The health care organisation is built upon a hierarchical and gender segregated structure. The purpose of this study is to investigate and describe interprofessional relations between nurses and doctors within this context and to examine which factors may affect this relationship. The theoretical framework for the study is Yvonne Hirdman's feminist discussion on gender issues. The method consists of a literature review and includes eight scientific articles and one PhD thesis. The results show that the relationship between nurses and doctors is affected by several factors, among them power, gender and communication. Changes have occurred in interprofessional relations as a result of structural changes in society. Another reason is that the nursing programme nowadays is academic. Traditional patterns of interaction are difficult to change however, and they still play a notable role in the relationship between nurses and doctors. / Sjukvårdsorganisationen är uppbyggd enligt en hierarkisk och könssegregerad struktur. Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva interprofessionella relationer mellan sjuksköterska och läkare i denna kontext och ta reda på vilka faktorer som kan påverka relationen. Teoretisk ram för arbetet är Yvonne Hirdmans feministiska resonemang kring genusfrågor. Metoden är en litteraturstudie och bygger på åtta vetenskapliga artiklar och en doktorsavhandling. Resultaten visar att relationen mellan sjuksköterska och läkare påverkas av flera faktorer, bl a makt, genus och kommunikation. Förändringar har skett i den interprofessionella relationen till följd av strukturella förändringar i samhället och sjuksköterskeutbildningens akademisering. Traditionella interaktionsmönster är dock svåra att förändra och utspelas fortfarande i hög grad.

Synen på individer med intellektuell funktionssättning har över tid förändrats i samhället. Studiens syfte var att försöka se mönster hos professioner, som är delaktiga i delutredningar för mottagande till grundsärskolan, som kan påverka delutredningarnas utfall och då även påverka beslutet om skolformstillhörighet för individer som befinner sig i gråzon inför grundskolestart. Med gråzon menas i denna studie individer som ligger runt 70 på normalfördelningskurvan för IK (intelligenskvot) och avviker från skolans rådande normer. Datainsamlingen genomfördes med skriftliga intervjuer som riktade sig till de professioner som utför delutredningar samt fattar beslut om erbjudande om mottagande i grundsärskolan. Informanterna tillfrågades om utredningsprocessen och deras syn på samtliga delutredningar samt vad som de ansåg var avgörande för ett erbjudande om mottagande. Resultatet visade på att informanterna hade olika syn på hur utredningsprocessen gick till och via deras svar gick att utläsa att en större vikt tillskrevs vissa professioner, medan andra professioner tog en mer tillbakadragen roll i utredningsförfarandet. Diskussioner utifrån resultatet lyfte ord som makt, hierarki och status, både utifrån individperspektiv och samhällsperspektiv. Diskussioner kunde föras angående om pedagogyrkens status beror på denna syn samt om vilka kunskaper som finns, eller inte finns, som ligger bakom denna hierarkiska syn. Under studiens gång blev det tydligare att denna fråga är oerhört komplex och mångfasetterad. Den kan inte svaras på utifrån en enkel överblick utan är mångbottnad och djupt rotad i samhället. Resultaten visade på att hur grundskolan har möjlighet att organisera sig är avgörande för individer i gråzon. Då är detta en fråga för rektorer, likväl som för styrande politiker.

Studien handlar om att studera samverkan mellan socialtjänst och skola och deras upplevelser av det, samt eventuella främjande och hämmande faktorer för samverkan. Studiens ansats är kvalitativ och datainsamlingsmetoden bestod av semistrukturerade intervjuer. I studien deltog en skolkurator, en socialsekreterare, en chef för individ-och familjeomsorg och en rektor från olika kommuner i Sverige. Det insamlade materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. De viktigaste slutsatserna är att främjande faktorer för samverkan är att skapa goda relationer till varandra, att ha respekt för varandras yrken och roller, och att det finns en ödmjukhet inför varandras uppdrag. Studien visar att de hämmande faktorerna för en fungerande samverkan handlar om brist på kunskap om varandras verksamheter, brist på återkoppling, brist på resurser och att sekretessen kan försvåra samarbetet.

