Avsikten med denna studie har varit att studera det nya fenomenet börsinfluencers och deras samexistens med professionella licensierade rådgivare samt beskriva på vilket sätt betydelsen av den finansiella rådgivarrollen kan ha förändrats, något som inte har behandlats av tidigare forskning. Studiens genomförande utgår från det teoretiska ramverkets nyckelbegrepp Det klassiska ekonomiska finansparadigmet, beteendevetenskaplig finans, den rationella investeraren, den irrationella investeraren, egna fundamentala analyser, flockbeteende & tillgänglighetsheuristik, professionella rådgivare, börsinfluencers och postmodernism som tillsammans bildar analysmodellen. Modellen visar på hur de två rådgivningstrenderna samexisterar och den är indelad i två delar, en “rationell” sida och en “irrationell” sida för att slutligen visa att existensen av båda sidorna tillåts i det postmoderna samhället. Denna studie hade ett postmodernistiskt synsätt vilket medförde att resultatet endast ska betraktas som en av flera versioner av den yttre verkligheten. För att på bästa möjliga sätt kunna uppfylla syftet och besvara frågeställningarna användes dels en innehållsanalys av en dokumentstudie och dels en tematisk analys av sex semistrukturerade intervjuer där kriteriet vid urval av respondenter var att ha ett intresse för aktiemarknaden samt följa minst en börsinfluencer på Instagram. Studien använde dessa två olika metoder för att både kunna beskriva börsinfluencers agerande på sociala plattformar samt för att kunna analysera deras följares uppfattningar och upplevelser av fenomenet. Studien visade att börsinfluencers fyller olika behov hos respondenterna, där vissa ser på fenomenet som en typ av rådgivare vars åsikter och indirekta råd värderas högt vid investeringsbeslut medan andra vänder sig till börsinfluencers för inspiration i sin investeringsprocess. De tidigare tydliga gränsdragningarna och definitionerna av vad en finansiell rådgivare är har luckrats upp och istället lämnat plats för börsinfluencers, fenomenet kan betraktas som produkten av individers pragmatiska behov av lättillgänglig finansiell rådgivning. Där resultatet är börsinfluencers, den hyperrealistiska rådgivaren. / The purpose of this study has been to examine the new phenomenon of stock market influencers and their coexistence with professionally licensed advisers and to describe in what way the significance of the financial adviser role may have changed, something that has not been addressed by previous research. The implementation of the study is based on the theoretical framework's key concepts The classic economic finance paradigm, behavioral finance, the rational investor, the irrational investor, own fundamental analyzes, herd behavior & accessibility heuristics, professional advisors, stock market influencers and postmodernism that together form the analysis model. The model shows how the two advisory trends coexist and it is divided into two parts, one “rational” side and one “irrational” side, to finally show that the existence of both sides is allowed in the postmodern society. This study had a postmodernist approach, which meant that the result should only be considered as one of several versions of the external reality. In order to best fulfill the purpose and answer the questions, a content analysis of a document study and a thematic analysis of six semi-structured interviews were used, where the criterion when selecting respondents was to have an interest in the stock market and follow at least one stock market influencer on Instagram. The study used these two different methods to both be able to describe the actions of stock market influencers on social platforms and to be able to analyze their followers' perceptions and experiences of the phenomenon. The study showed that stock market influencers meet different needs of the respondents, where some see the phenomenon as a type of advisor whose opinions and indirect advice are highly valued in investment decisions while others use stock market influencers for inspiration in their investment process. The previously clear boundaries and definitions of what a financial adviser is have loosened up and instead left room for stock market influencers, the phenomenon can be considered as the product of individuals' pragmatic need for easily accessible financial advice. Where the result is stock market influencers, the hyperrealistic advisor.

Some individual investors follow institutional investors in trading, a phenomenon called herding, that leads to excess market volatility and mispriced stocks. Individual investors who herded suffered from inferior investment performances and monetary losses, and the impact is broader in an individual investor dominant market such as Taiwan. Behavioral finance is the theoretical base of herd behavior. The purpose of this causal-comparative study was to examine individual investor herd behavior as related to characteristics of stocks in the Taiwan stock market. The research questions addressed what differences in individual investor herd behavior, if any, existed by market capitalization, price-to-book (P/B) ratio, and industry affiliation. The target population was the individual investors who traded in Taiwan Stock Exchange (TWSE) between January and December 2016. Participants were a purposive sampling of the target population with the exclusions of individual investors who traded illiquid stocks or exchange sanctioned stocks only. Data were collected through a subscription of TWSE data. The extent of individual herding estimated with Lakonishok, Shleifer, and Vishny's measure was 0.04. The 3 characteristics of stocks were separately and as a whole related to individual herding. The findings confirmed more serious sell-herding than buy-herding. The result from the logistic regression extended the knowledge of more serious herding in low P/B ratio stock with other variables controlled and different extents of herding by industry affiliation. The findings may improve individual investor financial literacy that may result in the positive social change of the alleviation of both herding and inferior investment performance.

