Syftet med studien är att genom att granska tre av de ”mest utlånade barnböckerna” år 2017, som unga barn i 6-9 års ålder läser, genomföra en kritisk ideologianalys samt bildanalys om hur genusordningen och relationer ser ut mellan manliga och kvinnliga karaktärer i böcker samt om hur karaktärernas genus framställs i dem och hur läsaren teoretiskt kan påverkas av det. Böckerna som text- och bildanalysen baseras på är "LasseMajas detektivbyrå” som är skriven av Martin Widmark och illustrerad av Helena Willis. Studiens teoretiska utgångspunkter är Hirdmans (2001) grundprinciper om hierarki och dikotomi, Hardings (1986) genusordning samt queerteorin om performativt genus. Resultatet visar att i böckerna skildras en del karaktärer med performativt genus och att en del bryter mot den stereotypiska mallen. Det skildras även traditionella framställningar av genus samt visar karaktärer kunna ha maskulina och feminina genusdrag som anses tillskrivas det motsatta könet. Kvinnliga karaktärer beskrivs oftare med maskulint genus än manliga karaktärer med ett kvinnligt genus. Det råder dikotomier mellan könen, där karaktärer kan skildras som varandras motpoler samt hierarkier där kvinnliga karaktärer går mot manliga yrken medan manliga karaktärer däremot inte går mot kvinnliga yrkesområden. I alla böcker kan läsaren i mötet med texten få ta del av ett par högt uppsatta yrkespositioner med makt, där könsfördelningen inte är jämlik.

Titel: Omvårdnadsmiljön på två somatiska vårdavdelningar i Bangkok, Thailand Bakgrund: Miljö ur ett hälsoperspektiv omfattar den fysiska, kulturella och psykosociala aspekten av omvårdnad. Miljön på en vårdavdelning kan både främja hälsa och ha en ogynnsam verkan. Omvårdnad är ett universellt fenomen men kulturen formar människans syn på hälsa och även hur hälsa kan uppnås. Sjukvården i Thailand präglas av buddhismen. Syfte: Beskriva omvårdnadsmiljön kring patienter på två somatiska vårdavdelningar i Bangkok. Design: Studien har inspirerats av etnografisk metod. Data insamlades genom observationer, utförda under tio arbetspass, nedtecknades i loggböcker för att därefter bearbetas genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två teman formades: Dagliga rutiner och patientens omgivning, med kategorierna rang/attityd, omvårdnad, miljö/aktivitet och ljud/lukt. Första temat beskriver vardagen för patienter och vårdpersonal samt vilka omvårdnadsmetoder som användes. Det andra temat beskriver miljön och pågående aktiviteter. Slutsats: Den thailändska kulturen speglas i omvårdnadsmiljön på avdelningarna; det råder en stark hierarki bland vårdpersonalen och det utförs många rutinmässiga omvårdnadsåtgärder. Vårdpersonalens största fokus i det dagliga arbetet är arbetsuppgifterna; det är svårt att tyda om patienternas omvårdnadsbehov styr omvårdnadsarbetet. Patienterna är omgivna av mycket personal som orsakar rörelse och ljud i patientsalen, men skapar också trygghet i form av att ha nära kontakt till patienten. / Title: Nursing environment in two somatic wards in Bangkok, Thailand Background: Environment from a health perspective includes the physical, cultural and psychosocial aspects of nursing. The environment in a ward can both promote health and have an adverse effect. Nursing is a universal phenomenon, but culture shapes people's views on health and also how health can be achieved. Medical care in Thailand is characterized by Buddhism. Aim: Describe the nursing environment around the patients in two somatic wards in Bangkok. Design: This study was inspired by ethnographic method. Data were collected through observations, conducted over ten sessions, was recorded in logbooks and then processed by content analysis. Results: Two themes were formed: Daily routines and Patient environment, with the categories rank/attitude, care, environment/activity and sound/smell. First theme describes daily lives for patients and caregivers and the nursing methods used. Second theme describes the environment and the ongoing activities. Conclusion: The Thai culture is reflected in the nursing environment at the wards; there is a strong hierarchy among health professionals and many routine nursing activities are performed. The health professionals’ main focus in their daily work was the work tasks; it is hard to decipher whether the patients’ care needs govern the nursing. Patients are surrounded by staff members who cause movement and sound in the patient room, but also create peace of mind by having close contact to the patient.

This study adds to doctrine research by providing knowledge of how doctrines in the same hierarchy interrelate. Based on a theory of hierarchical disharmony due to different ontologies of war at the different levels, a hypothesis is constructed that the descriptions of flexibility differ between the doctrines of the different levels. Finkel’s model of flexibility is used to investigate whether the Swedish military strategic, operational and naval doctrines understand flexibility alike. The result shows that the three doctrines in a few respects indeed are in dissonance. Thus, the hypothesis cannot be falsified. This strengthens the theory of the differing ontologies of war.

