Denna studie grundas i tankar kring vilka individer som ligger bakom en filmproduktion. Dådet i en filmproduktion arbetar en stor skara människor blev det intressant att undersöka ochlyfta fram diskussion om hur dessa samverkar för att slutföra en produkt som baseras på envision. Studien visar också på vad som ligger bakom samverkan och hur den hierarkiskastrukturen påverkar filmarbetarnas yrkesroll. En observation har gjorts på enlångfilmsinspelning. För att fördjupa observationen har även två intervjuer gjorts medfilmarbetare. Användningen av både intervjuer och observation har gett en större inblick ifilmarbetarnas vardag.

Studiet har haft til formål at undersøge, hvorledes to fagprofessioners rolleopfattelse påvirker deres arbejde og indbyrdes relation inden for klinisk anæstesi. Der er valgt et kvalitativt afsæt med et salutogenetisk perspektiv med hovedvægt på at skabe et billede af forventningerne til den gode fagprofessionelle og det gode samarbejde. Samtidig afdækkes forskellige potentielle konfliktfelter. Rolleopfattelsen fremstår som et handlingsideal, der har fælles træk uafhængigt af professionsbaggrund. Der synes at være god overensstemmelsen mellem professionernes forventninger til rolle og mandat. Dette kan danne basis for et godt samarbejde, men samtidig skabe grobund for konflikter. Der afdækkes en anerkendelse af værdien af begge fagprofessioners spidskompetencer i mødet med patienten. Typen af samspil mellem professionerne er afhængig af opgavernes karakter samt deltagernes personlighed og erfaringer. Overføring af opgaver til den anden profession kan opfattes som en provokation mod professionernes integritet. Hierarki og revirbeskyttelse synes at kunne give anledning til en vis rigiditet i arbejdets organisering. Viden og færdigheder udveksles på tværs af professionerne. Dette islæt af empowerment synes at resultere i en unik kollegialitet og binding. Ingen af de fagprofessionelle ønsker at arbejde i en monofaglig kontekst. Men den udtalte overlapning kan give anledning til mellemmenneskelige udfordringer i forhold til både at give hinanden rum samtidig med, at man kræver plads til egne kompetencer og værdier. / The study has had the purpose of examining how the self-perception of two professions affects their work and mutual relation in the area of clinical anaesthesia. A qualitative starting point with a salutogenetic perspective has been chosen with emphasis on creating a clear picture of expectations about what is good professionally and what is good teamwork. Concurrently, different potential areas of conflict are uncovered. The perception of roles appears as an ideal about how to act, which has common features independently of professional background. There appears to be good accordance between the different professions and their expectations of roles and mandate. This can create a basis for good co-operation, but at the same be a cause of conflict. Acknowledgement of the value of both professions’ core competences in dealing with patients is uncovered. The type of teamwork between the professions is dependent on the character of the assignment as well as the participants’ personality and experience. Transferral of assignments to the other profession can be seen as provocation against the integrity of both professions. Hierarchy and turf-protection appears to give rise to certain rigidity in the organisation of the work. Knowledge and skills are exchanged across the professions. This strain of empowerment seems to result in a unique collegiate spirit and binding. Neither of the two professions want to work in a mono professional context. But the pronounced overlap can give rise to inter-human challenges in connection to giving each other space while also demanding room for one’s own competencies and values. / <p>ISBN 978-9185721-40-5</p>