No description available.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka om Riksbankens tillkännagivanden av reporänteförändringar har en effekt på den svenska aktiemarknaden, samt om det råder skillnader mellan fyra branscher i Stockholmsbörsen. Studien syftar även till att undersöka om det kan urskönjas en skillnad mellan branschernas räntekänslighet. Metod: Undersökningen baseras på en eventstudie med ett estimeringsfönster på 60 dagar före tillkännagivandet av reporänteförändringen, och ett eventfönster på 11 dagar. Urvalet består samtliga reporänteförändringar mellan 2001-2015, och av följande branscher, Finans & Fastighet, Industrivaror, Hälsovård, Teknologi, som är inhämtade från Stockholmsbörsen. Teori: Den teoretiska utgångspunkten i studien är teorin om den effektiva marknadshypotesen och teorier om reporäntan. Det presenteras även teorier om diskonteringsräntans effekt samt pris- och inkomstelasticitet. Finansiell psykologi, som är en invändning mot effektiva marknadshypotesen, redogörs dessutom tillsammans med tidigare forskning som har legat till grund för undersökningen. Slutsats: Studien resulterar i att det inte råder ett entydigt samband mellan Riksbankens tillkännagivanden av reporänteförändringar och den svenska aktiekursen. Resultatet illustrerar att det råder en skillnad mellan de valda branschernas räntekänslighet. Det går inte direkt att fastställa att den svenska marknaden är effektiv. / Purpose: The purpose of this study is to examine if Sweden’s central bank announcements of the federal funds rate have an effect on the Swedish stock market, and whether there are differences between four sectors of the Stockholm Stock Exchange. The study also aims to investigate if there is a difference between the sectors interest rate sensitivity.  Method: The study is based on an event study with an estimation window of 60 days prior the announcement of the federal fund rate, and an event window of 11 days. The sample consists of all the announcement of the federal funds rate between 2001- 2015 and the following sectors, Finance & Real Estate, Industrials, Healthcare, Technology, who are acquired from the Stockholm Stock Exchange. Theory: The theoretical basis in this study is the theory of the efficient market hypothesis and theories about the federal funds rate. An introduction to theories about the discount rate and price and income elasticity is also presented in the study. Financial psychology, which is a statement of opposition against the efficient market hypothesis, is also introduced together with previous research which the examination is based on. Conclusion: The results show that there is no unambiguous correlation between Sweden’s central bank announcements of the federal funds rate and the Swedish stock price. The result illustrate that there is a difference between the selected sectors interest rate sensitivity. In summary, it’s established that the Swedish stock market cannot be seen as an efficient market.

Nya komplexa IT-system som erbjuder möjligheter för verksamheter och företag utvecklas runt oss hela tiden. Gränsen mellan människa och teknologi har blivit allt suddigare och människor identifierar sig med teknologi som fungerar som en resurs för dem. För att ett system ska ge så stor nytta som möjligt för en stor mängd människor inom olika verksamheter, behövs en förstahands förståelse för hur verksamheten och individerna i den fungerar. Detta för att sedan kunna implementera ett nytt, eller utveckla ett befintligt system, som passar behoven hos de som ska använda systemet. När traditionella arbetssätt digitaliseras för mer effektivitet i verksamheten, blir framgångsrik implementering otroligt viktigt för att digitaliseringen verkligen ska möjliggöra en resurs för anställda. Syftet med detta arbete är att få en förstahands förståelse av en situation och kontext där det traditionella arbetssättet kompletteras och delvis byts ut mot en digital version, en digital arbetsplats. Genom enkäter, intervjuer och workshops kunde beteendemönster identifieras och därmed tydliggöra användarnas attityd och relation till teknologi och den digitala arbetsplatsen, både individuellt och i grupp. Utifrån användarinformationen sammanställdes två olika ITidentiteter. Sammanställningen av användare och deras relation till IT bidrog till ökad förståelse för de anställdas inställning till den digitala arbetsplatsen, samt möjlig utveckling av denna för att passa olika verksamheter och anställda bättre. / New advanced IT-systems that offer better possibilities for organisations, are constantly being developed around us. The line between Man and Technology has become more unclear, to the extent that humans can identify themselves with resourceful IT. If a system is going to be useful for a larger amount of people within organisations - A first-hand knowledge of the context is needed, to then be able to successfully implement, or develop a system that is suitable for the users’ needs. When a traditional workplace is to be digitalised for a more efficient way of working, implementation is very important if the system is to be a resource for the users. The aim of this study is therefore to get firsthand knowledge about the context, where the traditional way of working is to be complemented or partially replaced by a digital version. Through surveys, interviews and workshops, patterns of behavior were identified and therefore 5 clarified the users’ attitude and relationship to technology- both individually and in groups. From the user research, two IT-identities were compiled. These IT-identities contributed to a better understanding of the staff attitudes towards the digital workplace, and possible development to suit many different employees and organisations.

