Varje år drabbas ungefär 10 000 personer i Sverige av plötsligt hjärtstopp där chansen att överleva ett utanför sjukhus endast är 10%. Vid ett plötsligt hjärtstopp har tidigt startad hjärt-lungräddning visat sig fördubbla chanserna till överlevnad, vilket gör det till en livsviktig behandling. Hjärt-lungräddning måste däremot utföras på ett korrekt sätt och därmed presenteras riktlinjer för hur behandlingen ska utföras. Riktlinjer uppdateras ständigt för att behandlingen ska bli så effektiv som möjligt vilket har visat sig kunna leda till mindre kunskap samt ett sämre utförande när träning inom hjärt-lungräddning inte utförs kontinuerligt samt på ett korrekt sätt. Tidigare studier har därmed visat på svårigheter vid utförandet av behandlingen, där exempelvis flertalet personer har svårt att nå rätt kompressionsdjup. Denna studie ämnar därför att möta detta problem genom att tillsammans med Vital Signs och deras produkt CPR-guide undersöka huruvida tekniska hjälpmedel som ger feedback i realtid kan förbättra utförandet av kompressioner vid hjärt-lungräddning. Därmed är syftet med studien att undersöka om användningen av Vital Signs CPR-guide i samband med genomförande av hjärt-lungräddning förbättrar personer utan medicinsk bakgrunds utförande av behandlingen. Vidare formuleras studiens frågeställning på detta sätt: Hur skiljer sig utförandet av hjärt-lungräddning av bystanders med teknologiskt stöd jämfört med utförandet utan teknologiskt stöd utifrån European Resuscitation Council senaste riktlinjer? Studiens tester utfördes på 25 personer som fick utföra kompressioner på en docka som registrerade varje kompressions djup och takt. Testpersonerna började med att utföra hjärt-lungräddning i 1 minut utan något tekniskt hjälpmedel för att sedan utföra kompressionerna i 1 minut till, men denna gång med CPR-guide som tekniskt hjälpmedel. Utförandena med- och utan tekniskt hjälpmedel analyserades och jämfördes sedan för att se eventuell förbättring. Resultatet av studien visade att utförandet förbättrades avsevärt vid användning av tekniskt hjälpmedel. Det sammanslagna medelvärdet för utförandena ökade från 46,08 % till 82,40%, vilket innebär en förbättring på nästan det dubbla. Även takten för kompressionerna förbättrades från 96,92 kompressioner per minut till 109,40 kompressioner per minut. Förändringen innebar att kompressionerna gick från att vara för långsamma enligt riktlinjerna till en takt som hamnar inom riktlinjerna. Samma förbättring registrerades även för djupet på kompressionerna där testerna utan CPR-guide registrerade ett medelvärde under riktlinjerna på 46,60 för att sedan, med CPR-guide, hamna inom riktlinjerna med ett medelvärde på 51,48. Studiens resultat bekräftar och förstärker tidigare forskning inom området, som har visat på förbättringar i hjärt-lungräddning när tekniska hjälpmedel används. Detta nya bidrag till kunskap kan ha en betydande inverkan på fortsatt forskning och ökad förståelse för vikten av teknologiskt stöd i akuta situationer. Resultaten pekar på möjligheter till kvalitetshöjning vid hjärt-lungräddning och påvisar det unika och viktiga perspektiv som denna studie har tillfört. / Every year, 10,000 people in Sweden suffer from a sudden cardiac arrest, where the chance of surviving outside the hospital is only 10%. In the event of a sudden cardiac arrest, early CPR has been shown to double the chances of survival, making it a vital treatment. Cardiopulmonary resuscitation, on the other hand, must be carried out in a correct way and thus guidelines are presented for how the treatment should be carried out. Guidelines that are constantly updated so that the treatment is as effective as possible, which has been shown to lead to less knowledge and poorer performance when training in cardiopulmonary resuscitation is not carried out continuously and in a correct manner. Previous studies have thus shown difficulties in performing the treatment, where, for example, the majority of people find it difficult to reach the right depth. This study therefore aims to address this problem by investigating, together with Vital Signs and their product CPR-guide, whether technical aids that provide real-time feedback can improve the performance of compressions in cardiopulmonary resuscitation. Thus, the purpose of the study is to investigate whether the use of the Vital Signs CPR-guide in connection with the implementation of cardiopulmonary resuscitation improves the performance of the treatment by people without a medical background. Furthermore, the study's question is formulated in this way: How does the performance of cardiopulmonary resuscitation by bystanders with technological support differ compared to the performance without technological support based on the European Resuscitation Council's latest guidelines? The study's tests were performed on 25 people who were asked to perform compressions on a dummy that recorded the depth and rate of each compression. The test subjects started by performing cardiopulmonary resuscitation for 1 minute without any technical aid and then performed the compressions for 1 more minute, but this time with the CPR-guide as a technical aid. The executions with and without a technical aid were analyzed and then compared to see any improvement. The results of the study showed that performance improved significantly when using technical aids. The combined average of the executions increased from 46.08% to 82.40%, an improvement of almost twofold. The rate of compressions also improved from 96.92 compressions per minute to 109.40 compressions per minute. An improvement that means the compressions went from being too slow according to the guidelines to a rate that falls within the guidelines. The same improvement was also recorded for the depth of compressions where the tests without the CPR-guide recorded a mean value below the guidelines of 46.60 and then, with the CPR-guide, fell within the guidelines with a mean value of 51.48. The study's results confirm and reinforce previous research in the field, which has shown improvements in cardiopulmonary resuscitation when technical aids are used. This new contribution to knowledge may have a significant impact on continued research and increased understanding of the importance of technological support in emergency situations. The results point to opportunities for quality improvement in cardiopulmonary resuscitation and demonstrate the unique and important perspective that this study has brought.

