Bakgrunden beskriver hjärt-och lungräddning som en utmaning för ambulanssjuksköterskan.Utmaningen består i att göra det som upplevs vara rätt för patienten, anhöriga och vårdare.Trots begränsad tillgång på förhandsinformation och skiftande vårdmiljö, förväntasambulanssjuksköterskan ta snabba och livsavgörande beslut inom ett kort tidsfönster ochsamtidigt leda omvårdnadsarbetet för ambulansteamet och arbeta personcentrerat. Syftet var att beskriva etiska dilemman som uppstår hos ambulanspersonalen vid prehospitalahjärtstopp hos vuxna. Metoden var en litteraturstudie med systematisk ansats innehållande kvalitativa vetenskapligaartiklar från databaserna PubMed och Cinahl. Totalt har 15st vetenskapliga originalartiklarsom besvarade syftet inkluderats och efter kvalitetsgranskning gjordes en integrerad analys. Resultatet visar ett övergripande tema: Att göra det rätta. Temat delades in i trehuvudkategorier; Att bära ett stort ansvar i en allvarlig situation, När livet tar slut och Att orkaför allas skull. Etiska dilemman uttrycktes runt att göra rätt utifrån patienten perspektiv,reaktioner och interaktion med anhöriga, konflikter runt sina egna etiska värderingar ochrädslan för juridiska konsekvenser eller repressalier utifrån organisatoriska faktorer ochriktlinjer och då bli anklagad för att ha agerat fel vid hjärtstopp. Slutsatsen var att ambulanspersonal ibland upplever en svår etisk stress i situationer därförmågan att göra snabba och ofta livsavgörande beslut konkurrerar med denpersoncentrerade omvårdnaden och anhöriga i kris. Hantering av stressfyllda ochkänslomässiga situationer upplevdes som lättare i och med ökad erfarenhet och en stabilgrund bestående av personlig och professionell mognad och en bra relation med kollegor ocharbetsgivare. Vidare forskning på området skulle kunna förbättra personcentreradeomvårdnadsarbetet, förbättra arbetsmiljön och den psykiska hälsan hos ambulanspersonal. / Background describes cardio-pulmonary resuscitation as a major challenge to ambulance nurses. The challenge is to act upon the best interest for the patient, relatives and the caregiver. Despite limited initial information and great environmental diversities, the ambulance nurse is expected to make quick and life dependent decisions within a limited time frame and still lead the team through the intervention with a Patient-centered care focus. Aim was to describe ambulance personnel's experiences of ethical dilemmas in relation to out-of-hospital cardiac arrest in adults. Method used was a literature review with a systematic approach of 15 qualitative research articles from the databases PubMed and Cinahl. The articles were evaluated for quality and an integrated analysis was performed Results revealed an overall theme: To do the right thing. The theme consisted of three main categories; To have a great responsibility in a difficult situation, When life ends and To have the strength for everyone. Expressed ethical dilemmas concerned doing the right by the patient, reactions and interactions with relatives, conflicts between personal ethical values and the fear of legal consequences or being subject to reprisals and being accused for not adhering to organizational factors and policies in the event of a cardiac arrest. Conclusion made was that ambulance personnel are subject to severe ethical stress in situations where the ability to make quick and life dependent decisions compete with the patient centered care and relatives in crisis. Dealing with stressful and emotional situations became easier as experience was gained. Experience included a solid foundation of personal and professional maturity and a steady relationship with colleagues and employment organization. Further research is suggested to improve the person-centered care, improvement of working environment and psychological health for ambulance personnel.