I denna rapport kommer jag gå igenom hur ikoner kan bli informationsbärare i den visuella hierarkin, med hjälp utav projekt Framtidens läromedel. Syftet med denna studie är att ta reda på hur dessa ikoner bör vara utformade för att bidra till en bättre navigering i kontext. Två enkätundersökningar utförs för att se hur testpersonerna uppfattar budskapet med metaforer. Genom att titta på teorier från tidigare forskning, studerade jag andra attribut för ikonen. När resultatet kom in blev det tydligt att bild och text i samverkan skapade en bättre förståelse för ikonens budskap. Andra studier visade också att beroende på ikonens attribut så läser användaren av det snabbare. Det är bättre att ha en fyrkantig eller rund ikon, tjockare linjer och med en färg som inte slås ut av en komplementfärg i bakgrunden. Färgen ska variera från ikon till ikon för ge läsaren chansen att stänga av andra färger i hjärnan och ska fokusera på t.ex. röd, vilket leder till den enskilda specifika ikonen med färgen röd. / In this report I’ll go through how to make icons an information carrier in a visual hierarchy, with help from project Framtidens läromedel. The purpose of the study is to find out how the appearance of icons will contribute to a better navigation in context. Two surveys were executed to review how the test subjects comprehend the message with metaphors. By looking at earlier research I examined other attributes for the icon. When the results came out it was clear that picture and text combined gave a better understanding of the icon’s message. Other studies also gave the conclusion that depending on the icon’s attribute the reader will scan it quickly. It’s better to make an icon square shaped or round, thicker lines and with a color that doesn’t complete with its complementary color in the background. The color should also vary from icon to icon to give the reader the opportunity to filter out the other colors in their mind and focus on the specific icon, for an example red, which leads to that specific icon with the color red. / Projekt Framtidens läromedel

Studien har undersökt polismyndighetens organisationskultur utifrån ett genusperspektiv, där poliskvinnors upplevelser studerats. Syftet med studien är att finna förståelse för organisationskulturen inom polismyndigheten, samt hur den upplevs inverka på det kollegiala bandet och individens identitet. Syftet är även att få förståelse över poliskvinnors upplevelser av att arbeta i en mansdominerad verksamhet. Med hjälp av en kvalitativ metod har vi intervjuat sju kvinnliga respondenter som arbetar eller har arbetat i yttre tjänst inom polismyndigheten. Utifrån en abduktiv ansats användes organisationsteorier i form av organisationskultur och organisationsidentitet samt genusteorier i form av genussystemet, homosocialitet och könsmärkning. Vi tog även stöd av vetenskapliga artiklar för att besvara forskningsfrågorna. Organisationskulturen präglar arbetet utifrån ett flertal positiva aspekter, främst kopplat till samhörighet och humor. Poliskvinnorna upplevde vid första reflektion ingen påverkan på individen av att arbeta i en mansdominerad verksamhet, men vid vidare frågor och reflektioner kom flera av poliskvinnorna att berätta som specifika händelser där kön spelat roll. Det har även framkommit att utöver den formella hierarkin finns det en informell hierarki som präglas av organisationskulturen samt genus. Vid flera tillfällen under studien har det framkommit att polismyndigheten inte är en jämställd organisation. Den manliga polisnormen tycks fortfarande finnas kvar, där normativa manliga egenskaper värderas högre, vilket även präglar organisationskulturen. Därmed har vi kunnat problematisera de konsekvenser som uppkommit av poliskvinnors upplevelser av polismyndigheten i vår diskussion. Även urskilja att organisationskulturen inom polismyndigheten sitter i väggarna.

Syftet med den här uppsatsen är att utföra en komparativ analys av fem läromedel i svenska 2 i gymnasieskolan. Vi besvarar en frågeställning som rör hur fördelningen mellan kvinnliga och manliga författare ser ut i läromedlen. Vi besvarar även en fråga gällande hur kvinnliga och manliga författare framställs i läromedlen med avseende på allmänna beskrivningar av författarnas lynne, karaktär samt litterära produktion. För att besvara dessa frågeställningar använder vi oss av två teoretiska utgångspunkter, Yvonne Hirdmans genussystem samt Gisela Håkansson och Catrin Norrbys samtalsstilar. I den här uppsatsen kommer vi fram till att de läromedel vi har analyserat visar en klar majoritet av manliga författare sett till hur ofta de nämns och hur mycket utrymme de får i respektive läromedel.