Syftet med studien är att visa hur kommunikation går tillväga under rondarbetet som är den vanligaste plattformen för interkollegialt arbete mellan läkare och sjuksköterskor. Metoden som användes var icke-deltagande ostrukturerade observationer som analyserades med hjälp av innehållsanalys. Observationer gjordes vid sex tillfällen på en infektionsklinik i södra Sverige. Resultaten visar att kommunikationen mellan yrkeskategorierna tyder på att det finns en hierarkisk struktur men visar samtidigt att orsaken till viss del vilar på yrkeskategoriernas åtskilda kompetenser och ansvarsområden. / The aim of this study was to show how communication occurs during ward round which is the most common platform for intercolleagual work between physicians and nurses. The used method was non-participant, unstructured observations and content analysis was used for the analysis. Observations were made at six different occasions at an infection unit in southern Sweden. The results showed that communication between the professions is demonstrating a hierarchical structure; however one cause for this was related to the differences in competence and field of responsibility within the professions.

Introduktion: Säker vård förutsätter ett fungerande interprofessionellt samarbete. Sjuksköterskor och läkare har dock olika syn på samarbete, vilket kan försvåra arbetet vid akuta kritiska händelser. Studien har genomförts med begreppen säker vård och samverkan i team som teoretisk referensram. Syfte: Syftet var att undersöka anestesisjuksköterskans upplevelse av det interprofessionella samarbetet vid akuta kritiska händelser. Metod: Studien är av kvalitativ design med induktiv ansats. Tio stycken semistrukturerade intervjuer med anestesisjuksköterskor på tre olika svenska sjukhus. Fynden analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Analysen genererade fyra kategorier; Anestesisjuksköterskans jämbördighet i teamet undermineras; Tillit till den egna professionella kompetensen stärker anestesisjuksköterskans position i teamet; Ett tryggt arbetsklimat skapar förutsättningar för ett konstruktivt samarbete, och; Dysfunktionella arbetsförhållanden försämrar förutsättningarna för ett välfungerande samarbete. Diskussion: Vid akuta situationer kan samarbetet präglas av obalanserade maktförhållanden och oklar ansvarsfördelning mellan läkare och sjuksköterskor vilket kan förklaras av traditionella synsätt på de olika professionerna. Arbetsrelationen hade gynnats av att sjuksköterske- och läkarutbildningen examinerat interprofessionell samverkan på ett framgångsrikt sätt. Slutsats: Den interprofessionella dynamiken kompliceras när anestesisjuksköterskan är bättre lämpad som teamledare än anestesiologen. Konservativa synsätt på olika professioner kan hämma det interprofessionella samarbetet och därmed patientsäkerheten.

Studiens syfte är att utforska kvinnors roll inom de kriminella nätverken. Studien ämnar belysa kvinnornas agens och inflytande såväl som deras offerskap och utsatthet inom gängen. Utöver nätverkskriminella kvinnors perspektiv så behandlar även studien myndigheter, forskare och yrkesverksammas perspektiv. Studien behandlar även likheter och skillnader mellan manliga och kvinnliga gängkriminella, där ämnen som hierarki och status belyses. Studien ämnar att svara på två frågeställningar: Hur kan kvinnors deltagande och medverkan i gängkriminalitet förstås? & Vilka roller innehar och kan kvinnor (inte) nå inom de kriminella nätverken? För att svara på forskningsfrågorna har en kvalitativ ansats brukats och empirin baseras på sex semistrukturerade intervjuer. De teoretiska utgångspunkterna är genusperspektiv samt Pierre Bourdieus kapital, fält och habitus teori. Resultatet tyder på att kvinnorna hamnar i gängkriminalitet genom olika socialiseringsprocesser. Socialiseringsprocesserna görs möjlig genom kvinnornas ekonomiska incitament, kickar, kärlek och gemenskapssökande. När kvinnorna väl är etablerade i de kriminella nätverken upplever de svårigheter att nå erkännande och hierarkisk framgång. Studien visar på att kvinnors bristande våldskapital i stor utsträckning omöjliggör deras möjlighet att nå toppen i hierarkin. Argumentet som görs är att kvinnornas habitus och kapital står i vägen för gruppen att inneha vissa positioner på gatufältet, där attribut som våldskapital och antisocialt dominansbeteende premieras. Studiens bidrag till forskningsfältet består av en teoretiskt förankrad nätverkskriminalitetsstudie som fokuserar på kriminologins blinda fläck, kvinnorna. Detta kan bidra med en förståelse för kvinnornas förankring till de nutida nätverkskonflikterna, samtidigt som deras roller inom nätverken belyses.