This study is a bachelor thesis within Informationdesign with a focus oninformative illustration. The work explores how it is possible to create aninstructional material for CPR using visual means in cognition and through anorm-critical perspective. The goal is that a new instructional material shouldcontribute to an increased knowledge of CPR among the general population,which in turn can contribute to increased safety in performing CPR. Interviewswith the target group and experts were carried out to collect experiences andknowledge, and image analyzes of existing instructional material were carried out.The methodical work resulted in design points which works as the basis for thechoices in the new instructional material. The work asked how cognition andnorm criticism can visually characterize visual material of this type, whichresulted in a representation without depicting gender, age, ethnicity, etc. As wellas an image material that stands out for its user perspective and adaptation to thetarget group. / Det här är ett arbete inom Informationsdesign med inriktning informativillustration. Arbetet utforskar hur det går att skapa ett instruktionsmaterial förHLR med hjälp av visuella medel inom kognition samt genom ett normkritisktperspektiv. Målet är att ett nytt instruktionsmaterial ska bidra till en ökad kunskapav HLR hos den allmänna befolkningen vilket i sin tur kan bidra till en förhöjdtryggheten i att utföra HLR. Intervjuer med målgruppen och expert utfördes för attsamla in erfarenheter och kunskap, samt utfördes bildanalyser av befintligtinstruktionsmaterial. Det metodiska arbetet resulterade i gestaltningspunkter somligger till grund för valen i det nya instruktionsmaterialet. Arbetet frågade hurkognition och normkritik visuellt kan prägla ett bildmaterial av denna typ vilketresulterade i en gestaltning helt utan skildrande av kön, ålder, etnicitet m.m. Samtett bildmaterial som utmärks för dess användarperspektiv och anpassning tillmålgruppen.

Hjärtstopp sker oftast utanför sjukhus, långt ifrån avancerad sjukvård. För varje minut som går utan behandling minskar chansen att överleva avsevärt. Sju av tio personer som drabbats av hjärtstopp får hjärt-lungräddning innan ambulans är på plats. På grund av att fler ingripanden från åskådare sker innan ambulansen är på plats har tiden från hjärtstopp till start av hjärt-lungräddning minskat från 11 minuter till en minut. Syftet med studien är att belysa hur olika faktorer påverkar överlevnaden hos personer med hjärtstopp vid prehospital hjärt- och lungräddning. En litteraturöversikt valdes som metod. Sökningarna genomfördes i databaserna Cinahl ochPubMed och resulterade i 14 artiklar. Ytterligare fyra artiklar inkluderades manuellt. Artiklarna kvalitetsgranskades och klassificerades enligt Sophiahemmets högskolas bedömningsunderlag. Dataanalysen genomfördes med en integrerad analys. Resultatet påvisade att överlevnad efter hjärtstopp är starkt beroende av tiden. Tiden från kollaps till början av hjärt- lungräddning och tiden från kollaps till defibrillering är avgörande för överlevnadschansen. Kedjan som räddar liv (överlevnadsskedjan) representerar olika steg som skall följas vid ett hjärtstopp för att maximera chansen för optimal behandlingsstrategi vid ett hjärtstopp. Slutsatsen är att nya behandlingsstrategier behövs för att nå ut och behandla personer snabbare. AED gör det möjligt för lekmän att leverera livräddande chocker inom några minuter. Vidare gör utvecklingen av mobiltelefonteknik det möjligt att identifiera och rekrytera lekmän till närliggande hjärtstopp för livräddande åtgärder. / Cardiac arrest usually occurs outside hospitals, far from advanced healthcare. For every minute that goes without treatment, the chance of survival decreases significantly. seven out of 10 people who suffer from cardiac arrest receive cardiopulmonary resuscitation before an ambulance is on site. Due to the fact that more interventions from bystanders take place before the ambulance is in place, the time from cardiac arrest to start of cardiopulmonary resuscitation has been reduced from 11 minutes to one minute. The aim of the study is to shed light on how different factors affect the survival of people with cardiac arrest in prehospital cardiopulmonary resuscitation. A literature review was chosen as the method. The searches were performed in the Cinahl and PubMed databases and resulted in 14 articles. Another four articles were included manually. The quality of the articles were reviewed and classified according to Sophiahemmet University's assessment for quality. The data analysis was performed with an integrated analysis. The results showed that survival after cardiac arrest is strongly dependent on time. The time from collapse to the beginning of cardiopulmonary resuscitation and the time from collapse to defibrillation are crucial for the chance of survival. The chain that saves lives (the survivalchain) represents different steps that must be followed in a cardiac arrest in order to maximizethe chance of optimal treatment strategy in the event of a cardiac arrest. The conclusion is that new treatment strategies are needed to reach out and treat people faster. AED enables laymen to deliver life-saving shocks within minutes. Furthermore, the development of mobile phone technology makes it possible to identify and recruit lay peopleto nearby cardiac arrests for life-saving measures.