Background: Cardiovascular diseases are globally the leading causes of death. In Sweden 2 million people are currently affected. Contemporary society has created the conditions for an epidemic of diseases caused by unhealthy lifestyles. Nurse led motivational interviewing (MI) can be used to implement changes in unhealthy lifestyle habits. Aim: The aim of the study was to describe the usability of the method motivational interviewing (MI) in nurses' work with patients with cardiovascular diseases. Method: The chosen method was a literature review of quantitative and qualitative research. In total 5 quantitative and 3 qualitative research articles were analysed. Results: The analyses resulted in two themes and six subthemes. First theme was The importance of a good collaboration with subthemes A mutual interaction, To include employers and relatives and The benefits of good alliance. Second theme was Challenges for a successful treatment with subthemes Lack of time, Lack of knowledge and Influence of internal resistance. Conclusion: Usability of MI with patients diagnosed with cardiovascular disease has been described. Challenges related to relevance of MI has been emphasised. Results of this study indicated that nurse led MI can have positive effects on multiple aspects of selfcare, lifestyle habits and wellbeing. / I Sverige lever cirka två miljoner människor med hjärt- och kärlsjukdomar vilket också är den vanligaste orsaken till förtida död. Sjuksköterskor som specialister inom omvårdnad kommer att möta många patienter som behöver stöd i samband med hjärt-kärlsjukdomar. Att lindra lidande, förebygga sjukdom, återställa samt främja hälsa är de fyra omvårdnadensmålen. Motiverande samtal (MI) kan användas av exempelvis sjuksköterskor. Detta är en effektiv metod som kan bidra till positiva resultat vid olika hälsorelaterade problem och sjukdomar såsom diabetes, psykisk ohälsa och missbruk. MI är en samtalsmetod där individens motivation stärks och personen själv blir medveten om de hälsorelaterade förändringar som borde göras.Syftet med studien var att beskriva användbarhet av metoden motiverande samtal i sjuksköterskors arbete med patienter med hjärt- och kärlsjukdom. En litteraturöversikt av kvantitativ och kvalitativ forskning av åtta vetenskapliga studier genomfördes. Detta innebär att analys av två olika typer av forskning förenades och ett nytt resultat skapades. Resultatet av denna studie visade att MI hade en positiv påverkan på patienternas egenvård och levnadsvanor. Patienter upplevde ett ökat välbefinnande i samband med sjuksköterskeledd MI. Det visade sig att en god samverkan mellan individer inkluderade i MI processen ökade chansen för positiva resultat. Dessutom beskrevs utmaningar som kan uppstå vid användandet av metoden som tidsbrist och kunskapsbrist. Resultatet av studien kan bidra till ökad kunskap inom området, vilket kan ge nytta för samhället där många lever med hjärt- och kärlsjukdomar, som antingen är orsakade eller påverkade av ohälsosamma levnadsvanor. Resultatet kan ses sombetydelsefullt för sjuksköterskor som kommer att träffa många patienter som söker vård relaterad till hjärt-och kärlsjukdomar. Förutom potentialen att påverka hälsan positivt på individnivån, kan MI vara ett hälsofrämjande verktyg i sjuksköterskans verktygslåda som kan gynna folkhälsan. Dessutom kan MI i framtiden vara en kostnadseffektiv metod för samhället.Sammanfattningsvis kan MI bidra med flera positiva aspekter för svenska samhället om de rätta förutsättningarna för sjuksköterskor och patienter finns. Den här studien bidrar till ökad förståelse och kunskap i de olika aspekter som krävs för att MI ska fungera optimalt.

