Vi upplever att det i dagens samhälle gärna uttrycks åsikter om vad som anses vara rätt eller fel i olika sammanhang, likaså när det gäller ledarskap, många bär på tankar kring vad som anses vara det perfekta ledarskapet. Ställs frågan får man inte sällan ett detaljerat svar med specifika kvalifikationer. Vi misstänker att åsikter och värderingar som florerar i samhället kan få oanade konsekvenser. Följande kvalitativa studie syftar till att genom en fallstudie på fyra djupintervjuer försöka avslöja olika strategier som tillämpas för att exkludera unga chefer i företag. Genom att blottlägga dessa strategier hoppas vi samtidigt göra dem mindre verkningsfulla. Ämnet anser vi i allra högsta grad är relevant att studera då riskerna med uteslutande av yngre individer i längden kan få negativa följder. Man riskerar till exempel att gå miste om viktig kompetens vilket är negativt då man kan uttrycka det som att framtiden ligger i de yngres händer.Vi har inte som avsikt att presentera någon form av sanning och inte heller generalisera några slutsatser utan vi vill snarare förmedla poänger som kan leda till vidare reflektion hos läsaren. För att kunna åstadkomma detta har vi tillämpat en abduktiv metod där vi kontinuerligt arbetat oss framåt i en så kallad hermeneutisk spiral där vi hela tiden pendlat mellan teori och empiri. Strukturen följer Hernadi´s hermeneutiska triad.Under studien har vi kunnat urskönja beteenden och ageranden inom det specifika företaget, som har en exkluderande effekt på yngre chefer och ledare. I vissa fall har det handlat om att överordnade chefer tillämpat ledningsmetoder som inte tillåtit de yngre cheferna att tala på sitt sätt, medans det i andra fall varit yngre chefer själva som genom sina egna uttalanden och åsikter om ungt ledarskap exkluderat sig själva, de har undervärderat sig själva. Trots att strategierna vi lyckats blottlägga enbart visar på hur situationen kan förhålla sig då studien baseras på material från endast ett företag, så förmedlas ändå tanken om att exkludering överhuvudtaget kan göra sig gällande inom företag idag. Poänger har presenterats i uppsatsen om att vi själva är med och bidrar till en exkludering av unga chefer, till exempel då vi i följande studie valt att beröra ämnet. En problematik inom området kanske inte behöver existera då vi själva i många fall kan ses som bovarna i dramat!

“Varför går de inte ut?” Den frågan ställer vi oss när vi läser forskning där förskolepersonal uttrycker att lokalerna är små i förhållande till barngruppens storlek och följden blir att förskolepersonalen har svårigheter med att följa läroplanens intentioner. Därför är det intressant att göra en kvalitativ undersökning och studera följande problem ur en ny infallsvinkel där följande forskningsfrågor kommer besvaras Hur beskriver förskollärare användandet av utomhusmiljön vid planerade aktiviteter? och Vad uttrycker förskollärare för inställning till planerade aktiviteter utomhus? Arbetet utgår från hermeneutiken som har sitt huvudsakliga fokus på att få en förståelse genom tolkningar, därav används semistrukturerade intervjuer som metod. Studiens resultat och analys presenteras i följande tre tematiseringar Begränsningar, Nyttjande av utomhusmiljön, Planerade aktiviteter och Förskollärarnas utvecklingsområde. Genom våra analyser har vi kommit fram till att utomhusmiljön i första hand används om vädret stämmer överens med förskollärarnas förväntningar eller som en avlastningsyta. Vår slutsats indikerar att förskollärare styrs av sin inställning gentemot utomhusmiljön, vilket leder till att färre planerade aktiviteter genomförs utomhus. De fyra medverkande förskollärarna i föreliggande studie medger dock att utomhusmiljön är ett utvecklingsområde.

