This qualitative interview-based study has been carried out with five counselors fromdifferent youth centres in Stockholm County. The aim of this study is to investigate theinfluences on counselors’ work and their working conditions when dealing with mental healthproblems. The results show that both internal and external organisational factors play a role ininfluencing their work. Counselors describe their work as involving a broad scope of action,often tailored to the individual and youth centres are low-threshold organisations open to all,irrespective of their needs. Counselors consider external organisational conditions to play themost negative role in their work concerning mental health and in this regard point to both thepsychiatric and the student health services. Pressure and strain within these two services hasled to youth centre counselors taking in young people with more difficult and specialisedmental health problems than they had previously dealt with. Using Lipsky’s theory of “streetlevelbureaucracy,” we discuss how certain solutions to these problems may in turn threatenthe ideal conditions for the youth centre organisation. Solutions such as bureaucraticstandardisation could restrict the extent of counselors’ scope of action and their ability toengage patients on an individual level.

Studien syftar till att observera hur omsorg görs i det digitala gränssnittet i relation till surfplattor i en förskolekontext och vi har utfört observationer på en förskoleavdelning med barn i åldrarna 1-3 år. Resultaten analyseras utifrån multimodal- och designorienterad teori och utgår från omsorg som en pedagogisk kompetens som kan möjliggöra ett omsorgsfullt samspråkande. Studiens resultat visar att omsorg i det digitala gränssnittet i relation till surfplattor görs på flera olika sätt. Resultatet belyser betydelsen av pedagogers förhållningssätt i arbetet med surfplattor då omsorgen som görs på avdelningen kan relateras till pedagogernas kompetens och roll som barnens omsorgsgivare. Omsorgen görs i teckenskapande aktiviteter som tycks kännetecknas av att pedagogerna visar genuint intresse, bekräftar barnens kommunikation och är fysiskt tillgängliga för omsorgsfulla handlingar. Omsorgen verkar även göras i relation till meningserbjudanden i surfplattans design, vilket bidrar till positiva samspelssituationer som kännetecknas av omsorgsfullt samspråkande där surfplattan kan förstås som ett gemensamt intressefokus.

Civila utredare är en yrkesgrupp som i Sverige har fördubblats i antalet anställda sedan 2011. Det verkar finnas betydande utmaningar för att socionomer som civila utredare skall ses som fullt integrerade medlemmar inom polismyndigheten. Detta på grund av att socionomer arbetar som en minoritet inom ett yrke dominerat av poliser. Syftet med vår studie var att undersöka socionomers upplevelser av att arbeta som civila utredare inom polismyndigheten. Denna kvalitativa studie grundade sig på fem intervjuer med socionomer som arbetar som civila utredare inom polismyndigheten. Resultatet av intervjuerna har sedan granskats och bearbetats med hjälp av Grounded theory som är en analysmetod inom kvalitativ forskning som syftar till att förstå och beskriva mänskliga fenomen (Olsson & Sörensen 2007). Resultatet visade på att det inom polismyndigheten finns ett fungerande samarbete genom att det inte görs någon skillnad på om den anställda är socionom eller polis. Däremot har det visat sig finnas faktorer som har en negativ påverkan på samarbetet. Arbetet som civil utredare upplevs som ett fritt arbete men med lagar och regler som styr samtidigt som det finns en önskan om utökade befogenheter för att de civila utredarna ska kunna arbeta mer självständigt. Socionomers kompetens har visat sig vara värdefull inom polismyndigheten. Detta därför att intervjupersonerna upplever att deras arbetssätt skiljer sig åt gentemot hur poliserna arbetar och att socionomerna därmed kompletterar poliserna på ett effektivt sätt. Det finns tydliga löneskillnader mellan socionomer som civila utredare och de polisiära utredarna vilket uppfattas som problematiskt och är en faktor till de motsättningar som finns mellan professionerna. Att socionomer som civila utredarna tjänar mer än de polisära utredarna är något som enligt Christoffersen (2017) grundar sig på skillnaderna mellan de två utbildningarna. Däremot framkom det även att det egentligen inte är socionomerna som har hög lön utan att det snarare är poliserna som har väldigt låg lön.

This study is about how officers, investigating applications for assistance allowance, use its discretion in their work. The purpose of this study is to use semi-structured interviews to get an understanding of how the discretion is used within the municipality and social insurance and how the cooperation look like between these agencies, in the investigation process of applications for compensation of personal assistance. The questions that this study aims to answer are: -          How is the discretion used in the municipality and social insurance?  -          How does the cooperation look like between the municipality and social insurance?    The results of the study indicate that the manoeuvre is separated between the municipal and social insurance, as the two authorities are organized in different ways. The municipality of work on the basis of a self-rule while the social insurance agency is more centrally controlled.  The definition of the concept of the discretion is equally within the two authorities but the application of the term is used in different ways.   The study's results show that cooperation between the two authorities is limited, and they thus not have clear goals to work from. Furthermore, the result show that officer in the municipality produced more flexibility in their work than what the insurance officer has, which is due to the social insurance agency has increasingly guidelines to relate to.  The study is completed through a discussion that lifts our thoughts and opinions about the results yielded by the gathered empirical evidence.

