Abstract Den svenska förskolan har stegvis gått från en platt till en hierarkisk förskoleorganisation. Förskolans läroplan reviderades 2018 och med detta uppdaterades ansvarsområdena i verksamheten och förskollärarna fick ansvaret för den pedagogiska verksamheten. Syftet med vår studie är att analysera och undersöka hur förskollärare och barnskötare talar om denna förändring i ansvarsområde och vilka värden som förmedlas samt hur detta påverkat arbetslagets gruppdynamik. Studiens empiri består av sju semistrukturerade kvalitativa intervjuer och materialet analyseras med hjälp av begreppen myt, makt, motmakt och disciplinär makt från Foucault, samt begreppen roll och inramning från Goffmans teori om identitet.    Studien resulterar i att förskollärare och barnskötare både talar om förändringen som något positivt men att en del också menar att det fortfarande delar lika på ansvaret. Det verkar också som att en glad och tillmötesgående personlighet värdesätts och det finns tendenser av att personlighet är en viktigare faktor än yrkesroll i en kollega. Det är få som talar om en stor förändring i gruppdynamiken trots förändringen i läroplanen. En möjlig förklaring är hur rollerna måste anpassa sig till en tydlig eller otydlig hierarkisk organisation.

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka samverkan mellan lärare i fritidshem och grundskollärare, genom att belysa olika påverkansfaktorer utifrån ett maktperspektiv. För att kunna besvara våra frågeställningar fann vi genom tidigare forskning påverkansfaktorer på samverkan utifrån ett maktperspektiv och vi kategoriserade dem i underrubriker i både tidigare forskning samt i analys och resultat. Påverkansfaktorer på samverkan som vi identifierade och utgick ifrån var utbildning till lärare, yrkesidentitet, skillnader mellan lärare i fritidshem samt grundskollärare, yrkesstatus, ledning/ styrning och slutligen en genomgång av samverkansbegreppet. Som metod valde vi att genomföra semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av utbildare på lärosäten, rektorer, grundskollärare samt lärare i fritidshem. Informanterna tillhörde fyra olika grundskolor samt två olika lärosäten. Resultatet visade framför allt att samverkan var mer komplex än vi tidigare kunnat föreställa oss. Vi fann många olika påverkansfaktorer på samverkan, där ingen faktor gick att utesluta och alla faktorer samspelade. Ett intressant resultat var att det rådde stor okunskap på fältet kring vad samverkan faktiskt var för någonting. Vi kom fram till att lärare i fritidshem hade en lägre status i relation till grundskollärare, vilket också inverkade på samverkan. Ett annat intressant resultat var att samverkan inte fanns med som ett undervisningsmoment i lärarutbildningarna, men ändå förväntades lärargrupperna samverka på fältet samtidigt som ledningen visade ett bristande intresse. Det var viktigt att skriva detta arbete då samverkan alltid kommer att vara viktig för skolans organisation där eleverna erbjuds en varierad undervisning, samtidigt som grundskollärares perspektiv på samverkan var ett orört forskningsområde.

I den här studien kommer vi att studera om barns makt i leken. Syftet med studien är att undersöka och analysera hur makt kommer till uttryck i barns egenstyrda lek. Till vår hjälp så har vi tre frågeställningar som vi kommer att utgå från. Våra frågeställningar är: Hur kommer makt till uttryck i barnens fria lek? Hur synliggörs maktpositioner i leken? Hur agerar barn med lägre maktposition gentemot de barn som har mer makt? Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod för att kunna få svar på våra frågeställningar. Vi valde att göra en observation där vi till stöd förde fältanteckningar. Empirin tolkade och analyserade vi med hjälp av teorier och tidigare forskning. I vår undersökning har vi fått syn på att barn i deras fria lek kan uttrycka sig genom olika maktstrategier för att bestämma över andra och få sin egen vilja igenom. Strategier vi fick syn på var belöningsmakt, exkluderingsstrategi, ge verbala direktiv och genom sin kroppsstorlek. Maktpositioner synliggörs genom kontrollhandlingar som skapar den sociala ordningen i barngruppen. Vi kom fram till att barn i lägre maktpositioner har mindre inflytande i leken och sällan gör motstånd men när de försöker göra motstånd sker en maktkamp där barnet med störst förmåga att utöva makt vinner.  Nyckelord: Hierarki, kontroll, Lek, Makt, Maktrelationer och Status

