No description available.

Studien är en kvalitativt utformad fallstudie, med ett jämförande syfte och är inspirerad av diskursanalytiskt synsätt. Syftet med studien är att bidra med ny kunskap kring diskursen om team samt ledarskapets faktiska påverkan. Från hur ledarstilen influerar team till hur medarbetarna upplever ledarskapet. Vilka resonemang som förekommer hos ledare kontra medarbetare, då en grupp individer med olika personligheter, intressen och kompetenser skall utföra sitt arbete som ett team. För att belysa studiens syfte har en växelverkan mellan empirisk och teoretisk reflektion återspeglat det kunskapsbidrag som studien givit. Studien är baserad på åtta semistrukturerade intervjuer med ledare och medarbetare samt observationer av två medverkande organisationer. RONS-analysen som utförts påvisade att Resultatjägaren är den mest förekommande ledarstilen, men samtidigt den minst gynnsamma att leda team på. RONS är en förkortning av Resultatjägare, Organisatör, Nytänkaren och Samordnaren, ett samlingsnamn för olika ledarstilar. Materiell motivation och press var vanligt förekommande, medan den positiva inverkan på teamen handlar om inre motivation. Ledarstilen Samordnaren var en fördelaktig ledarstil för ett välmående team med hållbar utveckling. Entreprenören var den ledarstil som lyckas utveckla teamet positivt, även i motvind av hierarkiska organisationer, då denna ledartyp utmärks som driven och orädd. Samtliga ledare förnekade att hierarki och materiell belöning förekom i organisationerna, men motsatsen påvisades på olika sätt, då ledarna endast var de som styrde teamen, tillsammans med den utsedda informella ledaren som en högra hand. De som leder likt en Resultatjägare gynnas av ett hierarkiskt arbetsklimat. Dock visar sig denna typ av organisationsform ha negativ påverkan på team. Materiell lika så, utan någon särskild positiv effekt. / This study is designed as a qualitative, comparative case study and the method is inspired by a discourse analysis. The purpose of this study is to contribute with new knowledge around the discourse of teams and the actual influence of leadership. From how the leadership style influence teams to how employees perceive leadership. What reasoning exist in leaders and employees, when a group of individuals with different personalities, interest and skills should perform their work as a team. To highlight the purpose of the study, an interaction between empirical and theoretical reflection reflects the knowledge contribution that the study has provided. The case study's data collection method consists of eight semi-structured interviews with managers and employees combined with with observations by two participating organizations. The RONS-analysis carried out, showed that the Result Hunter was the most common leadership style, but at the same time the least favourable to lead teams on. RONS is an abbreviation of Result Hunter, Organizer, New Thinker and Coordinator, a collective name for different leadership styles. Material motivation and pressure were common, while the positive impact on the teams was about internal motivation. Leadership style The Coordinator was an advantageous leadership style for a prosperous team with sustainable development. The entrepreneur was the leadership style that manages to develop the team positively, even in the headwinds of hierarchical organizations, as this type of leader is driven and fearless. All leaders denied that hierarchy and material rewards existed in the organizations, but the opposite was demonstrated in different ways, since the leaders were the only ones who led the teams, together with the designated informal leader as their right hand. Those who lead like a Result Hunter benefit from a hierarchical working climate. However, this type of organizational form proves to have a negative impact on teams. Material equally so, with no particular positive effect.