Uppsatsen studerar supporterkulturen inom svensk ishockey ur ett kulturantropologiskt perspektiv. Baserat på deltagande observationer, sensorisk etnografi och semistrukturerade intervjuer under två månaders tid, behandlar uppsatsen hur den sociala kulturen i form av gemenskap och gemenskapsbyggande i Leksands IF och Brynäs IF:s hejarklackar utformas. Den diskuterar skillnaden mellan hur människor uppträder i sin vardag jämfört med i hejarklacken, analyserar hur jämlikhet och hierarki uttrycks samt utforskar vad de har för påverkan på gemenskapsbyggande. Slutligen studerar uppsatsen centrala symboler i hejarklacken, deras betydelse samt påverkan på gemenskap. Analysen genomförs med hjälp av Victor Turners (1969) teori om friktionen mellan struktur och anti-struktur där bland annat communitas och liminalitet är två centrala begrepp som används för att analysera det empiriska materialet. När gemenskap och gemenskapsbyggande diskuteras, hänvisas det nästan uteslutande till Turners begrepp ”communitas”, vilket är en av de stora byggstenarna i uppsatsen.

Uppsatsen tar upp huruvida det är hierarkin som gör organisationer trögrörliga och auktoritära eller om det finns en annan förklaring.

I denna uppsats studeras relationen mellan David och Jonatan narrativt. Utvalda verser av Första och Andra Samuelsboken som berättar om David och Jonatans respektive känslouttryck för varandra studeras queerteologiskt och queerteoretiskt med hjälp av affektteori och den narrativa metoden “intern fokalisering”. Normativa relationsformer i den hebreiska bibeln utläggs och förs i dialog med queerteologisk forskning varav en detaljanalys av verserna följer som resulterar i en analys av varför denna relationsform kan tolkas som queer och unik för den hebreiska bibeln.

I denna uppsats undersöks kommunikationen och samarbetet mellan yrkesrollerna regissör och fotograf i den svenska filmbranschen. Regissören är ledaren över ett produktionsteam och har ett övergripande kreativt ansvar från början till slut av en filmproduktion. I regissörens ansvarsområde är det särskilt viktigt att denne kan kommunicera och visualisera sin vision till övriga produktionsmedlemmar, då särskilt till filmfotografen. Denna uppsats undersöker hur regissörens vision överförs till filmfotografen, hur de enas om en vision och hur de kommunicerar visionen vidare till resten i produktionsteamet. För att få svar på detta har en kvalitativ intervjustudie genomförts, där nio yrkesverksamma regissörer och filmfotografer i den svenska filmbranschen har fått svara på frågor angående samarbete, kommunikation och tillvägagångssätt i filmskapandeprocessen. Det empiriska materialet som samlats i intervjuerna analyseras med hjälp av tematisk analys. Resultatet av undersökningen påvisar stora variationer av arbetsuppgifter beroende på projekt och kollegor. I vissa fall behöver regissören eller fotografen kliva in i varandras roller och ta sig an ett större ansvarsområde då de har olika ambitionsnivåer. I andra fall anser sig regissören och filmfotografen vara en stark duo, då de med ett starkt kommunikativt samarbete har lätt att visualisera filmen tillsammans och ständigt har en likvärdig vision.

Under 1900-talets början etablerade och expanderade sanatoriefenomenet i Sverige som följd av den stora spridningen på tuberkulos. Till sanatoriet åkte alla samhällsklasser för att behandlas i den utsträckning det gick, när det fortfarande inte fanns ett botemedel. Den här undersökningen är en fallstudie som kretsar kring ett sanatorium i Halland, Fagereds länssanatorium, mellan 1914–1924. Materialet består av diverse dokumentationer från Fagered så som årsberättelser, korrespondens och planritningar som format undersökningens utgångsläge. Utifrån materialet har arkitekturen, personalen och patienterna vid sanatoriet fungerat som kategorisering för att försöka synliggöra sociala och ekonomiska strukturer, samt hierarkier och könsförhållanden. Undersökningen kommer fram till att den ekonomiska hierarkin var sammankopplad med arkitekturen, och att redan vid konstruktionen av sanatoriet var det väsentligt att separera på män och kvinnor, både inom personalen och patienter. Även att hierarkin bland personalen var baserad på flera aspekter som ekonomi, boende och utbildning. Fagered utmärker sig med säregna beslut, dels arkitektoniska, dels deras öppenhet till kvinnliga läkare vid en tid då det inte var självklart.