Syftet med denna studie är att undersöka hur rekryterare konstruerar ledarskap i dagens nyliberala samhälle. Sex intervjuer genomfördes med rekryterare inom både offentlig och privat sektor. Den tematiska analysen resulterade i två huvudavsnitt: ett gott ledarskap och rekrytera på rätt grunder. Ledarskapsdiskursen visar att den är präglad av att få människor att följa, utvecklas och växa som individer. Studien påvisar att de situationella faktorerna i en nyliberal tid spelar en avgörande roll för hur rekryterare talar om ledarskap. Dessa faktorer består av att vinna förtroende, medarbetarskapets betydelse för ledarskapet, arbetslivets roll i en nyliberal tid, flexibilitet och förändring samt självinsikter och mognad. Genom att uppfylla ovanstående faktorer bildas ett gott ledarskap. En chefs hierarki är inte längre lika synligt framträdande i ett nyliberalt samhälle där allas lika värde är något som värdesätts utifrån tillitsinkludering. Resultatet visar att hur rekryterarna konstruerar ledarskap influerat av en nyliberal tid är komplext. Ledaren förväntas ofta klara av svåra uppgifter utan att organisationen många gånger följer upp hur den faktiska arbetssituationen för ledaren ser ut.Denna studie har bidragit med att fylla det forskningsglapp som påträffats av ledarskapsstudier utifrån rekryterares perspektiv. Studien är viktig i forskningsfältet eftersom rekryterare kan komma påverka den allmänna diskursen om ledarskap och det i sin tur kan påverka arbetslivet för människor i samhället. / <p>2022-06-07</p>

Syftet var att undersöka om det fanns en variation i hur kvinnliga respektive manliga pedagoger bemötte flickor och pojkar utifrån genus, där studien hade sin grund i ett genusperspektiv. Frågor vi utgick ifrån var: Vilka uttryck tar sig pedagogernas bemötande av eleverna i klassrumsituationer utifrån ett genusperspektiv? Vad har pedagogerna för tankar om genus, kön och jämställdhet? Finns en variation i pedagogernas förhållningssätt till genus och jämställdhet i relation till skolämnet och i så fall hur uttrycker det sig?Studien bygger på observationer och intervjuer i en medelstor stad i Sverige, med fyra pedagoger i olika ämnen i årskurs 6. Intervjuerna har transkriberats och jämförts med observationerna samt teoretiska begrepp och tidigare forskning för att se om det fanns en variation i deras bemötande. Resultatet av denna studie visade att pedagogers bemötande ur ett genusperspektiv påverkade deras inställning till genusordningen som i sin tur resulterade i att de bemötte elever olika. Studien visade också att skolämnet i relation till pedagogernas förhållningssätt till genus och jämställdhet inte avgjorde deras bemötande till elever.Nyckelord: Genus, Hierarki, Interaktion, Jämställdhet, Kommunikation, Kön, Makt

Arbetet bygger på fyra olika workshops med barn och vuxna som fått arbeta med lera. Olika sinnen har aktiverats respektive kopplats bort genom att varje workshop delats in i fyra uppgifter, där jag bestämt vilka sinnen deltagarna får aktivera, eller där de får fria händer att använda alla. Arbetet representeras också via en tavla fylld med lera som presenterades på Konstfacks vårutställning 2020, där betraktaren fick skapa fritt i ramen. Undersökningen utgår från ett samhälle där många omedvetna ageranden styrs av sinnenas hierarki, och där akademisering blir den enda utvägen för att höja status på yrken. Akademi som knyts an till teori snarare än praktik. Där kan vi se teori som kopplat till syn och hörsel, medan praktik kopplas till känsel. Exempel som arbetet tar upp är museikontexter där vi lärt oss titta på, men inte röra föremål. Ett annat exempel är grundskola från årskurs ett samt universitet där vi mer och mer anpassar oss till lektionssammanhang där vi tittar och lyssnar, men inte rör varken oss själva eller sakerna omkring oss. Det sinne som klassats lågt i Aristoteles hierarki av sinnen, beröring, är oftast det som plockas bort. Favorisering av sinnen är däremot väldigt individuellt och vissa mår bättre och presterar bättre av att få lita mer på sin känsel än sin syn. Medan andra trivs med att få förlita sig på sin syn så som samhället är anpassat. En viktig del av undersökningen handlar om hur barn, som inte ännu lärt sig bortse från de sinnen som hamnat lågt ner i denna hierarki, påverkas av att inte få använda sina sinnen fritt i övningar i jämförelse med hur vuxna påverkas. Syftet har därför varit att undersöka skillnader mellan barn som fortfarande är enade med alla sina sinnen och vuxna som via anpassningar efter samhällets konventioner fått lära sig att främst förlita sig på syn och hörsel. Eftersom samhällets modell i stort bygger på sinnenas hierarki så har dessa konstruktioner anpassats därefter. Resultatet ska uppmuntra variation av sinnenas aktivitet i lärandet, för att skapa ett mer inkluderande lärande.