Bakgrund: Luftvägshantering inom anestesisjukvården är ett kritiskt moment och fö­rekommer i både planerade och akuta situationer. I samband med luftvägshanteringen är komplikationer som orsakar tillfällig skada vanliga medan komplikationer som orsa­kar allvarliga, bestående skador är ovanliga. I och med detta krävs ett patientsäkert för­hållningssätt med moderna tankar angående risker, kunskap, professionalitet och den organisatoriska funktionen. Motiv: Att säkra luftvägen omfattas inte enbart av medicinska och tekniska färdigheter utan även hur individen klarar av att arbeta effektivt i en komplex och dynamisk team­baserad miljö. Trots att allvarliga komplikationer är ovanliga kan skadorna leda till all­varliga men och lidande för patienten. Författarna ville undersöka faktorer som inver­kar vid detta kritiska moment.  Syfte: Att beskriva vilka faktorer som kan inverka vid luftvägshanteringen inom aneste­sisjukvården.  Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. En strukturerad artikelsökning gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. 9 kvalitativa artiklar inkluderades.  Resultat: Ett antal faktorer som har inverkan på luftvägshanteringen hittades. Dessa delas upp i två huvudrubriker: resurser och organisatoriska faktorer och personella och interpersonella faktorer. Resurser och organisatoriska faktorer inkluderar möjlig­heter till förberedelse, tillgång till utrustning samt checklistor och protokoll för alterna­tiva strategier. Personella och interpersonella faktorer inkluderar öppen kommunikat­ion och fungerande ledarskap, situationsmedvetenhet, kunskap och träning samt hie­rarkiska strukturer. Konklusion: Av de faktorer som framkommer har möjligheter till förberedelse samt hi­erarkiska strukturer både positiv och negativ inverkan vid luftvägshantering. Reste­rande faktorer har positiv inverkan och inga faktorer med enbart negativ inverkan fram­kommer.

För att lyckas med ett förändringsarbete är det viktigt att fånga upp medarbetarnas upplevelse av förändringen. I leanorganisationer är förändring en kritisk och nödvändig del när det kommer till att göra bolaget mer lönsamt och konkurrenskraftigt på marknaden. Den här studien gräver djupare i hur medarbetare på de lägre hierarkiska nivåerna i en organisation upplever förändring i just lean organisationer. Forskningsområdet är motiverat av tidigare litteratur som betonar att mycket forskning inom området glömmer bort att lyfta medarbetarnas perspektiv i förmån för ledningens. I den här studien har fem medarbetare på en stor lean organisation givit sin input i semi-strukturerade intervjuer. Alla dessa representerar organisationens lägre hierarkiska nivåer. Syftet har varit att tillgodose akademin med mer empiri som ger en kvalitativ förståelse för deras upplevelse. Resultaten visar att den övergripande upplevelsen av förändringen var negativ. Majoriteten av respondenterna beklagade sig över hur förändringsarbetet hade skötts när det kom till kommunikation av visionen, att uppmuntra medarbetare att agera på visionen och att planera samt skapa kortsiktiga vinster. Utöver den kritik som framfördes mot hur ledningen hanterat dessa tre steg i Kotters 8-stegs modell för förändring, upplevde de också att det fanns ett stort gap mellan dem själva och ledningen. Något de upplevde som oerhört omotiverande. Dessa resultat bidrar inte enbart med nya insikter till litteraturen utan ger även praktiska implikationer för beslutsfattare som arbetar med förändringsledning.

Hierarkin har präglats i sjukvården under flera års tid där varje yrkesgrupp har sin givna plats och sin grad av kompetens. På grund av att de olika yrkesgrupperna befinner sig på olika platser på hierarkin har det påverkat de sociala relationerna. Syftet med studien är att analysera hur deras sociala relationer är utformade på grund av det hierarkiska systemet och upplevelsen av det. Metoden som användes till denna studie var en kvantitativ metod och för att samla in data användes en webbenkät. Resultatet av studien fram visade att uppdelningen mellan läkare, sjuksköterskor och undersköterskor skiljer sig väldigt tydligt, genom att läkaren erhåller mycket mer makt och status än sjuksköterskor och undersköterskor. Teorierna och resultaten tillsammans påvisade tydligt att hierarkin har en väldigt stor påverkan på de sociala relationerna genom att det skapar differentiering mellan grupper, det vill säga, över- och underordnade grupper (in-och utgrupper). När människor kategoriserar sig i en grupp beter man sig mer gynnsamt gentemot sin grupp än grupper som skiljer sig markant från dem.

