The health care organisation is built upon a hierarchical and gender segregated structure. The purpose of this study is to investigate and describe interprofessional relations between nurses and doctors within this context and to examine which factors may affect this relationship. The theoretical framework for the study is Yvonne Hirdman's feminist discussion on gender issues. The method consists of a literature review and includes eight scientific articles and one PhD thesis. The results show that the relationship between nurses and doctors is affected by several factors, among them power, gender and communication. Changes have occurred in interprofessional relations as a result of structural changes in society. Another reason is that the nursing programme nowadays is academic. Traditional patterns of interaction are difficult to change however, and they still play a notable role in the relationship between nurses and doctors. / Sjukvårdsorganisationen är uppbyggd enligt en hierarkisk och könssegregerad struktur. Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva interprofessionella relationer mellan sjuksköterska och läkare i denna kontext och ta reda på vilka faktorer som kan påverka relationen. Teoretisk ram för arbetet är Yvonne Hirdmans feministiska resonemang kring genusfrågor. Metoden är en litteraturstudie och bygger på åtta vetenskapliga artiklar och en doktorsavhandling. Resultaten visar att relationen mellan sjuksköterska och läkare påverkas av flera faktorer, bl a makt, genus och kommunikation. Förändringar har skett i den interprofessionella relationen till följd av strukturella förändringar i samhället och sjuksköterskeutbildningens akademisering. Traditionella interaktionsmönster är dock svåra att förändra och utspelas fortfarande i hög grad.

Synen på individer med intellektuell funktionssättning har över tid förändrats i samhället. Studiens syfte var att försöka se mönster hos professioner, som är delaktiga i delutredningar för mottagande till grundsärskolan, som kan påverka delutredningarnas utfall och då även påverka beslutet om skolformstillhörighet för individer som befinner sig i gråzon inför grundskolestart. Med gråzon menas i denna studie individer som ligger runt 70 på normalfördelningskurvan för IK (intelligenskvot) och avviker från skolans rådande normer. Datainsamlingen genomfördes med skriftliga intervjuer som riktade sig till de professioner som utför delutredningar samt fattar beslut om erbjudande om mottagande i grundsärskolan. Informanterna tillfrågades om utredningsprocessen och deras syn på samtliga delutredningar samt vad som de ansåg var avgörande för ett erbjudande om mottagande. Resultatet visade på att informanterna hade olika syn på hur utredningsprocessen gick till och via deras svar gick att utläsa att en större vikt tillskrevs vissa professioner, medan andra professioner tog en mer tillbakadragen roll i utredningsförfarandet. Diskussioner utifrån resultatet lyfte ord som makt, hierarki och status, både utifrån individperspektiv och samhällsperspektiv. Diskussioner kunde föras angående om pedagogyrkens status beror på denna syn samt om vilka kunskaper som finns, eller inte finns, som ligger bakom denna hierarkiska syn. Under studiens gång blev det tydligare att denna fråga är oerhört komplex och mångfasetterad. Den kan inte svaras på utifrån en enkel överblick utan är mångbottnad och djupt rotad i samhället. Resultaten visade på att hur grundskolan har möjlighet att organisera sig är avgörande för individer i gråzon. Då är detta en fråga för rektorer, likväl som för styrande politiker.

Studien handlar om att studera samverkan mellan socialtjänst och skola och deras upplevelser av det, samt eventuella främjande och hämmande faktorer för samverkan. Studiens ansats är kvalitativ och datainsamlingsmetoden bestod av semistrukturerade intervjuer. I studien deltog en skolkurator, en socialsekreterare, en chef för individ-och familjeomsorg och en rektor från olika kommuner i Sverige. Det insamlade materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. De viktigaste slutsatserna är att främjande faktorer för samverkan är att skapa goda relationer till varandra, att ha respekt för varandras yrken och roller, och att det finns en ödmjukhet inför varandras uppdrag. Studien visar att de hämmande faktorerna för en fungerande samverkan handlar om brist på kunskap om varandras verksamheter, brist på återkoppling, brist på resurser och att sekretessen kan försvåra samarbetet.

Uppsatsen studerar supporterkulturen inom svensk ishockey ur ett kulturantropologiskt perspektiv. Baserat på deltagande observationer, sensorisk etnografi och semistrukturerade intervjuer under två månaders tid, behandlar uppsatsen hur den sociala kulturen i form av gemenskap och gemenskapsbyggande i Leksands IF och Brynäs IF:s hejarklackar utformas. Den diskuterar skillnaden mellan hur människor uppträder i sin vardag jämfört med i hejarklacken, analyserar hur jämlikhet och hierarki uttrycks samt utforskar vad de har för påverkan på gemenskapsbyggande. Slutligen studerar uppsatsen centrala symboler i hejarklacken, deras betydelse samt påverkan på gemenskap. Analysen genomförs med hjälp av Victor Turners (1969) teori om friktionen mellan struktur och anti-struktur där bland annat communitas och liminalitet är två centrala begrepp som används för att analysera det empiriska materialet. När gemenskap och gemenskapsbyggande diskuteras, hänvisas det nästan uteslutande till Turners begrepp ”communitas”, vilket är en av de stora byggstenarna i uppsatsen.