Bakgrund: Sjuksköterskan har en central roll i förebyggande av hjärt- och kärlsjukdomar, en viktig uppgift är patientutbildning i egenvård via livsstilssamtal på hälsocentraler. Trots att stora resurser läggs på förebyggande vård nås inte önskat resultat, då patienter och riskgrupper fortsätter leva ohälsosamt. Hjärt- och kärlsjukdomar är den största dödsorsaken i Sverige. Syfte: Litteraturstudiens syfte är att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att hålla livsstilssamtal med patienter som har risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Metod: Litteraturstudien fokuserar på att bearbeta studier med kvalitativ ansats. Formulering av sökord har gjorts med hjälp av modellen PEO (Population, Exposure, Outcome), tio artiklar hittades via sökningar på databasen PubMed via Högskolan i Gävles bibliotek, varav en manuell. Induktiv metod användes för att formulera tema och kategorier från de tio artiklarna. Huvudresultat: Genomgående upplevelser var att sjuksköterskans eget intresse att arbeta hälsofrämjande är av avgörande vikt för livsstilssamtalet, samt att variationen av motivation och eget ansvar hos patienten påverkar. Många sjuksköterskor upplever att motiverande samtal (motivational interview, MI) är en bra metod att öka patienters följsamhet vid livsstilsförändringar, speciellt i början av det preventiva hälsoarbetet. Hinder från organisation, kollegor och samhället upplevs frustrerande. Slutsats: Denna litteraturstudie har undersökt sjuksköterskans upplevelse vid livsstilssamtal relaterat till risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Resultatet ger en bredare kunskap till sjuksköterskor som arbetar hälsofrämjande med livsstilsförändringar samt styrker tidigare forskningsresultat. Förebyggande och hälsofrämjande arbete minskar kostnader för samhället och minskar lidande för patient och anhöriga i framtiden. Svårigheter och möjligheter bejakas vilket indikerar att ytterligare kunskaper krävs inom området. / Background: A registered nurse has a central role in the prevention of cardiovascular diseases, in the form of patient education in self-care via lifestyle conversations at health centers. Despite large resources being spent on preventive care, the desired results are not achieved, as patients and risk groups continue to live unhealthy lives. Cardiovascular diseases are the biggest cause of death in Sweden. Aim: The purpose of the literature study is to investigate the nurses' experiences of having lifestyle conversations with patients that have a risk of cardiovascular disease. Method: The literature study has focused on processing studies with a qualitative approach. Formulation of keywords has been done with the help of PEO (Population, Exposure, Outcome), ten articles were found via searches on the database PubMed via the University of Gävle's library, one of which was manual. Inductive methods were used to formulate themes and categories from the ten articles. Key findings: Consistent experiences were that the nurse's own interest in working to promote health is of decisive importance for the lifestyle conversation, and that the variation of motivation and personal responsibility of the patient has an impact. Many nurses feel that motivational interviewing (MI) is a good method to increase patients' compliance with lifestyle changes, especially at the beginning of preventive health work. Obstacles from the organization, colleagues and society are experienced as frustrating. Conclusion: This literature study has investigated the nurse's experience during lifestyle discussions related to the risk of cardiovascular diseases. The findings provide a broader knowledge for nurses who work with lifestyle changes through lifestyle conversations. The study confirms previous research findings and adds additional knowledge about nurse's experiences. Preventive and health promotion work reduces costs for society and reduces suffering for the patient and their relatives in the future. Difficulties and opportunities are validated, which indicates that additional knowledge is required in the area.