Arbetsförmedlingen har under en lång tid arbetat för att minska arbetslösheten i Sverige. Arbetsförmedlingen är en av Sveriges största myndigheter som arbetar och ansvarar för arbetsmarknadspolitiken. Det byråkratiska styret tillsammans med storleken på organisationen gör det oerhört intressant att vidare studera dess ledarskap med kultur och organisationsstruktur som faktorer. Syftet med studien är att ta reda på hur Arbetsförmedlingens chefer upplever ledarskapet i förhållande till organisationsstruktur och kultur i den pågående reformeringen.  Teoretiska utgångspunkterna som används i studien är Webers organisationsteori, Scheins kulturella perspektiv och olika definitioner av ledarskap. Metoden som används är en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer där jag ställer frågor och respondenterna besvarar genom att belysa livsvärden de upplever på sin arbetsplats. Det framgår av resultaten i studien att Arbetsförmedlingens verksamhet är byråkratisk/hierarkisk styrd med en centraliserad styrning högt upp i organisationen och en mer decentraliserad styrning lägre ned i organisationen. Vidare framgår av resultaten att en kulturövergång har skett i samband med den pågående reformeringen och att detta i sin tur har haft en påverkan på chefernas ledarskap. Intervjupersonerna upplever att en stor anledning till detta är att det gått mot ett mer digitaliserat arbete. Organisationsstrukturen som sådan i den pågående reformeringen har inte haft en lika hög eller direkt inverkan på chefernas ledarskap. Slutligen går det att dra slutsatsen att Arbetsförmedlingens chefer utövar en ledarskapsstil utifrån ”det demokratiska ledarskapet” då samtliga intervjupersoner menar att medarbetare ofta är med och påverkar beslutsfattandet. / The Swedish Public Employment Service has for a long time worked to reduce unemployment in Sweden. The Swedish Public Employment Service is one of Sweden's largest authorities that works and is responsible for labor market policy. The bureaucratic government together with the size of the organization makes it extremely interesting to further study its leadership with culture and organizational structure as factors. The purpose of the study is to find out how the Swedish Public Employment Service managers experience leadership in relation to organizational structure and culture in the ongoing reform.  The theoretical starting points used in the study are Weber's organizational theory, Schein's cultural perspective and different definitions of leadership. The method used is a qualitative approach with semi-structured interviews where I ask questions and the respondents answer by highlighting the life values they experience in their workplace. It appears from the results of the study that Swedish Public Employment Service operations are bureaucratically/ hierarchically controlled with a centralized control high up in the organization and a more decentralized control the further down in the organization you come. Furthermore, the results show that a cultural transition has taken place in connection with the ongoing reform and that this in turn has had an impact on the managers' leadership. The interviewees feel that a major reason for this is that they have moved towards more digitalized work. The organizational structure as such in the ongoing reform has not had as high or direct an impact on the leadership of managers. Finally, it can be concluded that Swedish Public Employment Service managers exercise a leadership style based on “democratic leadership” as all interviewees believe that employees are often involved and influence decision-making.

Efter Shirley Jacksons död år 1965 verkade allmänhetens uppmärksamhet gentemot hennes litterära produktion avta. Idag kan vi däremot observera ett kraftigt ökat intresse för hennes författarskap och de tematiker som behandlas, det vill säga kvinnans isolering, de sociala normernas inflytande på den mänskliga erfarenheten och ödets obarmhärtighet. Denna uppsats fokuserar på den postumt utgivna novellen med titeln ”The Honeymoon of Mrs Smith (Version II): The Mystery of the Murdered Bride”. Syftet med denna uppsats är att belysa hur narratologiska strukturer återspeglar mönster och regelbundenheter som kan tolkas utifrån ett genusperspektiv. Här finns först ett intresse för att analysera den valda novellen utifrån Monika Fluderniks (1996, 2009) definition av berättelse och hennes teori om experientiality, vilket resulterar i en analys av novellens narratologiska struktur. Uppsatsens andra mål är att åskådliggöra hur berättelsens narratologiska struktur påvisar tecken av interna, fiktiva samhällsstrukturer som kan analyseras utifrån Yvonne Hirdmans (1988, 2001) genusteori. Denna kombinerade analys har slutligen som mål att belysa hur den mänskliga erfarenheten och dess agerande inom berättelsen påverkas av mönstereffekter och regelbundenheter som styr relationen mellan könen. Slutsatsen som dras här är att Fluderniks (1996, 2009) teori agerat som effektiv ingång till hur de olika elementen som formar den analyserade berättelsen samverkar för att ge upphov till de samhälleliga mönster och regelbundenheter som Hirdman (1988, 2001) beskriver och kritiserar. Kombinationen av narratologisk analys och genusteoretisk analys visade sig i slutändan vara effektiv för att belysa hur de samhälleliga dynamiker som styr relationen mellan könen inom berättelsen påverkar hur människorna inom den agerar.