Cardiovascular diseases (CVDs) are the main cause of mortality worldwide, counting for a third of world demises. Consequently, early detection and underlying factors of these pathologies can play a critical role in successful treatments. Many researchers have applied machine learning (ML) for mortality risk estimation in CVDs. However, this is difficult due to their complex and multifactorial nature and the lack of large, unbiased data collections. This thesis holds statistical analysis results and a binary classification model for CVDs mortality prediction based on the ESCARVAL-RISK study, a large cohort study (54,678 patients) running from January 2008 until December 2012. This study faces highly imbalanced classes that may lead to classification models with low specificity and sensitivity. This work proposes several ways to balance classes, including hyperparameter optimization and sample techniques tested over 15 different classification algorithms to overcome the problem. While the specificity is low, the proposed approach using SHapley Additive exPlanations (SHAP) identifies factors that may be optimal targets for intensified preventive interventions. / Kardiovaskulära sjukdomar är den främsta dödsorsaken i världen och står för en tredjedel av alla dödsfall i världen. Därför kan tidig upptäckt och underliggande faktorer för dessa sjukdomar spela en avgörande roll för framgångsrika behandlingar. Många forskare har tillämpat maskininlärning (ML) för uppskattning av dödlighetsrisker vid hjärt- och kärlsjukdomar. Detta är dock svårt på grund av deras komplexa och multifaktoriella natur och bristen på stora, opartiska datainsamlingar. Denna avhandling innehåller statistiska analysresultat och en binär klassificeringsmodell för att förutsäga dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar baserat på ESCARVAL-RISK-studien, en stor kohortstudie (54 678 patienter) som pågick från januari 2008 till december 2012. I studien finns mycket obalanserade klasser som kan leda till klassificeringsmodeller med låg specificitet och känslighet. I detta arbete föreslås flera sätt att balansera klasserna, inklusive optimering av hyperparametrar och provtagningstekniker som testats över 15 olika klassificeringsalgoritmer för att lösa problemet. Även om specificiteten är låg identifierar den föreslagna metoden med hjälp av SHapley Additive exPlanations(SHAP) faktorer som kan vara optimala mål för intensifierade förebyggande insatser.

Introduktion: Det har tidigare inte gjorts en litteraturöversikt som utvärderat och jämfört de fysiologiska effekterna av bastubad och aerob träning på hjärt- och kärlsystemet. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt är att sammanställa de fysiologiska effekter gällande hjärt- och kärlparametrar och aerob kapacitet som sker vid bastubad, antingen som enda intervention eller kombinerat med aerob träning, för att redogöra om bastubad kan användas som ett komplement eller alternativ till aerob träning för vuxna män och kvinnor. Metod: En systematisk sökning gjordes i databasen PubMed i oktober 2022 för att identifiera relevanta studier. Randomiserade kontrollerade studier (RCT), icke-randomiserade studier av interventioner (NRSI), samt exponeringsstudier, skrivna på engelska inkluderades. Studiernas risk för bias bedömdes separat och tillsammans av författarna utifrån SBU:s granskningsmallar för RCT, NRSI och exponeringsstudier.  Resultat: Tio studier som undersökte effekterna av bastubad som enskild intervention eller i kombination med aerob träning inkluderades. Dessa bestod av fyra RCT, två NRSI, samt fyra exponeringsstudier. De inkluderade studier hade måttlig till hög risk för bias och innefattade totalt 2614 deltagare som var friska, men även deltagare med sjukdomar som högt blodtryck eller hjärtsvikt. Sju av åtta studier som undersökte utfallsmått relaterade till hjärt- och kärlparametrar, samt fyra av sex studier som undersökte utfallsmått relaterade till aerob kapacitet, påvisade positiva effekter. Slutsats: Resultatet av denna litteraturöversikt indikerar att bastubad medför liknande fysiologiska effekter på hjärt- och kärlsystemet som aerob träning och kan utgöra ett lämpligt komplement eller alternativ till aerob träning för vuxna män och kvinnor. Detta innefattar såväl friska människor, som människor med högt blodtryck och hjärtsvikt.