Bakgrund Ställningstagande till hjärt-lungräddning (HLR) innebär att utifrån ett medicinskt perspektiv väga nyttan av behandling mot riskerna som detta medför, samtidigt som patientens vilja tas i beaktande. Patienten kan behöva stöttning för att kunna vara delaktig i beslut kring den egna vården och det är sjuksköterskans uppgift att vägleda patienten i detta. Med hjälp av sjuksköterskan kan den existentiella hälsan främjas genom samtal om livet och synen på döden och lidandet. För att öka förståelsen och kunskapen kring dessa beslut finns det ett behov av att belysa patientens möjlighet att vara delaktig. Syfte  Syftet var att belysa patientens möjlighet att vara delaktig vid ställningstagande inför beslut om hjärt-lungräddning (HLR) vid inneliggande sjukhusvård. Metod Designen var en icke-systematisk litteraturöversikt och resultatet utformades med stöd i 15 vetenskapliga artiklar. Datainsamling utfördes i databaserna PubMed och CINAHL med hjälp av söktermer och artiklarna i resultatet kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. En integrerad dataanalys genomfördes för sammanställning av resultatet.  Resultat Utifrån resultatets innehåll utformades tre huvudkategorier; Kunskap kring hjärt-lungräddning vid ställningstagande, Tydlig dokumentation och tidig information om ställningstagande och Individuell diskussion med ansvarig läkare vid ställningstagande. Resultatet visade att de flesta patienter ville vara delaktiga i ställningstagande inför beslut om HLR, däremot var det många som inte fick chansen. Resultatet lyfte omständigheter och orsaker till detta samt hur vi kan inkludera patienter.  Slutsats  I vissa fall väljer vårdpersonal att exkludera patienten från ställningstagande. Studiens resultat betonar hur brist på delaktighet kan orsaka onödigt lidande för patienten och att detta med olika medel kan förhindras. Framför allt belyste studien en ökad möjlighet att vara delaktig när patienten får tidig information, det finns tydlig dokumentation och en god inställning till patientdeltagande hos vårdpersonal. / Background Decision-making regarding cardiopulmonary resuscitation (CPR) involves assessing the medical benefits and associated risks, while also considering the patient's preferences. Patients may require support to actively participate in decisions about their healthcare, and it is the nurse's responsibility to guide the patient in this process. With the assistance of a nurse existential well-being can be promoted through discussions about life and perspectives on death and suffering. To enhance understanding and knowledge of these decisions, there is a need to highlight the patient's opportunity for involvement. Aim  The aim was to illuminate the patient's opportunity to be involved in decision-making regarding cardiopulmonary resuscitation (CPR) during inpatient hospital care.  Method  The design was a non-systematic literature review and the results were formulated with the support of 15 scientific articles. Data collection was conducted in the PubMed and CINAHL databases using search terms and the articles in the results were quality-assessed based on Sophiahemmet University's assessment criteria. An integrated data analysis was performed for the compilation of the results.  Results  Based on the content of the results, three main categories were formulated: Knowledge about cardiopulmonary resuscitation in decision-making, Clear documentation and early information about decision-making and Individual discussions with the attending physician in decision-making. The results indicated that most patients want to be involved in decision-making regarding CPR however, many did not get the opportunity. The results highlighted circumstances and reasons for why and how we can include patients.   Conclusions  In certain instances, healthcare professionals choose to exclude the patient from decision-making. The findings of the study emphasize how this lack of involvement can lead to unnecessary suffering for the patient and how it can be prevented through various measures. Most notably, the study illuminated an enhanced potential for participation when the patient receives early information, there is clear documentation and healthcare personnel exhibit a positive attitude towards patient involvement.