Uppsatsen tar upp huruvida det är hierarkin som gör organisationer trögrörliga och auktoritära eller om det finns en annan förklaring.

I denna uppsats studeras relationen mellan David och Jonatan narrativt. Utvalda verser av Första och Andra Samuelsboken som berättar om David och Jonatans respektive känslouttryck för varandra studeras queerteologiskt och queerteoretiskt med hjälp av affektteori och den narrativa metoden “intern fokalisering”. Normativa relationsformer i den hebreiska bibeln utläggs och förs i dialog med queerteologisk forskning varav en detaljanalys av verserna följer som resulterar i en analys av varför denna relationsform kan tolkas som queer och unik för den hebreiska bibeln.

I denna uppsats undersöks kommunikationen och samarbetet mellan yrkesrollerna regissör och fotograf i den svenska filmbranschen. Regissören är ledaren över ett produktionsteam och har ett övergripande kreativt ansvar från början till slut av en filmproduktion. I regissörens ansvarsområde är det särskilt viktigt att denne kan kommunicera och visualisera sin vision till övriga produktionsmedlemmar, då särskilt till filmfotografen. Denna uppsats undersöker hur regissörens vision överförs till filmfotografen, hur de enas om en vision och hur de kommunicerar visionen vidare till resten i produktionsteamet. För att få svar på detta har en kvalitativ intervjustudie genomförts, där nio yrkesverksamma regissörer och filmfotografer i den svenska filmbranschen har fått svara på frågor angående samarbete, kommunikation och tillvägagångssätt i filmskapandeprocessen. Det empiriska materialet som samlats i intervjuerna analyseras med hjälp av tematisk analys. Resultatet av undersökningen påvisar stora variationer av arbetsuppgifter beroende på projekt och kollegor. I vissa fall behöver regissören eller fotografen kliva in i varandras roller och ta sig an ett större ansvarsområde då de har olika ambitionsnivåer. I andra fall anser sig regissören och filmfotografen vara en stark duo, då de med ett starkt kommunikativt samarbete har lätt att visualisera filmen tillsammans och ständigt har en likvärdig vision.

Syftet med denna studie var att veta vad som krävs för att tillitsbaserad ledning och styrning (TLS) ska ble en implemeterad styr och ledningsmodell i en kommunal förvaltning.  Inledningsvis beskriver vi hur den politiska styrningen ger uttryck för kontroll av mål, styrning och budget, detta skapar samt påvisar en komplexitet för förutsättningarna för att leda och styra med tillit. Därefter ger vi en introduktion till uppkomsten av TLS, och studiens problemområde, frågeställningar, syfte och sammanfattning av tidigare forskning. Den teoretiska referensramen är uppbyggd på Czarniawskas teorier om organisationers idéer, översättning, mode och institutionalisering, vilka används som analytiska verktyg till empirin. Metodologin för studien beskrivs och resultatet på vår studie av 14 chefers upplevelser av deras vardag och syn på hur eller om (TLS) används i den studerande organisationen. Resultatet visar att TLS inte har översatts till handling.

Under 1900-talets början etablerade och expanderade sanatoriefenomenet i Sverige som följd av den stora spridningen på tuberkulos. Till sanatoriet åkte alla samhällsklasser för att behandlas i den utsträckning det gick, när det fortfarande inte fanns ett botemedel. Den här undersökningen är en fallstudie som kretsar kring ett sanatorium i Halland, Fagereds länssanatorium, mellan 1914–1924. Materialet består av diverse dokumentationer från Fagered så som årsberättelser, korrespondens och planritningar som format undersökningens utgångsläge. Utifrån materialet har arkitekturen, personalen och patienterna vid sanatoriet fungerat som kategorisering för att försöka synliggöra sociala och ekonomiska strukturer, samt hierarkier och könsförhållanden. Undersökningen kommer fram till att den ekonomiska hierarkin var sammankopplad med arkitekturen, och att redan vid konstruktionen av sanatoriet var det väsentligt att separera på män och kvinnor, både inom personalen och patienter. Även att hierarkin bland personalen var baserad på flera aspekter som ekonomi, boende och utbildning. Fagered utmärker sig med säregna beslut, dels arkitektoniska, dels deras öppenhet till kvinnliga läkare vid en tid då det inte var självklart.

Denna uppsats undersöker hur hierarkisk nivå påverkar effekten av två typer av prestationsutvärdering på inre motivation med fokus på autonomi och kompetens. Tidigare forskning indikerar att subjektiv prestationsutvärdering har en övervägande positiv effekt på autonomi och kompetens oavsett hierarkisk nivå. Andra studier visar att objektiv prestationsutvärdering kan ha en mindre positiv effekt på anställda på både hög och låg hierarkisk nivå, vilket kan begränsa deras autonomi och kompetens. Studien bygger på en kvalitativ metod. Våra resultat visar att hierarkisk nivå kan ha viss betydelse på effekten av utvärderingssystem på inre motivation. Vi finner att effekterna kan variera både mellan olika hierarkiska nivåer men även inom samma nivå. Resultaten visar även att individuella karaktärsdrag och tidigare arbetslivserfarenheter kan få betydelse för hur prestationsutvärdering påverkar inre motivation. Framtida forskning kan därför undersöka hur de anställdas motivationsfaktorer påverkar organisationers val av utvärderingssystem.