Syftet med denna studie är att undersöka barns inkludering i lek och de pedagogiska strategierna som används. Studiens metod som används är kvalitativa metoder, som i detta fall är e-post intervjuer med frågeformulär. I dessa intervjuer har 9 förskollärare blivit intervjuade som är verksamma inom förskolans verksamhet. Vi har använt oss utav kategorisering och koncentrering i vår analysmetod. Resultatet och slutsatsen av denna studie är att barns inkludering i leken påverkas av barnen själva samt hur pedagogerna hanterar och arbetar kring barns inkludering i leken.

I denna uppsats undersöks huruvida urban fantasy kan bidra till ett tankeskifte genom att utforska och presentera alternativ till den hegemoniska antropocentriska världs-synen. Utifrån ett ekokritiskt perspektiv analyseras de olika kategorier av varelser som befolkar universum i serien The Invisible Library. Framställningen av varelserna relateras till tre motsatspar med kopplingar till antropocentrismen: natur/kultur, kropp/sinne och känsla/förnuft. Dessutom analyseras hierarkin varelserna emellan för att utröna huruvida det finns kopplingar till motsatsparen och vad som värderas högst i berättelserna. Analysen visade att romanerna The Invisible Library och The Dark Archive belyser svårigheterna med ett tankeskifte, inte minst vad gäller tillit mellan olika kategorier av varelser och förståelse för andras levnadssätt. Människan utmålas som norm vilket är en begränsande faktor men samtidigt understryks vikten av balans mellan det som antropocentrismen utmålar som motsatser. I drakarna möts exempelvis natur och kultur och kropp och sinne, motsatserna flätas samman. Människorna är fysiskt underlägsna drakarna och psykiskt underlägsna fefolket och visar via huvudpersonen Irene rädsla för att förlora sin fria vilja. Det är dock inte mänsklig dominans Irene strävar efter utan målet är samexistens, att människan ska få leva i frihet tillsammans med andra tänkande och kännande varelser.

It is a common-held belief that the social worker for the most part uses oneself as a “tool” in working with clients. This study seeks to examine that “tool” in the context of treatment of teenage boys with psychosocial problems such as criminal behavior, drug-abuse and/or abusive home environment. The main purpose is to identify the conceptions of masculinity, and more specific hegemonic and subordinated masculinity, of the professionals working with the boys. We will take a constructivist approach on masculinity which means that the meaning of the concept isn’t static but dependent on time and place and changeable in the interaction between people. The theoretical base for the purpose, questions and analysis of our study lies on R.W Connell’s theory on the hierarchy of masculinities. Connell states that multiple masculinities are constructed among us that relates to one another in a hierarchical order measured by the content of hegemonic masculinity, which is defined as the culturally and socially accepted ideal of being a man, as defined at a certain time or place. The study seeks mainly to find and problematize the type of hegemonic and subordinated masculinity that could be constructed in the treatment area of adolescent boys, and are based on in-depth interview with six therapy assistants from one institution in southern Sweden. Our study finds that the hegemonic masculinity consists of the following characteristics: sensitivity, reliability, mental strength, honesty, stability and the ability to build relationships and with competence in boundary setting, which could be summarized as a macho-soft masculinity with an emphasize on soft. The subordinate masculinity consists of the following characteristics in a man: sexist, homosexual, immigrant and violent.

Detta examensarbete syftar till att utifrån ett normkritiskt genusperspektiv undersöka attityder hos pojkar – som representanter av det manliga könet – i åttonde klass, med avseende på könsskillnader i skolresultat, både vad det gäller orsaker till och konsekvenser av dessa skillnader. Detta har lett oss till att i vår teoretiska grund lägga fokus på mannen som normbärare i samhället. För att uppnå syftet genomfördes en kvalitativ gruppintervju med fem pojkar i årskurs åtta. Det empiriska råmaterialet analyserades och tolkades genom en indelning i fyra huvudteman: 1) fritidsaktiviteters inverkan, 2) omgivningens förväntningar på pojkar som grupp, 3) föräldrarnas akademiska och ekonomiska bakgrund och 4) naturliga skillnader med mannen som måttstock. Huvuddragen hos de resultat som utkristalliserade sig utifrån dessa teman kan sammanfattas med att våra intervjupersoner bara var delvis medvetna om de resultatmässiga könskillnader som finns i skolan. De orsaker som ofta pekades ut ansågs ha sitt ursprung i naturliga skillnader utifrån en bild av könen som artskilda. Som konsekvens av de ökade resultatklyftorna mellan könen pekade intervjudeltagarna på en ackumulerande förstärkningseffekt där två parallella faktorer uppmärksammades: dels lärares lägre förväntningar på pojkars skolresultat, dels en generellt sänkt utbildningsnivå bland manliga förebilder. Båda dessa faktorer ansågs bidra till ett upprätthållande och en förstärkning av den så kallade anti-pluggkulturen bland pojkar i högstadieåldern. I vår slutsats betonar vi vikten av att bemöta dessa attityder med ett mer normkritiskt angreppssätt i vår undervisning.