Bakgrund: Hjärtstopp kan drabba vem som helst när som helst. Årligen drabbas omkring 13 000 svenskar av hjärtstopp. Omedelbar hjärt- och lungräddning ökar chansen att överleva med 50–70%. Livet efter hjärtstopp resulterar i kvarvarande symtom och det vardagliga livet präglas av fysiska, psykiska och existentiella omställningar. Vald teoretisk referensram är KASAM.  Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av dagligt liv efter hjärtstopp.  Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes. Det inhämtades 15 kvalitativa vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL, MEDLINE och PubMed. Dataanalysen utfördes i enlighet med Fribergs femstegsmodell.  Resultat: Litteraturöversiktens resultat består av tre teman med subteman. Det nya livet (Ett förändrat synsätt på livet, utmaningar i det fortsatta livet, närheten till döden). Att leva ett förändrat liv (Fysiska anpassningar, känslomässiga förändringar, kognitiva begränsningar). Stöd- och informationsbehov (Stöd från omgivningen, behov av information).  Slutsats: Hjärtstoppet är en traumatisk händelse som resulterar i att patienterna fick en andra chans i livet. Huvudfynden som framkom var: sökande efter mening, tankar på döden, försämrat minne och behov av stöd. Sjuksköterskan har som sitt ansvar att bemöta de här patienterna och tillgodose god vård för att stärka deras Känsla av sammanhang. Vidare forskning är av relevans som kan generera i ökad kunskap och förståelse för sjuksköterskan såväl som för patienterna. / Background: Cardiac arrest can affect anyone at any time, around 13 000 Swedes suffer from cardiac arrest annually. Life after cardiac arrest results in residual symptoms where everyday life is characterized with physical, psychological and existential adjustments. The chosen theoretical framework was SOC – Sence of coherence.  Aim: To describe patients experience of daily life after cardiac arrest. Method: A qualitative literature review with inductive approach was performed. It was obtained 15 qualitative academic journals from the databases CINAHL, MEDLINE and PubMed.  The analysis was performed in accordance with Friberg's analysis method.   Result: The result of the literature review consisted of three main themes with subthemes. The new life (A changed outlook on life, challenges in continued life, the nearness of death). Living a changed life (Physical adaptations, emotional changes, cognitive limitations). Need for support and information (Support from the surrounding, need for information).  Conclusion: The cardiac arrest was a traumatic event that resulted in the patients being given a second chance at life. The main findings that emerged was search for meaning, thoughts about death, impaired memory and need for support. It is the nurse's responsibility to meet these patients and provide good care to strengthen their Sense of coherence. Further research can generate increased knowledge and understanding for the nurse as well as the patients.

Bakgrund: För ambulanssjuksköterskor innefattar arbetet ofta långa transporter till sjukhus. Transporttiden kan variera mellan 20 - 60 minuter. Vid pågående avancerad hjärt-lungräddning med manuella kompressioner står ambulansteamet obältade i höga hastigheter, då mekanisk kompressionsutrustning saknas. Syfte: Syftet med studien var att undersöka ambulanssjuksköterskors upplevelse vid hjärtstoppsituationer med efterföljande längre transport till sjukhus. Metod: Tio ambulanssjuksköterskor intervjuades. Till analysen av insamlad data användes kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Resultatet visade att situationer då ambulanssjuksköterskor behöver utföra avancerad hjärt-lungräddning under längre transport till sjukhus medför känslor av att vara otrygg och utlämnad. Mekanisk kompressionsutrustning är inte standardiserad i alla ambulanser. För att utföra manuella kompressioner under transport krävs det att ambulanssjuksköterskan står obältad. De säkerhetsrisker detta innebär för ambulanssjuksköterskan och patienten, leder till känslor av utsatthet och otrygghet. I den prehospitala miljön krävs ofta snabba beslut som kan vara livsavgörande, och ambulanssjuksköterskorna menar att en höjd kompetens inom ambulanssjukvården skulle ge dem en tryggare yrkesroll.  Ambulanssjuksköterskorna värdesätter samverkanslarmen och ser dessa som välfungerande. Slutsats: Resultatet visar att det finns behov av standardiserad mekanisk kompressionsutrustning i alla ambulanser, åtgärder för att stärka teamarbetet, samt kompetensutveckling i det dagliga arbetet. För att skapa trygga team bör erfarenhet vara en viktig aspekt vid rekrytering av ambulanssjuksköterskor. Detta för att öka tryggheten, säkerheten och effektiviteten för ambulanssjuksköterskor vid längre transport till sjukhus. Nyckelord: Ambulanssjuksköterska, upplevelse, avancerad hjärt-lungräddning, prehospital transport, säkerhet, bröstkompressionssystem, kvalitativ innehållsanalys / Abstract Background: For ambulance nurses work often involves long journeys to the hospital. Journey times vary between 20-60 minutes. When the mechanical compression equipment doesn`t exist, the ambulance