Bakgrund: Kostvanorna hos den allmänna befolkningen, i synnerhet bland barn och ungdomar, är bristfällig. De svenska näringsrekommendationerna följs inte och dåliga kost- och motionsvanor har ett tydligt samband med flera av dagens folksjukdomar. Undersökningar visar att ett sätt att minska de kostrelaterade folkhälsosjukdomarna skulle kunna vara att förbättra ungdomars kostvanor. Idag finns det inga nationella kostkurser på gymnasiet och dessutom kommer möjligheten att erbjuda lokala kursalternativ i kost och hälsa att försvinna när den nya gymnasieskolan införs 2011. Syfte:Syftet med studien var att undersöka gymnasieelevers syn på sina kostvanor samt vad de anser om undervisningens betydelse för att utveckla sunda kostvanor. Metod och deltagare: Semi-strukturerade intervjuer användes som metod och sex kvinnliga elever från fem olika gymnasieprogram inkluderades, varav fyra hade läst en lokal kostkurs på gymnasiet. Resultat: Eleverna beskrev sina kostvanor som "ganska bra", "varken bra eller dåliga – mittemellan" eller "mindre bra. Elevernas beskrivning av sina kostvanor visade att några elever hade riktigt bra kostvanor medan andra både åt mindre hälsosam mat och hade en betydligt sämre måltidsrytm. Tallriksmodellen var ett känt begrepp för de flesta intervjuade och det fanns ambitioner hos majoriteten att följa den. Eleverna redovisade ett högre intag av godis och/eller läsk än önskvärt. Gymnasieeleverna upplevde att undervisning i kost och hälsa har betydelse för att utveckla sunda kostvanor. Slutsats: Gymnasieeleverna var bra på att beskriva sina kostvanor men de faktiska kostvanorna kunde varit bättre. Eleverna som idrottade regelbundet samt eleverna som hade aktualiserat sina kostkunskaper på gymnasiet kunde lättare peka på vad som var mindre bra i sina kostvanor. De flesta eleverna ansåg att utbildning i kostfrågor behövdes på gymnasiet. 

Motion artefacts due to cardiac and respiratory motion present a daily challenge in cardiac Magnetic Resonance Imaging (MRI), and many different motion correction procedures are used in clinical routine imaging. To reduce motion artefacts further, patients are required to hold their breath during parts of the data acquisition, which is physically straining – especially when done repetitively. Self-Gating (SG) is a method that extracts cardiac and respiratory motion information from the MRI data in the form of signals, called SG signals, and uses them to divide the data into the specific cardiac and respiratory phases it was acquired from. This method both avoids motion artefacts and allow for free-breathing acquisition. This project’s goal was to find a method for extracting cardiac and respiratory SG signals from MRI data. The data was acquired with a golden angle radial acquisition method for 3-dimensional (3D) scans. Extraction of the raw signal was tested for both raw k-space data and high temporal resolution image series, where the images were reconstructed using a sliding window reconstruction. Filters were then applied to isolate the cardiac and respiratory information, to create separate cardiac and respiratory SG signals. Thereafter trigger points marking the beginning of the cardiac and respiratory cycles were generated. The trigger points were compared against ECG and respiratory trigger points provided by the MR scanner. The conclusion was that the SG signals based on k-space data was functional on the scans from the evaluated subjects and the most effective choice of the two options, but image based SG signals may prove to be functional after further studies. / Rörelseartefakter på grund av hjärt- och respirationsrörelser är idag vardagliga utmaningar inom magnetresonanstomografi (MR) av hjärtat, och många olika metoder används för att eliminera rörelseartefakterna. Patienterna behöver dessutom hålla andan under delar av dataupptagningen, vilket är fysiskt ansträngande – speciellt när det sker upprepade gånger. Self-Gating (SG) är en metod som extraherar information hjärt- och respirationsrytm från MR-datan i form av signaler, kallade SG signaler, och använder dem för att dela in datan i de specifika hjärt- respektive respirationsfaser som var när datan upptogs. Denna metod både undviker rörelseartefakter och tillåter fri andning under dataupptagningen. Målet med det här projektet var att hitta en metod för att extrahera SG signaler för hjärt- och respirationsrytm från MR-data. Datan samlades in med en golden angle radial-upptagning för 3- dimensionella (3D) scanningar. Extraheringen av den råa signalen testades på både rå k-space data och på bildserier av 3D-bilder med hög tidsupplösning, där bilderna var rekonstruerade med en sliding window rekonstruktion. Därefter applicerades filter för att isolera hjärt- och respirationsinformationen, för att få separata SG signaler med endast hjärt- respektive respirationsrytmer. Till slut genererades triggerpunkter för att markera början av hjärt- respektive respirationscyklerna. Dessa jämfördes med triggerpunkter uppmätta med EKG och andningskudde i magnetkameran. Slutsatsen för projektet var att SG signalerna som baserades på k-space data var funktionell för de scanningar som testades och det mest effektiva alternativet, men SG signalerna som baserades på bilder kan visa sig fungera efter mer studier.

