This thesis aims to show how gender is done in the Swedish Armed Forces, against the backdrop of its transition into an international defence organization and the international resolutions that call for gender mainstreaming in peacekeeping operations. In the so-called “New Armed Forces”, traditional demarcations that have separated civilian employees from members of the military officer profession are no longer self-evident. At the same time, what it means to be men and women in the military is changing. Three empirical studies form the basis of the thesis. The first consists of qualitative interviews with women pioneers in the military officer profession, and discusses how gender relations in the Swedish military have changed since the inclusion of women. The second addresses the intersecting relations of gender and occupation and is based on interviews with strategic and executive actors in the Armed Forces Headquarters. The third, ethnographic, study follows a military unit preparing for a peacekeeping mission. It focuses on gender relations in everyday work and shows how the ongoing transformation changes what it means to be military men and women. The thesis is informed by feminist studies of organization, critical studies of men and masculinities, research on professions and occupations, and military studies. A “doing gender” approach and a relational view of both gender and occupations guide the analysis. The analysis shows how established ways of doing gender are changed and reproduced in military practices, how the emphasis on peacekeeping reshapes gender relations in military work, and how organizational boundaries are maintained and deconstructed in organizational practices. Theoretically, the thesis contributes by developing tools for analysing the practising of gender in organizations. The concept of boundary work is elaborated into a tool for analysing how demarcations of gender and occupation are accomplished in work practices. The concept Repair work is employed to capture the complexities of doing masculinities in organizations, by looking closely at situations where the everyday practising of gender is disturbed. / Denna avhandling syftar till att visa hur genus görs i den svenska Försvarsmakten, mot bakgrund av organisationens förändring från invasionsförsvar till insatsförsvar. Denna process kopplas till kraven på jämställdhetsintegrering inom fredsbevarande arbete. I den så kallade ”nya Försvarsmakten” är de gränser som tidigare skilt civilanställda från yrkesofficerare inte längre självklara. Samtidigt förändras de innebörder som kön ges i organisationen. Avhandlingen bygger på tre empiriska studier. Den första består av kvalitativa intervjuer med några av de första kvinnliga yrkesofficerarna i Sverige och diskuterar hur genusrelationerna har förändras sedan kvinnor gavs tillträde till officersyrket. Den andra, som inriktar sig på hur genus- och yrkesrelationer samverkar, bygger på intervjuer med aktörer på ledande och strategiska positioner i Försvarsmaktens högkvarter. Den tredje studien är etnografisk och följer ett internationellt insatsförband under förberedelserna för en fredsbevarande insats. Den undersöker hur genusrelationer skapas i det dagliga arbetet och visar hur den pågående förändringen omformar de betydelser som kvinnor och män tillskrivs i militären. Den tidigare forskning som avhandlingen knyter an till är genus- och organisationsforskning, kritiska studier av män och maskulinitet, forskning om yrken och professioner samt samhällsvetenskapliga militärstudier. Genomgående används ett ”doing gender”-perspektiv samt ett relationellt förhållningsätt till genus såväl som yrke. Analysen visar hur etablerade sätt att göra kön förändras och reproduceras i militära praktiker, hur betoningen på fredsbevarande arbete omformar genusrelationer samt hur gränser upprätthålls och dekonstrueras i organisatoriska praktiker. Avhandlingen bidrar med nya teoretiska verktyg för att förstå genuspraktiker i organisationer. Begreppet gränsarbete vidareutvecklas till ett begrepp som visar hur genus- och yrkesgränser görs i det dagliga arbetet. Begreppet reparationsarbete tydliggör de komplexa praktiker genom vilka maskulinitet görs då det vardagliga genusskapandet sätts ur spel.