This study examines how the discussion around femdom is conducted in comments on an internet forum. Femdom is a sexual role-taking where the woman is superior to the man in a sexual relationship. A large part of the previous research on sexual power structures is based on a role-taking where the woman is subservient to the man. Therefore, it was studied how and what role gender and power have within the phenomenon of femdom, with a focus on female empowerment in sexual relationships. The approach to study the discussion around femdom in discussion threads was via text analysis with content analysis as a methodological approach. The theories used in the essay were Hirdman's theory of the gender contract and Gagnon &amp; Simon's theory of sexual scripts. The results showed that the discussions around femdom that make up the study's empiricism were focused on gender, power and equality.

Syftet med uppsatsen är att presentera internationella studenters perspektiv och tolkningar på hur hierarki och auktoritet kan utrycka sig inom det svenska universitet. För att synligöra detta kontrasteras den svenska kontexten med informanternas tidigare erfarenheter utomlands. Faktorer som informanterna anser påverkar de sociala strukturerna inom universitetet är studiebakgrund, finansieringsutformning och samhällets symboliska syn på högre utbildning. Några skillnader som kontrasteras av informanterna återfinns inom områdena tid, organisation, värdering, ansvar och tävlingsmentalitet. Andra skillnader som uppkom är hur man tilltalar och hälsar på varandra, rollfördelning och skillnaderna mellan personlig och professionell interaktion. Summerat beskriver generellt informanterna den svenska kontexten som mer jämlik, mindre auktoritär och att de sociala relationerna mellan student och lektor kan tolkas som vänskapliga. / The purpose of this paper is to present international students' perspectives and interpretations of how the hierarchy and authority will be expressed in the Swedish university. To make the structures visible will the Swedish context be compared to the informants' previous experiences abroad, to visualise the contrasters. Factors that the informants thinks may will affect the social structures within the university can be found in areas of educational background, financing, responsibility and the society approach to higher education. Some differences that are contrasted by the informants can also be found in the areas of time, organisation, evaluation, accountability and competitive mentality. Other social differences that arose is greetings, academic roles and the differences between personal and professional interaction. In summary the informants overall describes the Swedish context as more equal, less authoritarian and the social relations between the student and the lecturer can be interpreted as amicable.

This study revolves around calculating the extent of appearance of both anonymously and named men and women as well as determining whether or not Yvonne Hirdman’s gender theory is applicable on two versions of a Swedish educational history textbook called Epos: historia: för gymnasieskolans kurs A (2008) and Epos [historia] 1b (2012), published for two different curriculum. Our qualitative investigation of two parts of the book’s content proves that the two principles of gender system are present in both books, although to a lesser extent in the latter version. Calculating the material, results have shown that anonymous men and women are almost equally presented in Epos 2012, which is not the case in the 2008 version. However, studying the extent of named men and women, we can determine that male characters are overrepresented in both versions, with a total of 80 % of all persons named in the books being of the male gender. To further problematize our material, we discuss how the student’s identity, based on E.H. Erikson’s theory of identity, could be affected by the subject matter content. We believe that it can be malicious to student’s self-image, and that it is the teacher’s responsibility to debate with the students about how the gender system’s two principles are present in our society.

Motivationsteori avser att förklara hur individer motiveras på sin arbetsplats. I den omfattande forskningen på området delas motivation ofta in i yttre och inre motivation. Yttre motivation förklarar beteenden som drivs av yttre faktorer såsom lön eller befordran, medan inre motivation förklarar beteenden som styrs av en individs egen vilja eller driv. I denna studie har vi valt att undersöka om det finns skillnader i upplevd motivation mellan individer på två olika hierarkiska nivåer inom en organisation. Inre och yttre motivationsfaktorer användes för att kartlägga individernas upplevda motivation. Undersökningen genomfördes genom intervjuer med chefer och anställda på Uppsala Vatten och Avfall. Resultatet är att man på en lägre hierarkisk nivå blir mer motiverad av lön och att man på en högre hierarkisk nivå motiverades mer av att nå en maktställning. Några skillnader baserat på inre motivationsfaktorer mellan grupperna kunde inte påvisas i denna studie.