen patienter förbättrades signifikant gällande totalpoäng på RHI och Swe-VAPP, samt uppdelat på de två behandlingsmetoderna. Det framkom vissa skillnader mellan patienternas självskattningar inom subkategorierna på de båda instrumenten, dock påvisar resultaten att ingen av behandlingarna hade bättre effekt än den andra. Patienterna i de båda behandlingsgrupperna upplevde en signifikant förbättring efter behandling, samt att förbättringen kvarstod fyra månader efter avslutad behandling, vilket indikerade på att behandlingarna gett effekt över tid.

Studies indicate that between 6-9% of all children has some type of voice problems. Voice problems in children may have different etiology and can affect all ages. In Sweden, there is a lack of a standardized questionnaire addressed to children with voice problems and their legal guardians. The purpose of this study was to translate and validate the Pediatric Voice Handicap Index (pVHI) in Swedish children aged 6 to 10 years. The study was carried out through an internet-based assessment form for children referred to speech and language pathologist/ phoniatrican due to voice disorders in Sweden and a matched control group of children without voice problems. The experimental group consisted of 13 children with voice problems and the control group of 29 children. The questionnaire was filled out by the guardian in cooperation with the child. It contained 23 claims separated into three domains: functional, physical and emotional. The results of each child’s assessment were the total pVHI, with a maximum of 92 points. A comparison between results presented in the original pVHI showed great similarities regarding mean values within the three domains the total pVHI and the experimental group’s estimation of over- all voice problems on a VAS- scale. The internal validity of the translation was high with a Cronbach´s alpha at .95- .96 within the different domains. Significant differences were found between the experimental group and the control group in each domain. There was also a significant difference between the experimental group and the control group regarding total pVHI. The results indicate that the translation of pVHI is easy to fill out and close to the original. Also, it discriminates between children with and without voice disorders indicating good sensitivity and specificity, which is central in a broader use. / Studier visar att mellan 6- 9 % av alla barn har någon form av röstproblem. Röstproblem hos barn kan ha olika etiologi och kan drabba alla åldrar. I Sverige har ett standardiserat skattningsformulär riktat till barn med röstproblem och dess målsmän saknats. Syftet med föreliggande studie var att översätta och validera pediatric Voice Handicap Index (pVHI) för svenska barn mellan 6 till 10 år. Studien utfördes genom ett internetbaserat skattningsformulär till barn med målsmän som sökt hjälp för röstbesvär hos logoped/foniater i Sverige samt en matchad kontrollgrupp utan uttalade röstproblem. Experimentgruppen bestod av 13 barn med röstproblem och kontrollgruppen av 29 barn. Skattningsformuläret fylldes i av målsmän i samråd med barnet. Det innehöll 23 påståenden fördelade inom tre domäner; funktionell, kroppslig och emotionell. Sammantagna resultatet av varje barns skattning utgjorde ett total pVHI där 92 var maxpoäng. Vid jämförelser mellan resultaten i den ursprungliga pVHI och föreliggande studie återfanns stora likheter på medelvärden inom de tre domänerna, för total pVHI och för experimentgruppens skattning av omfattning av deras röstproblem på en VAS-skala. Den interna validiteten av den översatta svenska versionen var hög med ett Cronbach's alfa på .95 till .96 inom de olika domänerna. Signifikant skillnad återfanns mellan experimentgrupp och kontrollgrupp inom varje domän. Det var även signifikant skillnad mellan experimentgruppen och kontrollgruppens total- pVHI. Resultaten i föreliggande studie tyder på att översättningen av pVHI var nära den ursprungliga versionen. Dessutom diskriminerar översättningen mellan barn med och utan röstproblem vilket indikerar på god sensitivitet och specificitet, något som är centralt för en bredare användning.

The aim of this study is to illuminate images and discourses, in which media describe people with disabilities. The purpose of the study will be fulfilled, by answering the following questions: Is it possible to discern categories of how people with disabilities are described in the media and is it possible to find associations to handicap models? We have chosen to focus on how media describe people with physical impairments and have made a content analyses of articles, based on the theoretic aim of this study, social constructionism, handicap models and earlier research. Underlying the analyses, are six articles from two Swedish news papers. The results of our research are divided in three categories: assumptions which are taken for granted, hidden meanings and contradicted categories. To sum up the results, we have found several categories in Media’s description of people with disabilities, and in the articles we have also found associations to handicap models. One of the assumptions which are taken for granted is that the disability/impairment defines the person. Hidden meanings are found which indicates, that people with disabilities doesn’t share the same social position as other groups. The articles used in this study are characterised by contradicted categories, the most common is where deviations are compared with what is considered to be normal, by the prevailing discourses. The articles also show associations to the social and the individual model.

<p>Det här examensarbetet handlar om på vilket sätt Internet/IT kan göra livet lättare för handikappade. Arbetet grundar sig på mitt intresse för teknik och vad den kan göra för nytta för både pedagoger, lärare och främst elever i särskolan.</p><p>Jag har bl a undersökt hur Internet/IT används av elever på olika särskolor i Sverige genom att skicka ut e-mail enkäter via e-mail. Med hänsyn till lärarna på särskolorna så har jag inte publicerat vare sig namn eller skolor i arbetet. Detta beror på att jag i min frågeställning inte brytt mig om att få med detta. Det var svaren och inte de svarande som var de väsentliga för arbetet.</p><p>Jag har också tagit del av aktuell information som jag har funnit på Internet samt information från rapporter. Den största delen av informationen kommer just från Internet eftersom den informationen är den mest aktuella.</p><p>Själva arbetet har gått ut på att undersöka på vilket sätt de funktionshindrade kan få hjälp av Internet och informationsteknologin i sin vardag. Man skulle kunna säga att alla människor kan använda informationsteknologin och oavsett vilket handikapp man har, det gäller bara att kunna anpassa den efter människan.</p> / Examensarbete på Barn- och ungdomspedagogiska programmet vt 1998.