本研究探討生產力4.0計畫推進ERP (Enterprise Resource Planning, Gartner Group Inc. 1990)軟體在產業管理系統的關鍵地位。從ERP軟體系統一直未能在企業百分之百順利建置的角度，分析企業在系統軟體導入過程中，內外關係人影響力造成的失效率，探討以羊群行為減低失效率，提升ERP成功比率，期以降低經營管理的沉沒成本。 通常企業要成功導入ERP系統，是取決於有效的專案管理(Loh and Koh, 2004)。而BPR (business process reengineering)是導入ERP系統的關鍵作業標準，例如Oracle的AIM(application, implementation, methodology)、SAP的ASAP(accelerated SAP)、鼎新的TIM(top implementation methodology)和江氏的FIT(fine implementation tool)。在過去24年來卻已緩緩偏離了企業實作科技(operational technology, OT)的基礎，包括經驗與務實(empirical and practice)的運作程序，依靠以資訊科技(information technology, IT)的標準節點為入口導向。 設若BPR標準操作流程，於導入期間重視經驗與務實的影響力，能夠妥適引導轉移(proper piloting migration, PPM)作最佳化適配(adaptation)。則建置和使用ERP系統(system)的策略，是整合網際網路(cyber)的市場價值和實體(physical)的執行績效，達成企業生產力4.0計畫的CPS虛實整合，為運營上帶來一項資產(asset)，而非遺產(legacy)。 / The study investigates possibly raising successful installation rate by Herd Behivor for the software of Enterprise Resource Planning, ERP (Gartner Group Inc. 1990) under Industry 4.0 Project. According to the historical data that reducing available rate of stakeholder influence would drop the sunk cost of information technology management. Usually enterprises in order to get an effectiveness of ERP installation, it depends on whether using proper project management (Loh and Koh, 2004). However, BPR (business process reengineering) was acting a key factor of standard operation procedure under project management in past 24 years, such as the Oracle’s AIM (application, implementation, methodology)、SAP’s ASAP (accelerated SAP)、Digiwin’s TIM (top implementation methodology) and Chiang’s FIT (fine implementation tool) . What failed rate of ERP installation is still high around industry, due to information technology (IT) instead of operational technology (OT). Meanwhile, the BRP could switch over to emphasize the empirical experience of piloting migration (PPM) of ERP on individual business. It would guide an optimal adaptation between operational site and information platform, the strategy of using ERP system is in order to combine both benefits as the marketing value of cyber and the manufacturing productivity of physical. There is the synergy coming from Industry 4.0 Project as well as an asset for the enterprise under a systematic integration of virtual cyber and physical reality.