I denna uppsats jämför vi genom en Design Science- ansats krav på ett intranät utifrån två olika hierarkiska rollers - chef kontra medarbetare - synvinklar. Artefakten jämförelsen grundar sig på är en kravspecifikation vi tog fram åt ett medelstort IT-företag. Vi jämför och analyserar kraven och försöker påvisa om någon av de två olika grupperna kan identifiera krav som den andra gruppen hade svårare att se, eller om någon grupp värderar vissa krav mer. Slutsatserna av arbetet är att chefer tenderar ha färre krav samt att de värderar krav högre som tillåter större kontroll av innehållet i ett intranät. Medarbetare har fler krav och värdesätter icke-arbetsrelaterad information på intranätet högre. Vad gäller de flesta krav håller chefer och medarbetare på det här företaget dock med varandra.

Titel: Lika som bär? – En jämförelse mellan svenskt och kinesiskt ledarskap ur svenskt perspektiv.   Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi.   Författare: Mattias Brunnström och Anna-Karin Åslund.   Handledare: Lars Ekstrand   Datum: 2010-06   Syfte: Kina är ett land med en starkt växande ekonomi och allt fler svenska företag har börjat få upp ögonen för denna nya kraftfulla marknad. En etablering i Kina kan dock försvåras avsevärt eftersom kulturen skiljer sig från den svenska i många avseenden. Denna kulturella skillnad väcker frågor gällande det ledarskap som är nödvändigt för att kunna utnyttja Kinas potential. Syftet med detta arbete är att ta reda på hur svenska ledare upplever de utmaningar avseende kulturella skillnader som det innebär att vara verksam ledare i Kina. Vi vill även ta reda på om de olikheter och likheter som existerar i litteraturen stämmer överens med verkligheten.   Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod. Tio frågor har utarbetats av författarna med grund i den studerade litteraturen. Frågorna har sedan skickats med e-post till respondenterna som fått cirka två veckor på sig att besvara dem. Svaren har vi bearbetat och redovisat.   Resultat & Slutsats: Den kinesiska kulturen skiljer sig på många punkter från den svenska. Den svenska kulturen och det svenska arbetslivet präglas av jämlikhet. I Kina är däremot hierarki väldigt viktigt och det påverkar i allra högsta grad arbetet. Särskilt känsligt är kritik och feedback. Vikten av hierarki gör även att kinesiska medarbetare har svårt att närma sig sin chef.   Förslag till fortsatt forskning: Vi tycker att det skulle vara intressant att genomföra en branschstudie som representeras av både svenska och kinesiska ledare för att få en bättre bild av hur kinesiska ledare ser på svenska ledare samtidigt som skillnader inom olika branscher belyses.   Nyckelord: Kultur, ledarskap, hierarki, jämlikhet, skillnader, Sverige, Kina. / Title: Peas in a pod? – A comparison between Swedish and Chinese leadership from Swedish perspective.   Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration.   Author: Mattias Brunnström and Anna-Karin Åslund.   Supervisor: Lars Ekstrand.   Date: 2010-06   Aim: China is a country with a strongly growing economy and more and more Swedish companies have began to open their eyes to this powerful market. An establishment in China can be considerably complicated because the culture is different in many aspects. This cultural difference brings up questions regarding the leadership that is necessary to exploit Chinas potential. The aim of this paper is to find out how Swedish leaders experience the challenges regarding the cultural differences involved in being a leader in China. We would also like to find out if the differences and similarities that exist in the literature are accurate with reality.   Method: We have used a qualitative method. Ten questions have been worked out with a foundation in the studied literature. The questions where then e-mailed to the respondents that had about two weeks to answer them. The answers have been processed and presented by us.   Result & Conclusions: The Chinese culture is in many ways different from the Swedish. The Swedish culture and the Swedish work-life are characterized by equality. In China on the other hand, hierarchy is very important and it does very much affect work. Particularly sensitive is critique and feedback. The importance of hierarchy also makes it hard for Chinese workers to approach their boss.   Suggestions for future research: We think it would be interesting to conduct industry studies which are represented by both Swedish and Chinese leaders to get a better picture of how Chinese leaders see the Swedish leader while differences are highlighted in different industries.   Key words: Culture, leadership, hierarchy, equality, differences, Sweden, China.