team is performing advanced cardiopulmonary resuscitation with manual compressions, unbelted at high speeds. Aim: The aim of this study was to investigate the ambulance nurses experience of cardiac arrest situations with following longer transports to the hospital. Method: Ten ambulance nurses were interviewed. For the analysis of the collected data, qualitative content analysis with inductive approach was used. Results: The results showed that the situations when ambulance nurses need to perform advanced cardiopulmonary resuscitation during longer transports to the hospital, causes feelings of being unsafe and deserted. Mechanical compression equipment is not standardized in all ambulances, and manual compressions during transport requires that ambulance nurses are unbelted. The security risks this implies for the ambulance nurse and the patient, lead to feelings of vulnerably and insecurity. In the prehospital environment that often requires quick decisions that can be life changing, ambulance nurses believe that a higher competence in ambulance service would give them a more secure profession. Ambulance nurses value the interaction with rescue and police, and see them as well functioning. Conclusion: The results show that there is a need for standardized mechanical compression equipment in the ambulances, measures to strengthen the teamwork, and competence in the daily work. These measures could contribute to increased efficiency and greater security in the professional role of ambulance nurses during longer transports to the hospital. In order to create safety and confidence in the ambulance teams, experience should be considered as an important aspect when recruiting ambulance nurses. Keyword: Paramedic, experience, advanced cardiopulmonary resuscitation, prehospital transport, safety, chest compression, qualitative content analysis

Atherosclerosis is one of the most recognized risk factors for cardiovascular diseases (CVD). It is therefore important for preventive work against CVD to target factors with impact on atherosclerosis. Previous research has shown a relationship between atherosclerosis and stress, between disengagement coping and higher levels of stress, and between engagement coping and lower levels of stress. One can therefore assume that coping would have an impact on atherosclerosis, but a relationship between coping and atherosclerosis have to our knowledge not yet been studied. The aim of this study was twofold; first to investigate if engagement or disengagement coping can be considered to have an impact on atherosclerosis, and second to investigate if engagement or disengagement coping statistically can predict previously known biological risk factors for atherosclerosis. This study was carried out within a cross sectional design, and to reach the aims ANCOVA and hierarchical regression analyses were conducted. The sample consisted of 1868 women and 1662 men in the age of 40, 50 or 60 years. Information on biological risk factors was collected by health care staff during health examinations. Atherosclerosis was tested by carotid ultrasound, and coping was measured by the self-reporting instrument Brief COPE. The results revealed a significant (p<.05) negative relationship between engagement coping and atherosclerosis. The results did not show a relationship between disengagement coping and atherosclerosis, and coping only predicted a few biological risk factors. These results shows that engagement coping can be considered a protective factor against atherosclerosis. / Ateroskleros är en av de störstariskfaktorerna för hjärt-och kärlsjukdomar. Det är därför viktigt för preventivt arbete mot hjärt-och kärlsjukdomar att undersöka faktorer som påverkar ateroskleros. Tidigare forskning har visat ett samband mellan ateroskleros och stress, mellan disengagement coping och högre nivåer av stress, samt mellan engagement coping och lägre nivåer av stress. Det är därmed rimligt att anta att coping har en inverkan på ateroskleros, men en relation mellan coping och ateroskleros har enligt vår vetskap inte tidigare undersökts. Det första syftet med denna studie var att undersöka om engagement coping eller disengagement coping kan anses ha en inverkan på ateroskleros. Det andra syftet var att undersöka om engagement eller disengagement coping statistiskt kanprediceratidigare kända biologiska riskfaktorer för ateroskleros. Studien utfördes med en tvärsnittsdesign, och för att uppnå syftena har ANCOVA och hierarkiska regressionsanalyser utförts. Urvalet bestod av 1868 kvinnor och 1662 män i åldrarna 40, 50 eller 60år. Information om biologiska riskfaktorer samlades in vid hälsoundersökningar av vårdpersonal. Förekomst av ateroskleros mättes med vaskulärt ultraljud och coping mättes med självskattningsformuläret Brief COPE.Resultaten visade en signifikant negativ relation mellan engagement coping och ateroskleros. Resultaten visade inte någon relation mellan disengagement coping och ateroskleros, och coping prediceradeendast ett fåtal av de biologiska riskfaktorerna. Dessa resultat visar att engagement coping kan anses vara en skyddande faktor mot ateroskleros.