I samband med den stora flyktingströmmen som kom till Sverige 2015 skrevs ett antal barnböcker som berör flykt. Syftet med detta examensarbete är att studera hur flykt skildras i ett urval av bilderböcker för att skapa en förståelse för vilka budskap som skrivs fram i dessa böcker. Frågeställningarna i studien är: Hur ser berättelsernas narratologi ut? Hur beskrivs karaktärer och relationer i berättelserna? Studien är kvalitativ med en abduktiv ansats och tolkningen av materialet har begränsats av ett teoretiskt ramverk bestående av två analysmodeller den hermeneutiska cirkeln och kulturanalys. Det teoretiska begreppet narratologi samspelar med kultur, identitet och dikotomi. Urvalet består av 10 samtida bilderböcker, som alla skildrar krig och flykt och där karaktärernas slutdestination kan tolkas som Sverige. I empirin kan mönster urskiljas och resultatet temaindelas i studiens första frågeställning till en flykts olika faser. Utrymmet till varje del i flykten kvantifieras i ett diagram, som visar var fokus ligger på berättelsen; hemlandet, flykten och det nya hemlandet. Sedan belyser vi hur narratologin skrivs ut i de olika faserna, hur berättelsernas handling pendlar från ett vardagsliv i hemlandet, till krig och kaos som tvingar huvudpersonerna på flykt till ett nytt hemland. Utifrån frågeställningen om karaktärerna och relationerna delas resultatet in i dikotomierna stor/liten, vi/dem och ond/god. Vi diskuterar relationerna med hjälp av dikotomierna och även om dikotomierna inte utgör några tydliga polariteter utan är relativa, kan de ändå användas för att belysa relationerna i berättelserna. Studiens resultat visar att i de bilderböcker som utgör vårt empiriska material skrivs karaktärerna fram som vanliga människor som upplever exceptionella händelser när de tvingas på flykt. Kriget skrivs fram både som ett uttalat hot eller att barnen inte förstår vad som sker och flykten beskrivs som antingen mödosam och farlig eller som en resa som inte möter några större hinder på vägen. Rollerna som stor/liten, vi/dem och ond/god pendlar beroende på situationen. Ibland har huvudpersonerna kontroll över situationen, men i mötet med människor som tar avgörande beslut om deras liv står de maktlösa. Författarna har valt att skriva fram berättelserna neutralt utan att ifrågasätta eller kritisera olika skeenden i böckerna.

Syftet med denna studie är att lyfta fram och tolka förskollärares livsberättelser kring deras upplevelser av arbetet med barns modersmål. Detta för att tidigare forskning och beprövade erfarenheter har visat att förskollärare uttrycker en osäkerhet kring barns olika modersmål i verksamheten, då de hellre väljer att lyfta fram det gemensamma i verksamheten än barns enskilda olikheter. Studiens forskningsfrågor är därmed: Hur beskriver förskollärarna sitt arbete med barns modersmål? Vilka möjligheter och hinder upplever förskollärarna att det finns inom arbetet med modersmål? Vår studie grundar sig i fenomenologisk hermeneutik som teori. För studien innebär det en kombination av både fenomenologin och hermeneutiken, detta genom förskollärarnas beskrivningar kring deras upplevelser utifrån sin egen livsvärld medan våra tolkningar och förståelser av deras beskrivningar utgår ifrån hermeneutiken. Studien utgår från halvstrukturerade livsvärldsintervjuer med sex förskollärare. I resultatet framkommer det en utmaning med att balansera mellan barngruppens behov och barnens enskilda behov. Studien kom även fram till att förskollärarnas inställningar och kunskaper påverkade om barn fick ta del av deras egna modersmål i verksamheten. Studiens slutsats visade på att barns modersmål har en stor påverkan i deras lärande och utveckling, och det är förskollärarnas ansvar att lyfta och arbeta med barns modersmål i verksamheten.