<p>Syftet med studien är att belysa hur människor med funktionsnedsättning upplever att vara i behov av stöd och hjälp för att klara vardagliga göromål. Därtill syftar studien till att undersöka hur denna målgrupp upplever att de kan påverka utformningen av hemtjänstinsatserna och i så fall på vilket sätt?</p><p>För att besvara syftet och fånga människans egen upplevelse användes kvalitativ metod i form av intervjuer. Studiens resultat bygger på fem intervjuer med människor i varierande ålder och med olika funktionsnedsättningar. Gemensamt för intervjupersonerna är att de alla har hjälp från hemtjänsten.     </p><p>I analysfasen framkom fyra huvudkategorier: ”upplevelser av påverkansmöjligheter”, ”självständighet och beroende”, ”anpassning” samt ”strategier”. Utifrån dessa kategorier diskuteras resultatet i förhållande till tidigare forskning gällande människor i behov av stöd och hjälp. Därtill har teorier använts för att försöka förklara det resultat som framkommit vid genomförandet av studien. Bland annat så förs resonemang omkring hur individualismen i vårt moderna samhälle påverkar en människa med funktionsnedsättning som är i behov av stöd och hjälp.   </p><p>Resultatet från studien visar att det finns vissa faktorer som har större betydelse än andra för hur den enskilde upplever att vara i behov av stöd och hjälp från hemtjänsten. Det kan till exempel handla om huruvida funktionsnedsättningen är medfödd eller förvärvad. I studien framkom att den tydligaste strävan efter självständighet kan ses hos dem som upplever beroendet till hemtjänsten som mest påfrestande.</p> / <p>The aim of this study was to explore how people with disabilities experience to be in need of support and help to cope with everyday tasks. The aim was also to study if they feel that they can influence the design of the home help and, if so, how?</p><p>To answer the purpose and in order to capture the man's own experience qualitative methodology was used, and interviews were carried out. The result of the study is based on five interviews with people of different ages and with various disabilities. Common to all interviewees was that they all have help from home care.</p><p>The analysis revealed four main categories: “perceptions of influence”, “independence and dependence", "adaptation" and “strategies". From these categories the results are discussed in relation to previous research about people in need of support and help. In addition, the theories used to explain the results of the study which obtained during implementation. Among other things, so the argument about the individualism in our modern society, affecting people with disabilities in need of support and assistance.</p><p>Results of the study show that there are certain factors that are more important than others for the experience of having public home care. It is a matter of whether the functional limitation is congenital or acquired. It appears that the obvious desire for independence can bee seen by those who experience addiction to home care as most stressful.</p>

<p>Riksdagen beslutade år 2000 om en nationell handlingsplan för att förbättra tillgängligheten för persoaner med funktionsnedsättning. Hindren skall vara åtgärdade före 2010.</p><p>Syfte. Att studera hur tillgänglighet i offentlig miljö beskrivs i vetenskapliga artiklar och hur det påverkar delaktigheten i socila aktiviteter för personaer med fysisk funktionsnedsättning.</p><p>Metod. Systematisk litteraturstudie av artiklar sökta i fyra olika databaser.</p><p>Resultat. Elva artiklar publicerade 2002-2009 studerades och resultatet visar att tillgänglighet i offentlig miljö har stor betydelse för delaktighet i sociala aktiviteter men också graden av funktionsnedsättning, ålder samt upplevelse av hinder är faktorer som är avgörande.</p><p>Konklusion. Resultatet styrker vikten av att följa den nationella handlingsplanen från 2000 för att öka möjligheten för personer med funktionsnedsättning att leva enligt sina egna önskemål och inte vara tvingade att acceptera hinder i omgivningen.</p> / <p>The Swedish Parliament decided in 2000 on a national plan to improve the accessibility to people with disability. Environmental barriers should be removed prior to 2010.</p><p>Purpose. To investigate how accessibility to public environments is described in scientific articles and how it influences participation in social activities for persons with physical functional limitations.</p><p>Method. Review of scientific articles found in four different databases.</p><p>Results. Eleven scientific articles published 2002-2009 were studied and the result showed that accessibility to public environments is found to be of great importance for participation in social activities. For persons with physical functional limitations, level of disability, age and experience of environmental barrioers are utmost importance.</p><p>Conclusion. The result strengthen the necessity of following the national plan from 2000 and thereby increase the possibilities for persons with disability to live according to their own wishes and not be forced to accept environmental barriers.</p>

Vårt syfte med arbetet är att få en ökad kunskap om barn med svårigheter såsom, stress, läs- och skrivsvårigheter, DAMP, övervikt, fysiska handikapp och mobbning. Vi vill också få en ökad förståelse för hur man kan underlätta för dessa barn i idrottsundervisningen. Våra frågeställningar: Är skolans idrott viktig för elevernas fysiska och psykiska utveckling? Kan man inom idrottsämnet underlätta för barn med de svårigheter av de slag vi studerat? Hur definieras dessa typer av svårigheter i litteraturen och hur uppmärksammar man dem hos barn? Vi har lagt tyngdpunkten på litteraturstudien men har även en empirisk del där verkligheten speglas av specialpedagoger och idrottslärares erfarenhet. Genom arbetet har vi kommit fram till att många av dessa svårigheter som vi valt att behandla, har uppstått genom att samhället har förändrats och människan har inte anpassat sig efter det.