Revisorsyrket har traditionellt sett genom åren varit ett mansdominerat yrke. Sedan auktorisationen av revisorer påbörjades år 1912 så har det varit fler män än kvinnor som är auktoriserade revisorer. Ända fram till 1960-talet var idealet för en gift kvinna att vara hemmafru och ta hand om hemmet och barnen. Men efter detta började samhället gradvis förändras. Det har varit en trög utveckling och revisionsbranschen är än idag efter mer än 100 år inte en jämnt könsfördelad bransch. Detta avspeglar sig även i andelen kvinnliga delägare i revisionsbyråerna som inte heller är jämt könsfördelad. Revisorskåren krymper till följd av att fler går i pension än vad som blir auktoriserade, men det finns ytterligare en aspekt som leder till minskning och det är att yngre revisorer avregistrerar sig. Andra aspekter som påverkar hur fördelningen ser ut mellan könen är andelen godkända revisorsprov, lön, föräldraledighet och pension. Tidigare forskning har visat på att det finns osynliga barriärer som påverkar kvinnors möjlighet att göra karriär. Olika faktorer som bidrar till detta är löneskillnader, föräldraledighet, biologiska skillnader mellan könen och stereotypiska könsroller i samhället. Studiens forskningsfråga är ”Vilka uppfattningar, normer och sociala föreställningar finns inom och utanför revisionsbranschen rörande kvinnors möjlighet att komma upp i hierarkin och göra karriär genom att bli auktoriserade revisorer och delägare?”. Studiens metod bygger på en deduktiv forskningsansats där vi studerar tidigare forskning utifrån etablerade teorier genom vetenskapliga artiklar. Den empiriska studien sker genom semistrukturerade intervjuer med revisorer. I studien slutsats har vi kommit fram till åtta huvudsakliga faktorer som påverkar kvinnors möjlighet att göra karriär inom revisionsbranschen. Dessa är att det är lättare för revisorer att bli delägare på mindre byråer, arbetsbelastning gör det svårare att kombinera familjeliv och arbetsliv, biologiska faktorer såsom fertilitet, löneskillnader beror på befogade anledningar, kvinnor prestera sämre under löneförhandling, föräldraledighet kan påverka kvinnors karriär negativt och fler kvinnor jämfört med män arbetar deltid vilket som påverkar pensionen. / The profession of audit has traditionally over the years been a male dominated profession. Since the authorization of auditors began in the early 1900s, more men than women have been authorized auditors. Until the 1960s, the ideal for a married woman has been to be a housewife and take care of the home and the children. But after this a change began in the society. It has been a slow development and the auditing industry is still today not an equal industry after more than 100 years. This is also reflected in the proportion of female partners in the audit firms who are not equal. The audit profession is shrinking as more people retire than are authorized, but there is another aspect that leads to a reduction and that aspect are younger auditors are unregistering. Other aspects that come into play are what the distribution looks like between the sexes regarding the proportion of passed auditors' examinations to become an authorized auditor, salary, parental leave, care of children and pension. Previous research describes that there is an invisible barrier for women to make a career, as well as various factors contributing to this, such as pay differences, parental leave, biological differences between the sexes and stereotypical gender roles. The study's research question to be answered is "What are the perceptions, norms and social beliefs within and outside the audit profession regarding women's ability to enter the hierarchy and pursue a career by becoming authorized auditors and partner?". The study method is based on a deductive research approach where we study previous research based on established theories through scientific articles. The empirical study is conducted through semi-structured interviews with auditors. In the study's conclusion, we came up with eight main factors that affect women's ability to pursue a career in the audit profession. These are that it is easier for auditors to become partners of smaller firms, workload makes it more difficult to combine family and work life, biological factors as fertility, salary differences are due to justified reasons, women preform worse during pay negotiations, parental leave can adversely affect women's careers and more women compared to men work part time which affects the pension.