With an aging population that suffers from comorbidity, healthcare is facing grand challenges. In order to meet the demand, digitalization is thought to be an opportunity. Digitalization of curative care, such as diagnostics and treatment, have been initiated and is today used and appreciated. Preventative care, on the other hand, has not been included in the digital adaptions to the same extent and there are few scientific studies within the area. Nonetheless, a further proactive care that meets patients and healthcare personnel are of interest to several actors. The Swedish Government has a vision that Sweden, in 2025, will be world leading within eHealth. For that to be possible, digital preventative care have to support and complete the preventative work that is performed today. The present study has investigated the attitude towards Connected Medical Devices for Prevention (CMDfP) within the primary care. By a mixed-methodology including questionnaires, the opinions of 24 health center personnel and 17 patients prescribed with Physical Activity on Prescription (PAP) were collected and analyzed. The results show that health center personnel are willing to prescribe connected eHealth devices for prevention and patients are willing to use the devices prescribed. Additionally, among the respondents there is a belief that CMDfP could facilitate in order to increase the adherence to PAP without any major impact on the personnel's workload. By digitalizing preventative care, it is possible that people will be able to live healthier and therefore not require care to the same extent as today. Reasons to the possible results are that digital tools within curative care have been shown to generate positive outcomes to chronically ill patients that utilize home care. Additionally, studies of preventative care have generated positive outcomes to the health of the population in several countries. It is therefore likely that the combination, digital preventative care, would be rapidly relished. These thoughts align with the positive results on attitudes of this study. Before CMDfP could be prescribed to patients, pilot studies have to be performed and new work routines including reimbursement models, have to be established within healthcare. These are all areas of future work within medical engineering. / Med en åldrande population som lider av samsjuklighet, står hälso- och sjukvården inför stora utmaningar. För att möta behovet är digitalisering en möjlighet. Digitalisering av åtgärdande vård, så som diagnostik och behandling, har redan påbörjats och är idag uppskattat. Preventiv vård har, å andra sidan, inte varit inkluderad i den digitala utvecklingen och därav saknas det vetenskapliga studier inom området. Dock är en mer proaktiv vård av stort intresse för flera aktörer. Sveriges regering har en vision att Sverige, år 2025, ska vara världsledande inom eHälsa. För att detta ska vara möjligt måste digital preventiv vård möta och komplettera det preventiva arbete som bedrivs idag. Denna studie har undersökt attityderna till Uppkopplade Medicinsktekniska Hjälpmedel för Prevention (UMHfP) bland primärvården. Genom en metod som inkluderat enkätundersökningar, inhämtades och analyserades attityden av 24 personer från personalen på vårdcentraler och 17 patienter med Fysisk Aktivitet på Recept (FaR). Resultaten visade att primärvårdspersonal är villiga att förskriva UMHfP och att patienter vill använda de hjälpmedlen som förskrivs. Dessutom har respondenterna tro att UMHfP kan underlätta att förbättra följsamheten till FaR utan att påverka personalens arbetsbörda nämnvärt. Genom att digitalisera den preventiva vården är det troligt att befolkningen kommer få ett hälsosammare leverne och därför inte behöva vård i samma utsträckning som idag. En anledning till detta är att digitala hjälpmedel för åtgärdande vård har visat sig vara positivt för kroniskt sjuka patienter som hemsjukvårdas. Dessutom har studier inom preventiv vård indikerat flera positiva konsekvenser för invånares hälsa världen över. Det är därför troligt att digitala hjälpmedel i kombination med preventivt arbete snabbt kommer bli uppskattat. Dessa spekulationer sammanfaller väl med det positiva resultatet från denna studie. Innan UMHfP kan förskrivas till patienter måste pilotstudier genomföras och nya arbetssätt inklusive betalningsmodeller måste införas i hälso- och sjukvården. Detta är kommande arbeten inom medicinsk teknik.