I den här vetenskapliga essän vid Centrum för praktisk kunskap har jag undersökt min känsla av kluvenhet och frustration i mitt yrke som gymnasielärare i svenska. Dessa känslor gestaltas i två möten med elever, ett möte med en klass då jag presenterar ett nytt romanprojekt och ett med eleven Lilly som inte hinner med att lära sig i sin egen takt, utan tvingas ta bort kurser för att orka med.     Frustrationen och kluvenheten har sitt ursprung i en känsla av att inte kunna vara den lärare jag vill. Det grundar sig i att vara i konflikt med den kunskapssyn och det språk som finns i läroplanen GY11 och att värna om det skönlitterära språket och den kunskap som skönlitteraturen ger. Genom att undersöka begreppet fronesis med hjälp av Aristoteles och Fink hittar jag analogier med hur skönlitteraturen fungerar i läsaren och även hur fronesis fungerar i läraren som fostrare av goda medborgare. Med hjälp av filosofen Gadamer ser jag tolkningen av text som en väg till kunskap och den hermeneutiska dimensionen av fronesis. Vidare tar jag även hjälp av författarens Knausgård och litteraturprofessorn Toril Mois syn på skönlitteraturen som ett sätt att bli uppmärksam på språket, världen, livet och sig själv. Även här hittar jag fronetiska drag hos skönlitteraturen.      Essän utmynnar i en idé om att skönlitteraturen har något fronestisk över sig. Den framhåller också att skönlitteratur har en viktig plats i svensk skola för att vi ska få vara erfarande och kunskapande subjekt och inte endast mätbara objekt. / In this scientific essay at the Center for Practical Knowledge, I have investigated my feeling of ambivalence and frustration in my profession as a high school teacher of Swedish. These feelings are embodied in two encounters with students, one with a class where I present a new novel project and one with the student Lilly, who does not have time to learn at her own pace and is forced to drop courses to keep up.    The frustration and ambivalence originate from a feeling of not being able to be the teacher I want to be. It is rooted in a conflict with the knowledge perspective and language found in the GY11 curriculum, and the need to value the literary language and knowledge that literature provides. By examining the concept of phronesis with the help of Aristotle and Fink, I find analogies with how literature functions in the reader and also how phronesis functions in the teacher as a nurturer of good citizens. With the help of the philosopher Gadamer, I see the interpretation of text as a path to knowledge and the hermeneutic dimension of phronesis. Furthermore, I also draw on the author Knausgård's and literature professor Toril Moi's views on literature as a way to become attentive to language, the world, life, and oneself. Here, too, I find phronetic features of literature.    The essay culminates in an idea that literature has something phronetic about it. It also emphasizes that literature has an important place in Swedish schools so that we can be experiencing and knowledge-creating subjects and not just measurable objects.

Jag upplever det som att dagens samhälle är i ett konstant läge av förändring, vilket borde medföra att de företag som finns ute i samhälle måste befinna sig i ett konstant läge av anpassning. Utifrån det undrar jag hur företagen kan klara av att hantera de mänskliga resurserna samtidigt som de måste klara av den föränderliga omgivningen. Jag har därför valt att undersöka personalhanteringen på tre företag inom samma bransch för att fastställa ifall personalhanteringen utvecklas åt liknande håll. Eller om företagen utvecklas åt helt olika håll utan några likheter. De företag som jag undersöker lyckas uppenbarligen med konststycket att anpassa sig samtidigt som de hanterar sin personal och det jag är intresserad av är hur lyckas de med en sådan balansering.Mitt syfte är således inte att hitta ett gyllene snitt för personalhantering utan om möjligt finna liknelser mellan hur de företag jag kommer i kontakt med hanterar personal. Den struktur som används i uppsatsen är Hernadi’s hermeneutiska triad då den har möjligheten att hantera både delen och helheten i en sann abduktiv anda.För att ha möjligheten att undersöka utvecklingen utgår jag från dels bakgrunden till personalhanteringskonceptet och dels en teoretisk redogörelse för hur personalhantering kan se ut och vad det kan leda till. Uppsatsen utgår från de intervjuer som jag hållt med personalcheferna från de tre företagen och jag använder sedan ett antal teorier för att sätta den informationen i kontext. Jag noterar att företagen drar sig mot en mer formaliserad struktur och jag tolkar det som en reaktion för att hantera den psykiska press som drabbar de anställda utifrån de tekniska förändring som branschen medför samt den tillväxt som finns hos företagen. Formaliseringen fungerar i sin tur som en motpol till frihet, då en högre nivå av formalisering lämnar mindre spelområde för de anställda. Vilket i sin tur leder till minskad kreativitet. Det som är viktigt är för företagen att lyckas balansera mellan de olika ytterligheterna för att få alla delar att fungera.