Die Arbeit beschäftigt sich mit der Möglichkeit der Wissensvermittlung für alte Migranten mit Sprachbarrieren. Mithilfe der Grounded Theory, die gleichermaßen als wissenschaftstheoretische Grundlage für die empirische Hypothesen- sowie Konzeptentwicklung als Fazit der Arbeit dienen soll, werden über unterschiedliche Zugänge zum Thema am Beispiel eines gegebenen Projektes, Handlungsansätze für zukünftige Methoden und Forschungsbereiche erschlossen. Zunächst beschäftigt sich die Arbeit mit einer Abhandlung über Kultur(-anthropologie) und die Auswirkungen auf kollektive und individuelle Identität eines Migranten. Der Begriff der Migration wird definiert, die historische Entwicklung der Migration in Deutschland skizziert, um im Anschluss die Lebenssituation in Deutschland lebender Migranten darzustellen. Da es sich bei dieser Arbeit hauptsächlich um in Deutschland gealterte Migranten handelt, schließt sich eine Definition des alten Menschen an, woraus schließlich der Begriff des alten Migranten entwickelt wird. Um pädagogische Mechanismen des Lernens verständlich zu machen, werden Lerntheorien erläutert, woraus sich dann Besonderheiten für das Lernen im Alter unter Berücksichtigung aktueller Konzepte (z.B. Lebenslanges Lernen ) ableiten lassen. Die Identitätsentwicklung der in Deutschland lebenden Migranten wird weiter unter dem Gesichtspunkt des Akkulturationsstresses erörtert. Es werden hirnbiologische Zusammenhänge für die Lebenssituation der alten Migranten erarbeitet, um einerseits individuellen Stress dieser Menschen und andererseits Stress durch Migration als kollektive Erfahrung mit Folgen im Ankunftsland in Einklang zu bringen. Fallbeispiele aus der psychiatrisch-psychotherapeutischen Praxis als pathologisches Endstadium für die Unfähigkeit des Nicht-Lernen-könnens werden eingebracht. Mithilfe einer nicht-experimentellen bundesweiten Erhebung zur Lebenszufriedenheit (FLZ: Fragebogen zur Lebenszufriedenheit) werden theoretische Überlegungen belegt. Dazu werden ferner verfügbare statistische Daten beispielsweise über die Teilnahme an Deutsch- bzw. Integrationskursen sowie Abbruch- und Erfolgsquoten herangezogen. Die Entstehung und Nutzung der Neurodidaktik - eine Verschmelzung der biologischen und pädagogischen Forschung - dient als Überleitung zu pädagogisch-didaktischen Möglichkeiten des informellen Lernens, wobei zuvor formelles und informelles Lernen mit historischen Beispielen (von Platon bis Freire) definiert werden. Der Infokoffer des Projektes Älter werden in Deutschland wird als Beispiel einer praktikablen Möglichkeit unter Berücksichtigung der in der Arbeit bereits genannten kritischen Momente des Lernens für ältere Migranten ausführlich dargestellt und erläutert. Letztlich werden als Fazit Elemente für zukünftige Entwicklungen von Methoden für die Arbeit mit in Deutschland lebenden älteren Migranten dargeboten. Durch diese Arbeit ergeben sich zusätzlich Ansätze zu aktuell gesellschaftlich diskutierten Thema der Integration und das Feld biophysiologischer Untersuchungen an Migranten als weitere Forschungsbereiche. Um beim Leser das Verständnis zu gewährleisten und Zusammenhänge ausreichend und umfassend vermitteln zu können werden im Verlauf der Arbeit Exkurse zu tangierenden Themen, Konzepten und Aspekten geboten.

Bakgrund: Den 20:e april 2010 inträffade en explosion på BP:s oljeplattform Deepwater Horizon i Mexikanska Golfen. Explosionen uppstod på grund av metangas som under högt tryck expanderade på plattformen och sedan antändes. Detta ledde senare till att oljeplattformen sjönk och ett stort okontrollerat oljeläckage uppstod på cirka 1500 meters djup.          Att explosionen i den mexikanska golfen har påverkat BP negativt och varit mycket kostsamt för företaget är uppenbart, börskursen hade som mest sjunkit med cirka 60 procent. Det kan vara intressant att undersöka huruvida denna katastrof, utlöst av en enskild aktör, också har spridit sig över till andra aktörer i Olja & Gas sektorn. Syfte: Syftet med denna C-uppsats är att undersöka huruvida BP:s katastrof i den Mexikanska golfen har påverkat andra aktörer i samma sektor (Olja & Gas sektorn). Metod: Sekundärdata presenteras som en kvantitativ ansats i form av siffror och för att kunna dra slutsatserna använder vi oss av en deduktiv ansats.I denna studie tillämpas en metodikteknik i form av en eventstudie, där beräkningar av den abnorma och förväntade avkastningen baseras på marknadsmodellen. Vidare har två hypoteser testats, där syftet med Hypotes I är att pröva huruvida information om händelsen i den Mexikanska Golfen påverkar andra företag i samma sektor som BP. Syftet med Hypotes II är att testa samma företag under samma period som Hypotes I, men undersöker förändring i tradingvolymerna istället för i aktiekurserna. Teori: Effektiva Marknadshypotesen, Random Walk och Flockbeteende Slutsatser: Dessa båda undersökningar d.v.s. Hypotes I och Hypotes II pekar starkt på slutsatsen att eventet har haft inverkat på övriga bolag i sektorn. Vi kunde vid en jämförelse med tidigare studier som genomförts på andra katastrofer, konstatera att skeendet har både likheter och skillnader. / Background: On the 20th April 2010, the BP oil platform Deepwater Horizon, situated in the Mexican Gulf, exploded. The explosion was caused by methanol gas that, under high pressure expanded and thereafter ignited. The platform submerged and caused a severe and uncontrollable oil leakage at 1500 meters depth.It is obvious that the explosion in the Mexican Gulf has impacted BP in a negative manner and cause BP large financial