Att förebygga mäns våld mot äldre kvinnor har under senare år blivit mer aktuellt. Syftet med studien var att undersöka hur yrkesverksamma inom äldreomsorg upplever sitt handlingsutrymme samt vilken kunskap som finns inom äldreomsorg kring mäns våld mot äldre kvinnor och andra jämställdhetsfrågor. Då studien har en kvalitativ ansats har det empiriska materialet samlats in under fem semistrukturerade intervjuer. Insamlade data har transkriberats för att sedan analyseras genom tematisk analys. Resultatet visar på att yrkesverksamma inom äldreomsorgen inte gör någon djupare reflektion över jämställdhet i äldres relationer utan hänvisar till traditionella könsroller. Resultatet visar även att kunskap om mäns våld mot kvinnor och handlingsförfarande kring detta är bristfällig, då det av respondenterna upplevs finnas en avsaknad av handlingsplaner och information. Slutsatsen är att mer kunskap och utbildning behövs inom ämnet, samt att chefer har ett ansvar för att personalen har rätt verktyg för att hantera våldsförekomster. / <p>2018-01-19</p>

This study focuses on the case workers, employed by the Social insurance agency and how they experience their work, and the contact with the insured members of the society they deal with on a daily basis. The study is conducted by five interviews from two of the departements that constitutes the agency. Even though the decision making differs in the departements, the informants share many of the same perceptions of their work and how it feels to maintain contact with the insured individuals. The result shows that the case workers maintain a distance to the individual by not trying to engage personally in the different errands. The study also focuses on the organizational endeavours they encounter, for example a high turn over of the staff. The high turn over leads to a difficulty for them to manage all the errands and the employees are there for forced to prioritize among the errands. That becomes a subjective priority based on the case workers view of the importance of the errand. The study has also taken in to account whether or not the case workers engage to coping strategies to cope proffesionally with their insured members. The empirical material has been analyzed mainly with the theories regarding street-level bureaucrats that was first introduced by Michael Lipsky (2010) and Roine Johansson (2007). / Denna studie behandlar hur Försäkringskassans handläggare upplever sina yrken och förhållningssätt till sina uppgifter och de försäkrade individer de möter och har kontakt med. Uppsatsen består av fem kvalitativt genomförda intervjuer på två av myndighetens olika avdelningar. Trots att de beslutsfattande organen på avdelningarna skiljer sig från varandra uppvisar informanterna liknande uppfattningar om arbetet och hur det känns att ha kontakt med de försäkrade. De bibehåller en distans till den försäkrade genom att försöka undvika personligt engagemang till personen. Vidare behandlar studien organisatoriska utmaningar de möter, så som hög arbetsbelastning och stundtals bristande ledarskap. Den höga arbetsbelastningen leder till att de får svårt att hinna med alla ärenden och tvingas att prioritera bland dessa. Det leder till en subjektiv bedömning i vad för handläggaren anses som viktigt. Studien behandlar även om huruvida handläggarna är benägna att använda försvarsstrategier för att kunna vidhålla en professionell attityd till den försäkrade. Det empiriska materialet har bearbetats till största del med hjälp av teorier om gräsrotsbyråkrater av Michael Lipsky (2010) och Roine Johansson (2007)

Baserat på ett agentteoretiskt perspektiv förväntas en verkställande direktör, under högt handlings- utrymme, agera opportunistiskt och inte dra sig för att fiffla med redovisningen. Tidigare forskning har studerat hur den verkställande direktörens egenskaper och karaktärsdrag påverkar redovisningsval med avseende på nedskrivningar av goodwill. Som en avgörande faktor för den verkställande direktörens förmåga att fatta beslut har handlingsutrymmet i tidigare studier visat sig vara av stor betydelse. Det finns välkända incidenter såsom Worldcomskandalen, där ledande befattningshavare missbrukat handlingsutrymmet och utformat redovisningen opportunistiskt på aktieägarnas bekostnad. Denna studie kombinerar den verkställande direktörens egenskaper och karaktärsdrag (Attribut) med kontextuellt- och organisatoriskt handlingsutrymme, i syfte att förklara hur den verkställande direktörens attribut påverkar ett bolags goodwillnedskrivningar. För att uppfylla syftet med studien används en deduktiv ansats med en kvantitativ forskningsdesign, baserad på arkivdata i form av årsredovisningar. Resultaten av studien indikerar på att den verkställande direktörens attribut påverkar storleken och frekvensen av företagets goodwillnedskrivningar. Närmare bestämt leder ett byte av verkställande direktör, hög bonus i förhållande till lön och hög medial uppmärksamhet till större och mer frekventa goodwillnedskrivningar. Vidare finns det indikationer på att det kontextuella handlingsutrymmet har en modererande effekt på styrkan av sambandet mellan den verkställande direktörens kompensation och nedskrivningar av goodwill. Till författarnas vetskap är detta den första studien, som i en svensk kontext analyserar påverkan av VD attribut på goodwillnedskrivningar, betingat av kontextuellt- och organisatoriskt handlingsutrymme. Studien bidrar således till att belysa vikten av att styrelsen och ägarna tillför rätt kontrollmekanismer för att begränsa den verkställande direktörens opportunistiska beteende.