The aim of this thesis is to explore and analyse lived experience of social categorisations such as intellectual disability, gender and age. The following overarching questions will direct the focus of the thesis, on how 13 middle-aged (aged 38-60 years) women and men who receive disability services according to the Act (1993:387) concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments (LSS), describe their everyday life practices: - In what way(s) are the social categorisations disability, gender, and age expressed in the interviews? How do the participants relate their lived experience of the social categorisation in relation to arenas such as work, family, and leisure time? How can this lived experience be understood in relation to the structures and conditions that form the institutions within the disability services? With a hermeneutic-phenomenological approach, the thesis is based on repeated audio- and video-recorded qualitative semi-structured interviews and field visits. The altogether 16 participants were divided into two groups: the main group consisted of 13 adults and a reference group, which consisted of 3 younger informants (aged 25-29 years). Despite political ambitions that state that people with disabilities should have opportunity to live like others, this thesis shows that their everyday life is, in fact, conditioned by institutional structures. The structures that conditions the disability services together with the social construction of disability, but also of age and gender, frames leisure time, social networks, family life, practicing partnership, mobility (especially for women), and working life – in short, these conditions their abilities to fulfil the expectations that are imbedded throughout the social construction of adulthood. The relationship with the labour force can be seen as an illustrative example: The ability to be part of a regular working force was central for the interviewees. However, the analysis showed that the work that was available for the participants, is a welfare state effort, that is situated in an intersection where a logic of care meets a logic derived from the open labour market, thereby creating a situation filled with contradictions. On the one hand, the informants felt an obligation to fulfil an almost Protestant work ethic. One the other hand, their work efforts are not acknowledged by society as work. On the one hand, daily activity is a voluntary right, on the other hand; the informants have little opportunity to relinquish this right, depending on the particular organisation of the disability services. The participants also expressed concerns about losing this work, a worry that can be seen as paradoxical in respect of their legislative right to daily activity.  The analysis has highlighted how the participants, in many situations, suffer a disadvantageous position with regard to hermeneutical resources to make sense of their experience. They also face structural obstacles to fully live an adult life. This could be described as experiencing societal norms of what one is expected to live up to, but at the same time be deprived of real opportunities to fulfil these requests – thereby, to live a contradiction. Lived experience of intellectual disability, gender and age, can therefore be considered as being a lived experience of a conditional adulthood.