Syftet med uppsatsen är att fördjupa förståelsen för hur läromedel i svenska på gymnasienivå kan bidra till kontext för grammatikundervisningen. Utifrån denna kontext undersöks tre tröskelbegrepp inom grammatiken, d.v.s. områden som särskilt verkar vålla svårigheter, nämligen svårigheter i 1) att skilja mellan språklig form, funktion och betydelse, 2) att avgränsa fraser och satser och 3) att skilja mellan linjära och hierarkiska dimensioner i språket.Materialet består av sex läroböcker riktade mot kursen svenska 2 på gymnasiet och materialet analyseras som en helhet genom kvalitativ innehållsanalys.Resultaten visar att materialet ger en splittrad bild av grammatikundervisningens Vad och Varför genom att flera grammatiska synsätt och motiv för grammatikundervisningen skrivs fram. Däremot råder det i högre grad samstämmighet i hur materialet behandlar grammatikens Hur genom att materialet i huvudsak föreslår formaliserade övningar och uppgifter.Sammantaget verkar tröskelbegreppen i stora drag behandlas på liknande sätt i de olika läroböckerna, närmare bestämt genom ett strukturalistiskt angreppssätt. Därutöver behandlas de dels utifrån ett bildningsmotiv och dels utifrån motivet att det, för eleverna, är av vikt att kunna analysera, beskriva och undersöka språket. Tillvägagångssättet är, även här, i huvudsak formaliserat.Slutligen går det att konstatera att materialet behandlar samtliga tröskelbegrepp och att de dessutom, av läroboksförfattarna, verkar förstås som just tröskelbegrepp. Vidare behandlar materialet både skillnader mellan form, funktion och betydelse samt avgränsning av fraser och satser. Däremot behandlas språkets linjära och hierarkiska dimensioner endast undantagsvis och fram träder en bild av språket som primärt linjärt.

Bakgrund: Vad en ledare är stämmer överens människor och kulturer emellan, men däremot vad som förväntas av en ledare och hur en ledare anses ska bete sig skiljer sig åt. När ledare från en kultur ska integreras med ett interkulturellt team är det inte en självklarhet att det går ihop. I Sverige lever människor i ett demokratiskt samhälle, vilket inte är en självklarhet i andra länder. Svenska organisationer bedrivs mer decentraliserade och medarbetare får ett större utrymme att föra en kommunikation med ledare och chefer. När svenska ledare ska arbeta med interkulturella team dyker både utmaningar och möjligheter upp. Syfte: Det övergripande syftet i studien är att undersöka vilka utmaningar en svensk ledare som är verksam inom eller över ett internationellt team kan stöta på och hur dessa uppkommer. Det är utifrån det svenska perspektivet samt ledarskapsperspektivet vi undersöker vad för slags inverkan varierande kulturer kan ha på relationer och samarbete i interkulturella team. Metod: Det har använts en kvalitativ forskningsmetod för studien. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex stycken respondenter där fem av dem kommer från Sverige och en från Sri Lanka där alla har en form av ledarposition. Empiri &amp; slutsats: Studien visar att interkulturella team skiljer sig åt mellan Sverige och icke-nordiska länder, det är tydligt att det skiljer sig åt mellan ledarskap och chefskap. Där chefskapet är mer dominerande i andra länder, vilket även Kotter påtalar. Även kulturella distanser i form av maktdistans och maskulint förhållningssätt är de som skiljer de olika kulturerna åt allra mest. Vad som är avgörande för framgång som ledare över ett interkulturellt team är att vara medveten om alla de olika kulturerna inom ett arbetslag och veta hur distanserna hanteras och kommuniceras. / Background: What a leader is consistent across people and cultures, but what is expected of a leader and how a leader is perceived to behave differ. When leaders from one culture are to be integrated with an intercultural team, it is not obvious that it will go together. In Sweden, people live in a democratic society, which is not a matter of course in other countries. Swedish organizations are run in a more decentralized way and employees have more space to communicate with leaders and managers. When Swedish leaders have to work with intercultural teams, both challenges and opportunities appear. Purpose: The overall aim of the study is to investigate which challenges a Swedish leader who works within or across an international team may encounter and how these arise. It is from the Swedish perspective and the leadership perspective that we investigate what kind of impact varying cultures can have on relationships and cooperation in intercultural teams. Method: A qualitative research method has been used for the study. Semi-structured interviews have been conducted with six respondents, five of whom come from Sweden and one from Sri Lanka, where all have some form of leadership position. Empirical &amp; conclusion: The study shows that intercultural teams differ between Sweden and non-Nordic countries, it is clear that there is a difference between leadership and management. Where management is more dominant in other countries, which Kotter also points out. Cultural distances in the form of power distance and masculine attitudes are also what separate the different cultures the most. What is crucial to success as a leader of an intercultural team is to be aware of all the different cultures within a work team and know how the distances are managed and communicated.