Forskning visar att individer med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden jämfört med andra ungdomar, vilket gör att det behövs särskilda insatser för att ge dessa individer utbildning eller arbete. Regeringen bedömer att övergången från skola till arbetsliv är betydelsefull för möjligheten till kommande långsiktig etablering på arbetsmarknaden och i samhällslivet. Studien bygger på en miljörelativ syn på funktionshinder. Syftet med studien är att undersöka hur unga individer med intellektuell funktionsnedsättning under skoltiden förbereds för arbete och olika typer av sysselsättning efter avslutad utbildning inom de nationella programmen på gymnasiesärskolan. Studien är en kvalitativ intervjustudie. Personliga intervjuer med lärare och studie- och yrkesvägledare och gruppintervjuer med elever inom gymnasiesärskolan har genomförts. Studien har en hermeneutisk ansats, eftersom den avser att skapa ökad förståelse av det studerade området genom tolkningar. Studien visar på att det finns goda förberedelser under skoltiden för unga individer med intellektuell funktionsnedsättning. Det framkommer att arbetsplatslärandet (APL), kartläggningar från Arbetsförmedlingen, samt ett anpassat stöd efter varje individs förmåga är betydelsefulla för elevernas övergång från skola till arbetsliv eller annan sysselsättning. Nyckelord:

Syftet med studien är att undersöka biståndshandläggares handlingsutrymme i handläggningen av insatsen försöks- och träningslägenhet. Studien utgår från följande frågeställningar: Hur upplever biståndshandläggaren graden av frihet i sitt handlingsutrymme i bedömning av försöks- och träningslägenhet? Hur tillgodogör biståndshandläggaren klientens medverkan och önskemål i handläggningen av försöks- och träningslägenhet? Studien baseras på enskilda intervjuer som utgick ifrån en halvstrukturerad intervjuguide med sex stycken biståndshandläggare som arbetar inom socialpsykiatrins myndighetsutövandeverksamhet i Stockholms stad. Studiens resultat visade på att det inte finns någon motsättning mellan riktlinjerna och den individuella bedömning som alla klienter har rätt till, utan att handlingsutrymmet fyller ut riktlinjernas funktion. I alla fall när det gäller insatsen försöks- och träningslägenhet inom socialpsykiatrin i Stockholms stad. Studien kom också fram till att klientens kognitiva förmåga avgör hur mycket klienten medverkar i utredningen. Det outnyttjade handlingsutrymme hamnar hos biståndshandläggaren, som då får ett utökat handlingsutrymme. / The aim of this study was to investigate the freedom of action of the care managers in the handling of trial and training apartments. The study is based on the following questions: What level of freedom does the care managers experience in the assessment of trial and training apartments? How does the care manager create a good environment, taking into consideration the client's involvement and wishes, in the management of trial and training apartments? The study is based on individual interviews based on a semi-structured interview guide with six care managers working in the government-run social psychiatry organisation in the city of Stockholm. The results of the study showed that there is no contradiction between the guidelines and the individual assessment that all clients are entitled. In either case, when it comes to the trial and training apartments at the social psychiatry organisation in the city of Stockholm. The study also shows that the client's cognitive ability determines how much the client participates in the investigation. The unused space of action is given to the care manager, which then increases the scope of action.

The aim of this thesis is to contribute to deeper knowledge about the writing practices of teachers in upper secondary school. Schools are under constant pressure to respond to the needs and expectations of an ever-changing society and political intentions. A major factor in this change which is taking place in schools is digitalization. Another factor is the adoption of new governing principles for schools involving management by goals and results, which brings increased demands for written documentation of teachers' work. In order to describe and problematize this development the thesis is based on a combination of Critical Discourse Analysis and New Literacy (Clark and Ivanič, 1997). The theoretical framework rests upon an understanding of writing as social action and the idea that texts both affect and are affected by the social environment. The empirical study focuses on twelve teachers and their writing practices, analyzed during week-long field visits over three years. The teachers' talk about their writing is used together with analyses of texts and images to investigate parts of teachers' writing which, according to the teachers, are considered complex and problematic. The findings indicate significant differences between the writing practices of the individual teachers, where each teacher has his or her own system of texts fulfilling different purposes. Despite these differences it is still possible to identify recurrent themes in the discursive conditions for teachers' writing: efficiency, reuse, authority, audit, relationships to addressees, and room to maneuver. The study illustrates possible dilemmas for teachers' writing at the intersection of teachers' professional responsibility and demands for accountability.