No description available.

Vår studie handlar om förskollärares uppfattningar och arbete med könsmönster i barnlitteraturen. Studien tittar närmare på vilken påverkan som könsmönster kan ha på barn, och hur förskollärares arbete med könsmönster i barnlitteratur kan utföras. Tidigare forskning visar att kvinnliga karaktärer är underrepresenterade och lyfter de traditionella föreställningar som finns gällande manligt och kvinnligt i barnlitteraturen. Av den anledningen ville vi undersöka förskollärares uppfattningar, för att ta reda på deras syn på könsmönster och hur deras genusarbete tar sig uttryck i förskolans verksamhet med särskild hänsyn till barnlitteratur. Studien har en kvalitativ metod och insamlingen av data skedde i form av intervjuer med sex förskollärare. Analysen av data genomfördes med hjälp av tematisk analys, för att skapa teman utifrån respondenternas svar. Utöver tematisk analys har vi använt Hirdmans genusteori (1988, 2001) som utgångspunkt i studien. Resultatet visade att arbetet med könsmönster i barnlitteratur ser olika ut hos förskollärarna. Vissa förskollärare arbetar med könsmönster i barnlitteraturen på ett medvetet sätt, i andra fall sker arbetet med könsmönster i andra former i verksamheten. För att skapa diskussion och reflektion bland barnen, har högläsning framkommit som en användbar metod. Högläsning kan därmed motverka de traditionella föreställningarna inom könsmönster som existerar angående vad som anses vara manligt och kvinnligt. Den mest centrala slutsatsen visade hur viktigt det är att inleda arbetet med könsmönster i barnlitteraturen redan med de yngsta barnen, mot den bakgrunden att barn skapar kön redan i tidig ålder. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur genus representeras i två stycken vanligt använda SO–läromedel avsedda för elever i årskurs F-3. Syftet har också varit att undersöka om det har skett förändringar på hur nya SO-läromedel framställer kön och genus vilket har diskuteras i relation till den tidigare forskning som gjorts. De frågeställningar som ligger till grund för denna studie är: ”Hur framställs kön genus i text och bild?” och ”Vilka förändringar gällande kön och genus går att se i SO-läromedel som har utgivits i samband med den nya läroplanen?”Forskning har visat på att olika typer av läromedel kan ge och skapa föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt. Som blivande lärare med fördjupning i de samhällsorienterade ämnena, där genus och jämställdhet främst skall behandlas, fann jag det därför ytterst viktigt att analysera SO–läromedel ur ett genusperspektiv.En kvalitativ text- och bildanalys har använts som metod för att kunna analysera de två läromedlen. De teorier som har använts har sin utgångspunkt i Yvonne Hirdmans (2001) genusteori som menar att det finns en isärhållning och hierarki mellan män och kvinnor. Fanny Ambjörnsson (2006) och Don Kulick (2005) har gjort en tolkning av queerteori. Utifrån denna teori kunde jag studera om läromedlen genomsyras av en heteronormativitet. Min analys visar på att det skett en positiv utveckling gällande hur genus framställs i läromedel. I de läromedel som har analyserats råder det dock fortfarande en viss genusordning. Denna genusordning visar på att mannen ses som människa medan kvinnan är underordnad. Min analys visar också att läromedlen genomsyras av en heteronormativitet och att det heterosexuella är normen. Andra sexualiteter får en mycket liten plats eller osynliggörs helt.