Varför ko? Den frågan må kanske verka simpel men verkar vara svårare att svara på än man kan tro. Tro rimmar ju på ko. Kanske kan examensuppsatsen enbart bygga på rim? Jag vet inte vart det här ska leda någonstans men jag har tänkt att fylla en sida med tankar och ord kring var jag är nu. Inte tänka på något annat. Helst inte ta bort och ändra, även om jag gjorde det nyss. En ko. Var ska kon bo? Det var där jag började tänka för några veckor sedan, och var inställd på att bilda ett hem till min ko. Det känns fint men samtidigt ganska banalt. Som en förenkling av problemet, kanske. Lite som vita havet-diskussionen: Byt namn så är allt löst. Bygg ett hem till din ko så är problemet borta. Puts väck. Jag förstår nog innerst inne att det inte fungerar så. Men det hade ju varit så mycket enklare att bara bygga ett bo till min ko. Jag behöver nog mer källor, mer kött på benen även om jag tycker att det är ett otroligt onice uttryck. Vet inte varför. Hur som helst tror jag helt enkelt att jag behöver hitta en kontext för att känna mig helt bekväm med att undersöka denna vilja till att göra en ko. Jag återkommer ofta till att inte ha något svar. Lite för att jag uppskattar nonchalansen i att inte behöva förklara allt. Att saker kan bara vara och inte ha någon förklaring. Sen kommer jag på att jag inte känner mig helt nöjd där heller. Inser kanske att man, för att vara så pass självsäker, behöver heta Leif GW Persson eller åtminstone ha ungefär hundra års erfarenhet på nacken. Kanske behöver, eller vill, man ha ett svar i alla fall för sig själv? Min önskan är att med detta arbete ifrågasätta normer och hierarkier. Jag vill väcka debatt och tankar hos folk. Väcka tankar kring varför vi människor är som vi är och gör som vi gör. Medan min uppsats kommer fokusera mycket på hierarkier mellan djur och människor (genom ämnen som posthumanism och karnism) kommer gestaltningen främst synliggöra mitt slarviga, barnsliga uttryck och genom det ifrågasätta hierarkin som finns mellan konst och konsthantverk (genom begrepp som sloppy craft). Gemensamt för uppsatsen och gestaltningen är alltså att jag undersöker hierarkier. Posthumanism, som jag nämnde ovan, är ett ämne som passar det jag vill undersöka och som avgränsar arbetet något. I ”Köttslöjd” (2018) skriver Michell Göransson om hur ”vi snarare än att äta ko eller gris äter högrev, plankstek och (garanterat hundfri) hotdog”. Varför gör vi så? Kanske för att vi försvarar våra egentligen oförsvarbara handlingar för att känna oss mer värdiga som människor. Under mina tre år på Konstfack har jag ibland känt en längtan efter att vara mer personlig i mitt uttryck. Ibland känns det som att jag klär mitt konstnärliga uttryck i ord som högrev och plankstek för att slippa visa mig själv. Det har känts lättare att utgå från andras (djurens) problem än mina egna. Jag skulle vilja inkludera mig själv lite mer i det här examensarbetet - vem är jag i det här? Slutligen, humor. Ett ledord för den här uppsatsen och arbetet vill jag ska vara självdistans. Därför följer här en intervju med en ko, som jag tänker kan vara någon slags utgångspunkt för arbetet.