Sammanfattning   Syftet med denna uppsats har varit att studera maskulinitetsnormer i En finir avec Eddy Bellegueule, den franska författaren Édouard Louis debutroman, med utgångspunkt i R. W. Connells maskulina hierarkisystem och maskulinitetsforskning av bland andra Michael Kimmel och Sonya Rose. Romanen, som är självbiografisk, skildrar en homosexuell pojkes uppväxt i en liten by i den franska arbetarklassen. I min uppsats analyserar jag hur hans omgivning förhåller sig till de maskulinitetsnormer som råder i byn, samt vilka överträdelser från normerna som sker. Genom överträdelserna tydliggörs vilka normer som är rådande. Uppenbart blir att det maskulina hyllas och det feminina förtrycks. Romanen bekräftar i stort sett Connells hierarkiuppdelning, den är full av maskulinitetsnormer och män som hyllar det hegemoniska idealet. Resultatet av min analys visar att alla män i romanen är offer för maskulinitetsnormerna, oavsett var i hierarkin de befinner sig, eftersom normerna är destruktiva och begränsar deras livsmöjligheter.

Jämställdhet är någonting som diskuteras flitigt i politiska debatter. Det blir bättre och bättre världen över men kvinnor ses fortfarande inte ha lika mycket inflytande över beslutsfattande processer som män. Maktpositionerna domineras än idag av män och Sverige är ett av de länder som ännu inte har haft en kvinnlig statsminister. Den här studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod genom semistrukturerade intervjuer utförda med kvinnor i Sveriges riksdag. Studien identifierar vilka upplevelser kvinnor i Sveriges riksdag har gällande förväntningar på kvinnor, bemötande mot kvinnor samt deras möjligheter till höga positioner i politiken. Den ser också över hur de själva upplever sin maktposition samt hur makten är könad. Studien undersöks med de Globala Målen, närmare bestämt delmål 5.5, som grund. Tidigare forskning visar hur kvinnor har det betydligt svårare än män gällande att både ta sig in och stanna kvar i politiken samt uppnå ledarskapsroller. Ett intersektionellt perspektiv är i stort sett frånvarande i den tidigare forskningen, därför har den här studien ett fokus på det. Genom en analys utifrån de teoretiska utgångspunkterna homo- och heterosocialitet, glastak, intersektionalitet, ojämlikhetssystemet samt genussystemet identifieras problematik kring det motstånd kvinnor inom politiken möter samt den rådande könsmaktsordningen. Resultatet visar bland annat att kvinnor i riksdagen i stort begränsas inom politiken men att de trots detta ändå är de mäktigaste kvinnorna i Sverige. Studien bidrar till en ökad förståelse för olika maktförhållanden inom svensk politik samt ger en insyn i hur det egentligen kommer sig att Sverige ännu inte har haft en kvinnlig statsminister. / Gender equality is something that is frequently discussed in political debates. It’s getting better all over the world, but women are still not seen to have as much influence over decision-making processes as men. The positions of power are still dominated by men and Sweden is one of the countries that has not yet had a female prime minister. This study is based on a qualitative research method through semi-structured interviews conducted with women in the Swedish Parliament. The study identifies what experiences women in the Swedish Parliament have regarding expectations of women, treatment towards women and their opportunities to reach high positions in politics. It also focuses on how the women themselves perceive their position of power as well as how the power is gendered. The study is examined with The Sustainable Development Goals, more specifically sub-goal 5.5, as the basis. Previous research shows how women have a much harder time than men in terms of both entering and stay in politics and achieving leadership roles. An intersectional perspective is to a high degree absent in previous research, so this study has a specific focus on it. An analysis based on the theoretical principles of homo- and heterosociality, glass ceiling, intersectionality, the inequality system and the gender system identifies problems regarding the resistance women in politics encounter and the prevailing gender power system. The results show, among other things, that women in the Swedish Parliament are largely limited in politics, but that they are nevertheless the most powerful women in Sweden. The study contributes to an increased understanding of different power relations in Swedish politics and gives an insight into why Sweden has not yet had a female prime minister.

Denna uppsats redogör för och undersöker berättarperspektiv och maktrelationer i Emily Brontës roman Wuthering Heights. På vilket sätt läsaren tar del av romanens komplexa berättande, om det är samma berättare genom hela romanen eller om det skiftar, vilka maktrelationer som existerar mellan romangestalterna och förhållanden mellan makt och berättarperspektiv undersöks genom analys av verket.