För att patienten ska ha optimal chans till överlevnad är det av största vikt att rekommendationer i samtliga delar av kedjan som räddar liv följs. Sjuksköterskan är oftast bland de första på plats vid ett hjärtstopp på en vårdenhet, vilket gör det intressant att belysa vilka faktorer som påverkar överlevnaden efter hjärtstopp på sjukhus. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer i behandlingen av hjärtstopp på sjukhus som påverkar överlevnaden. Genom en sammanställning och analys av vetenskapligt värderad litteratur utfördes en systematisk litteraturstudie i ämnet. Resultatet visade att en väl fungerande organisation, utbildning, monitorering och följsamhet till riktlinjer var framgångsfaktorer i behandling av hjärtstopp. En hjärt-lungräddningsorganisation behövs, vilken organiserar och kvalitetssäkrar utbildning, rutiner, riktlinjer, utrustning och uppföljning. Utbildning av all personal är en förutsättning för framgångsrik behandling. Sjuksköterskan har möjlighet att identifiera och initiera åtgärder, såsom monitorering, vid ett hjärtstopp på sjukhus för att ge patienten största chans till överlevnad. Följsamheten till rekommendationer är låg med risk för att patientens chans att överleva efter ett hjärtstopp minskas. Hjärtstopp på sjukhus har hittills inte varit föremål för forskning i samma mängd som hjärtstopp utanför sjukhus. Speciellt omvårdnadsforskning om åtgärder där sjuksköterskan kan påverka överlevnaden saknas. / In order to achieve the highest survival among patients suffering from in-hospital cardiac arrest, adherence to treatment guidelines are of utmost importance. A nurse is often among the first person on scene when in-hospital cardiac arrest occurs in a regular ward. For this reason, this study explores the factors that may affect survival. The aim of this literature study was to explore factors that affect survival among patients suffering from in-hospital cardiac arrest. Analysis was made on publications found by a systematic search in peer-reviewed publications in the field. The result emphasis the large impact of structure and organization in order to achieve high quality cardiac arrest treatment. There is a need for a centralized cardiopulmonary resuscitation (CPR) management structure in every hospital. This CPR managing group is vital in organizing guidelines, equipment, training and follow-up on treatment results. Training in CPR of all hospital staff is importance for treatment quality. The nurse has the possibility to identify and modify nursing factors such as monitoring level in order to increase chance of detection and thereby the chance of survival in case of cardiac arrest. Current adherence to treatment guidelines is low leading to lower chance of survival. CPR research has so far focused on out-of-hospital cardiac arrest, less focus has been spent on in-hospital cardiac arrest. In particular nursing science concerning areas were nurses are able to affect outcome is lacking.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka hur undervisning i hjärt-lungräddning kommer till uttryck i ämnet idrott och hälsa. För att uppnå studiens syfte kommer följande frågeställningar att besvaras: Hur tolkar lärare i ämnet idrott och hälsa styrdokumenten vad gäller HLR i årskurs 7-9? Hur undervisar lärare i HLR i årskurs 7-9? Vilka förutsättningar har lärare i idrott och hälsa att bedriva undervisning i HLR i årskurs 7-9?  