Bakgrund: Dagens samhälle är till stor del konstruerad efter den information vi konstant blir matade med genom en mängd olika kanaler. De som kan ta del av all information bildar normen högst upp i samhällets hierarki. Det är vanligt med fördomar och myter om personer med hörselnedsättningar vilket leder till att individer ofta känner sig stigmatiserade i samhället. Personer med hörselnedsättning kan få en lägre social ställning och hamna i samhällets periferi. En viktig källa för information är dagstidningar såsom Dagens Nyheter. Dagens Nyheter når ut till en stor del av befolkningen och anses vara en bidragande del i hur diskurserna i samhället formas och hur till exempel personer med hörselnedsättning porträtteras. Tidigare forskning från USA och Australien om hur personer med hörselnedsättning porträtteras visar på övervägande negativt laddade diskurser. Vi har inte hittat någon svensk diskursanalytisk forskning som fokuserar på begrepp kring hörselskada. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur begreppet hörselskada har porträtterats genom att undersöka den underliggande diskursen i Sveriges största dagstidning, Dagens Nyheter, under tre decennier. Vi var intresserade av att se vilka diskurser som framträdde i artiklarna och ifall dessa diskurser förändrades över tid. Metod: En kritisk diskursanalys genomfördes, där det empiriska underlaget för studien var Sveriges största dagstidning Dagens Nyheter. Sökordet som användes för att hitta de relevanta artiklar som utgjorde korpus för studien var hörselskad*. De slumpmässigt utvalda artiklarna spridda över tre decennier var tjugo till antalet och fördelade så att det var fem artiklar från respektive decennium. En djupgående analys gjordes av fynden som hittades i artiklarna med hjälp av den tredimensionella metoden och de för metoden adekvata verktyg. Resultat: Studien visar fem framträdande etiketter (teman): ”begreppsbenämning”, ”förminskande och diskriminerande uttryck”, (”o)kunskap”, ”andrafiering” samt ”positiv framtoning”. Etiketterna bestod av kategorier innehållande samtliga fynd som gjorts i studien. Av de fem etiketterna bestod fyra av negativt laddade diskurser och endast en etikett bestod av positiva vinklingar till begreppet hörselskada. Under decennierna som undersöktes fann vi att det skett en positiv förändring mot en mer jämställd och respektfull återgivning av begreppet hörselskada. Under de två senaste decennierna hittades också flest positiva vinklar av texterna; begreppet hörselskada och personer med hörselnedsättning presenterades rättvist och intervjuartiklarna hade fokus på personen som helhet inte bara som en person med funktionsnedsättning. / Background: The society today is largely constructed around the information we are constantly gaining through a variety of channels. Those who can access all types of information constitute the norm at the top of the society's hierarchy. People with hearing loss have a lower position and can easily end up in the periphery. Prejudices and myths commonly arise around people with hearing impairments, which result in individuals feeling stigmatized in the society. An important source of information is daily newspapers such as Dagens Nyheter. Dagens Nyheter reaches a large part of the Swedish population and is considered to be a contributing part of how discourses in society are shaped. Previous research, mainly from the USA and Australia, about how people with hearing loss are portrayed in the media reveal predominantly negatively charged discourses. No similar study from Sweden has been identified. Aim: We wanted to investigate how the concept hearing loss was portrayed, by investigating the underlying discourse, in Dagens Nyheter, over three decades. The intent was to discover which discourses that appeared, and if these discourses changed over time. Methods: A critical discourse analysis was carried out based on empirical material from Sweden's largest daily newspaper, Dagens Nyheter. The search term used to find the relevant articles, that formed the corpus of the study, was hearing loss*. We randomly selected 20 articles spread over 30 years - 5 articles from each decade. An in-depth analysis was made by applying the three-dimensional method and by using the appropriate tools. Results: The study resulted in five prominent labels (themes): choice of term, diminishing and discriminatory expression, (lack of) knowledge, othering and positive angle. The labels consisted of categories containing all findings made from the corpus for the study. Four out of five labels consisted of negatively charged discourses and only one label contained positive angles in the way the concept hearing loss was portrayed. During the decades that were investigated, we found that there was a positive change towards a more equal and respectful representation of the concept hearing loss. In the last two decades, most positive angles were found. During these periods, the concept hearing loss and people with hearing loss were presented fairly and the interview articles focused on the person as a whole and not as just a person with a disability.