loss, the company shares had at its worst point depreciated by 60 percent. It may be of interest to investigate whether this catastrophe, caused by one independent party, also have affected other companies within the Oil and Gas industry. Purpose: The aim of this assignment is to investigate whether BP’s catastrophe in the Mexican Gulf has affected other companies within the same industry. (Oil and Gas) Methodology: Secondary data is presented as a quantitative approach in the shape of values and we use a deductive approach in order to draw the conclusions.The methodology used in this study is event study, in which calculation of the abnormal and expected revenue are based on the market model. We will test two types of hypothesis, where the aim of Hypothesis I is to test in which way information about the event in the Mexican Gulf affects other companies in the same industry as BP. The aim of Hypothesis II is to test the same companies during the same period as Hypothesis I, but with a focus on analyzing trading volume instead of the stock market value. Theory: Efficient Market Hypothesis, Random Walk and Herd Behavior Conclusion: Both investigations, i.e. Hypothesis I and Hypothesis II indicate that the event has had an impact on other companies in the same industry. We could, in a comparative analysis with earlier studies, based on other catastrophes, conclude that the event demonstrates similarities as well as differences.

Bakgrund: Coronapandemin präglade under lång tid människors vardag såväl som de finansiella marknaderna. Den kraftiga nedgången i februari - mars år 2020 och den rekordsnabba återhämtningen påverkade privatinvesterare. Dessa investerare stod inför tuffa beslut, och präglades av stress och oro. Under volatila tider sker inte alltid rationella beslut, och denna typ av beslutsmiljö kan påverka investerare att vara mer mottagliga av psykologiska bias. För att undvika att gå i samma fällor, är det av intresse att kartlägga börspsykologiska faktorers påverkan på privatinvesterares agerande och vilken effekt det har på deras diversifiering i aktieportföljen. Eventuella skillnader i agerande under börsnedgångarna visar även om investerarna själva lärde sig någonting från den första börsnedgången och ändrade sitt beteende till den andra börsnedgången. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga privatinvesterares agerande på aktiemarknaden under Coronapandemin. Detta för att kunna uttala sig om, privatinvesterares beteende under börsnedgången i februari - mars 2020, samt den andra börsnedgången i oktober samma år. Genom att undersöka två tidsperioder går det att observera skillnader i beteende. Metod: Studien använde sig av en enkätstudie med tvärsnittsdesign för att på generell nivå ha möjlighet till att uttala sig om privatinvesterares agerande under börsnedgångarna. Slutsats: Studien har visat att samtliga undersökta börspsykologiska bias har påverkat privatinvesterare under båda börsnedgångarna men det finns dock skillnader mellan perioderna. Om respondenterna själva får beskriva deras agerande har många angett att de har agerat rationellt under krisen, något som tidigare forskning också konstaterat. Diversifieringen har ökat i aktieportföljen efter börsnedgångarna, jämfört med hur det såg ut vid slutet av 2019. Det är dock inte säkerställt att detta är en effekt av nedgångarna. Slutligen finns det även skillnader i börspsykologiska faktorer och diversifiering mellan demografiska faktorer och erfarenhet från tidigare kriser. / Background: The Corona pandemic has affected people’s everyday life as well as the financial markets. The big decline in the stock market that happened in February-March 2020 and the record fast recovery impacted private investors in a big way. Investors had difficult decisions to make during times of stress and worry, which does not always lead to optimal decisions. The investors could be more affected by biases during times of crisis. To avoid walking into the same traps again it is of investor’s interest to map psychological biases and how they affect the diversification in their stock portfolios. Eventual differences in behavior between the stock market decline in February-Mars and the one in October could be spotted by comparing the two periods. This would show if the respondents themselves learned from the first stock market decline to the second one, hence changing their behavior. Purpose: The purpose of this study is to map private investors’ behavior in the stock market during the Corona pandemic. This will make it possible to discuss private investors’ behavior during the stock market declines in February-March 2020 as well as the one in October the same year. This will make it possible to see differences in behavior. Method: The study used a survey study with cross-sectional design to be able to discuss private investors’ behavior at a general level. Conclusion: The study has shown that all studied psychological biases to affect private investors during the stock market declines, showing there are differences between these periods. If the respondents describe their own actions, then many of say themselves that they acted rational during the crisis, something that previous studies have shown. The diversification has also increased after the stock market declines compared to how it was at the end of 2019, but it is not certain that it is an effect of the stock market declines. There are also differences between demographic factors and experience from previous crises with regards to psychological biases and diversification.