Mellanchefens organisatoriska roll har transformerats sedan Burns först utforskade mellanchefsrollen och sedan slutet av 1900-talet har rollen förändrats och tilldelats fleråtaganden än tidigare. En studie från Previa belyser mellanchefsrollens ökade sjukskrivningar och vittnar om att positionen i mitten av organisationer har blivit en utsatt arbetsbefattning att disponera över i dagens moderna samhälle. Följande kvalitativa studie syftar till att utforska hur mellanchefsrollen upplevs av olika chefspositioner inom organisationer och belysa problematiken kring rollkonflikterna som uppstår på mellanchefspositioner ur ett nytt perspektiv. Studiens empiriska material utgår frånelva chefsintervjuer från tre matrisorganisationer. För att bearbeta studiens material har vi använt oss av en abduktiv metod där vi under studiens gång har arbetat genom hermeneutiken och pendlat mellan empiri och teori för att skapa förståelse. I studien försöker vi inte definiera mellanchefsrollen ur några exakta riktlinjer utan studien utforskar rollen i en föränderlig praktik. Vi har inte som avsikt med studien att presentera någon form av absolut sanning gällande mellanchefsrollen utan vi vill snarare förmedla olika poänger om mellanchefsrollens arbetssituation som förhoppningsvis leder till en djupare reflektion tills studiens läsare. I studien bearbetar vi fram mellanchefsrollens komplexitetgenom differentierade chefers kunskaper, perspektiv och berättelser om det vardagligaarbetet. Studiens resultat framhäver att mellanchefsrollen upplevs olika beroende på vilken chefsposition rollen upplevs av. Framförallt skiljer sig övre chefers perspektiv gentemot linjechefernas perspektiv på vad rollen finns till för i organisationer och vilka interna intressenter som mellanchefsrollen ska tillfredsställa. / The organizational role of the middle manager has been transformed since Burns first explored the role of middle manager, since the end of the 20th century the role continues to change and increasingly more tasks than before have been added to its role. A study from Previa highlights the middle managers role's increased sick leave and indicates that the organization's mid-level position has become a vulnerable job role to command of, in today's modern society. The following qualitative study aims to explore how the role of middle manager is experienced by different managerial positions within organizations hierarchy and from a new perspective shed light on the problems surrounding the role conflicts that arise in middle manager positions. The empirical data is based on eleven conducted managerial semistructured interviews from three organizations. To process the study's material, we’ve applied an abductive method where we throughout the course of the study worked through hermeneutics and thus altered between empiricism and theory to produce an understanding. In this study we don’t aim to define the middle manager role from any exact guidelines, but the study explores the role in a changing practice. Furthermore, this study doesn’t intend to present any form of absolute truth regarding the middle manager role, but rather we want to convey different perspectives about the middle manager role's work situation. Hopefully this will subsequently lead to a deeper reflection for the readers. Through the differentiated managers' knowledge, perspectives and stories about everyday work we managed to understand and process the complexity of the middle manager role. In conclusion, the results concludes that the perception of the middle manager's role varies, depending on which managerial position is being addressed. Above all, there is a conspicuous difference between the senior executives’ perspectives and the line managers' perspectives on the middle managers function within the organization and which internal stakeholders the middle manager role ought to satisfy.

The European court of Justice (ECJ) has the stance that EU-law, within the confines of EU competence, has primacy over national law, regardless of its source, even if it’s the national constitutions.  Although generally the ECJ:s  stance is accepted, sometimes it is instead the EU that has had to indirectly (through inaction) accept the conclusions of the national constitutional courts. When this happens, it can however only be noticed as the EU commission’s decision to not start infringement proceedings against the member state, and as such it appears as a legal vacuum or absence of enforced law. Inside this vacuum there is lacking enforcement of EU-law, which the member states can use as a de facto exemption from EU-law to regain or uphold national sovereignty. Thus the member states can fill the vacuum by deciding cases on the basis of their own constitutional law rather than (the unenforced) EU-law. It appears to be an in EU-law unregulated transfer of sovereignty.  This paper intends to shed light on possible problems that arise in this situation due to the lack of legality and certainty that ensues from these exemptions from EU-law being upheld through the inaction of the commission rather than positive legal regulation. I will also attempt to find a coherent model for the explanation of this seemingly contradictory situation, describing it as a “sovereignty-vacuum”, an opposing but related concept to the “exemption” of Carl Schmitt.  Through use of Schmitt’s political theology, I attempt to find a solution to the problem of legality with an analogy to the concept of “mercy” and “forgiveness” in the context of constitutional law. Ultimately, I propose a solution de lege ferenda that these implicit exemptions from EU-law be written down as explicit exemptions.