Metod: Studiens metod är en kvalitativ ansats, varpå datainsamling har genomförts med semistrukturerade intervjuer. De sju lärare som deltar i studien har valts ut genom två olika urval, målstyrt urval och bekvämlighetsurval. Intervjuerna genomfördes digitalt via Zoom, Meet och Teams. Empirin transkriberades digitalt samt genom manuell hantering, och analyserades med hjälp av en tematisk analys. Studiens teoretiska ramverk är läroplansteori och ramfaktorteori. Resultat: Lärarna anser att läroplanen genom centralt innehåll är undervisningens kodex. HLR är ett explicit begrepp i centralt innehåll men saknar definition vilket lämnar utrymme för lärarna att göra sina tolkningar av begreppet. HLR sätts i relation till simning och anses vara ett viktigt moment i undervisningen. Undervisningen i HLR kommer till uttryck i varierande omfattning. Momentet undervisas såväl teoretiskt som praktiskt, där video är en återkommande metod i undervisningen. Eleverna ges möjlighet att öva praktiskt med hjälp av övningsdockor. Praktisk träning av bröstkompressioner ingår i samtliga lärares undervisning av HLR, medan inblåsningar är ett teoretiskt moment. Lärarnas förutsättningar ser olika ut där ramfaktorer som exempelvis kunskap, utrustning och tid påverkar undervisningen i HLR.  Slutsats: Lärarna tolkar HLR i det centrala innehållet sett från eget perspektiv och förmåga. Det är lärarnas kunskaper i och om HLR samt deras förutsättningar som är avgörande för hur HLR kommer till uttryck i undervisningen. Lärarna tolkar och navigerar styrdokumenten med hjälp av erfarenhet och kunskap, vilket innebär att undervisningen i HLR kommer till uttryck på olika sätt. Lärarna utmanas av en mängd olika ramfaktorer vilka har mer eller mindre inverkan på undervisningen. / Aim and research questions: The aim of the study is to investigate how teaching in cardiopulmonary resuscitation is expressed when teaching physical education and health. In order to achieve the aim of the study, the following questions will be answered: How do teachers in physical education and health interpret the curriculum regarding CPR in grades 7-9? How do teachers teach CPR in grades 7-9? What prerequisites do physical education and health teachers have to teach CPR in grades 7-9?  Method: The study's method is a qualitative approach, after which data has been collected with semi-structured interviews. The seven teachers participating in the study have been selected through two different samplings, goal-directed sampling and convenience sampling. The interviews were conducted digitally via Zoom, Meet and Teams. Data was transcribed digitally as well as through manual handling, and analyzed using a thematic analysis. The study's theoretical framework is curriculum theory and frame factor theory. Results: The teachers believe that the curriculum, through central content, is the teaching code. CPR is an explicit expression of the concept in central content but lacks a definition, which leaves room for the teachers to make their own interpretations of the concept. CPR is put in relation to swimming and is considered an important part of teaching. Teaching in CPR is expressed to varying extents. CPR is taught both theoretically and practically, where video is a recurring method in the teaching. The students are given the opportunity to practice practically with the help of a practice dummy. Practical training of chest compressions is included in all teachers' teaching of CPR, while inhalations are a theoretical part. The teachers' conditions look different where frame factors such as knowledge, equipment and time affect the teaching of CPR. Conclusions: The teachers interpret CPR in the central content from their own perspective and ability. It is the teachers' knowledge of and about CPR as well as their prerequisites that are decisive for how CPR is expressed in teaching. The teacher’s interpret and navigate the curriculum with help of experience and knowledge, which means that the teaching of CPR is expressed in different ways. The teachers are challenged by a variety of frame factors which have more or less impact on the teaching. / <p>Uppsatsen tilldelades stipendiemedel ur Överste och Fru Adolf Johnssons fond 2023.</p>