Bakgrund: År 2022 kantades av Rysslands invasion av Ukraina, börsnedgång, stigande inflation och styrräntor. Det bidrog till att allt fler sökte hjälp av finansiella rådgivare för att utifrån livssituationen få hjälp med att nå sina sparmål och maximera sin avkastning. I tidigare forskning råder det delade meningar kring om den finansiella rådgivaren faktiskt bidrar till positiva ekonomiska utfall hos kunden. Å andra sidan får den finansiella rådgivaren, åtminstone privat, kunskap till sig via sitt arbete som torde leda till en hög finansiell bildning. Huruvida det faktiskt bidrar till positiva ekonomiska utfall i den finansiella rådgivarens egna investeringsbeslut och sparande under 2022 leder således till frågan, om de kan hjälpa andra, kan de även hjälpa sig själva? Syfte: Studien syftar till att skapa en förståelse för hur finansiella rådgivares privata sparande och investeringsbeslut samvarierar med olika faktorer såsom livssituation, psykologiska bias och erfarenheter under 2022. Vidare ämnar studien utforska hur finansiella rådgivare ställer sig till ytterligare utbildning inom beteendeekonomi och huruvida de tror att det kan bidra till bättre finansiellt beslutsfattande. Metod: En kvalitativ metod har använts för att uppfylla studiens syfte. Tio finansiella rådgivare intervjuades genom semistrukturerade djupintervjuer. Slutsats: Studien finner att placering i livscykeln, psykologiska bias samt erfarenhet samvarierar med den finansiella rådgivarens privata investeringsbeslut och sparande under 2022. Placeringen i livscykeln samvarierar främst med riskaversionen, därutöver har de finansiella rådgivarna inte kunnat motstå fall av samtliga undersökta bias i studien. Erfarenheten samvarierar med en minskad benägenhet att falla offer för vissa psykologiska bias, förutom överkonfidens, där effekten snarare är den motsatta. Vidare anser de finansiella rådgivarna att ytterligare utbildning inom beteendeekonomi inte skulle vara värdeskapande för deras privata investeringsbeslut, samtidigt som de anser sig ha behov av det i sitt arbete. / Background: The year 2022 was characterized by the invasion of Ukraine, the downturn of the stock market, rising inflation and increases in the benchmark interest rate. This led to the increasing search for financial advisors who, using life circumstances, could assist the individual in reaching personal saving goals and maximizing returns on investments. In prior research, there are divided opinions about whether financial advisors contribute to positive financial outcomes for the client. The financial advisors, at least privately, gain knowledge through their work which should lead to a high level of financial literacy. Whether it contributes to positive financial outcomes in the financial advisor's own investment decisions and savings in 2022 thus leads to the question, if they can help others, can they also help themselves? Aim: The study aims to create an understanding of how financial advisers' private investments decisions and savings in 2022 have been affected by various factors such as life situation, psychological bias, and experiences. Furthermore, the study intends to explore financial advisers' perception of how further education in behavioral economics could have contributed to better financial decision-making. Method: A qualitative method has been used to fulfill the purpose of the study. Ten financial advisors were interviewed through semi-structured in-depth interviews. Conclusion: The study finds that placement in the life cycle, psychological bias, and experience had an impact on financial advisors’ private investment decisions and savings during 2022. The placement in the lifecycle primarily influences the risk aversion, while the financial advisors have not been able to withstand cases of all investigated biases in the study. Experience has contributed to mitigating the impact of psychological biases to some extent while also creating overconfidence. The financial advisors believe that additional education in behavioral economics would not add value to their private investment decisions, while they consider themselves to need it in their work.