Att kvinnor i alla åldrar har vänner är ett allmänt känt faktum. Dock har denna relation ägnats lite uppmärksamhet. Det beror på att det samhälle vi lever i präglas av en maskulin dominans. Den styr vilka relationer som vi kommer att uppfatta som betydelsefulla, i vuxenlivet är detta främst den heterosexuella parrelationen. Hemsidan GoFrendly.se marknadsför en app som syftar till att hjälpa vuxna kvinnor finna vänner i andra kvinnor. Trots att vänskap är en relation som tenderar att ses som av liten betydelse spelar den en stor roll. Det visar bland annat materialet på hemsidan. Det är bland annat genom den som kvinnor tränar upp och diskuterar görandet av sin femininitet. Något som är avgörande för att den maskulina dominansen ska kunna upprätthållas. Utan en uppdelning mellan könen kan ingen överordnas den andre. Det finns även många andra aspekter av relationen utöver genus som gör den annorlunda mot ett heterosexuellt förhållande. Bland annat uppmuntras en gruppgemenskap och det dras många paralleller till relationer vi hade när vi var barn. Saker som dels kan uppfattas som del i underordnandet av kvinnan men som även kan ses som ett aktivt maktutövande av henne själv. Oavsett hur vi väljer att se på detta står det klart att strukturen producerar föreställningar om vänskap som i sin tur påverkar hur den framställs på hemsidan GoFrendly.se.

<p>Vi vill i denna uppsats vända på problematiken och visa på vikten av att diskutera männen, varför det finns ett så stort överskott på män i ledande positioner inom organisationer. Uppsatsens syfte är att utifrån intervjuer med manliga chefer, belysa hur synen på ledarskap kopplas samman med män och maskulinitet, och att utifrån detta undersöka hur föreställningar kring det egna ledarskapet konstrueras när män har eller har haft kvinnor som chef. För att få svar på detta har vi ställt oss följande frågor; Hur ser mäns föreställningar om sitt eget ledarskap ut? Är ledarskapet en del av den maskulina identiteten? Förändras synen på det egna ledarskapet och i förlängningen på maskuliniteten när män har kvinnor som chefer? Samt Vilka nya idéer om ledarskap uppstår i denna situation?</p><p>Uppsatsen är uppbyggd kring tanken att samhälle, organisationer och individer interagerar i skapandet av genusordningars maktstrukturer. Arbetslivet kan ses som en arena i skapandet av maskuliniteter. Skapandet sker i det homosociala samspelet och i relation till den hegemoniska manligheten och resulterar i föreställningar kring idealchefen. Uppsatsens källmaterial består av transkriberingar av sex genomförda intervjuer som analyserats enligt narrativ metod.</p><p>Resultatet av undersökningen är att män skapar idealbilder och motbilder som de mäter sig själva, andra män och kvinnor emot. Detta resulterar i att kopplingen mellan manligt kön och ledarskap osynliggörs. Vi har också belyst hur och vilka konsekvenser det får att respondenternas identitet kopplas samman med chefsrollen. Att ha kvinnor som chefer har inte förändrat synen på ledarskap och dess koppling till maskulinitet. Detta möjliggörs genom olika strategier såsom att göra kvinnor till kvinnliga chefer.</p>

Vi vill i denna uppsats vända på problematiken och visa på vikten av att diskutera männen, varför det finns ett så stort överskott på män i ledande positioner inom organisationer. Uppsatsens syfte är att utifrån intervjuer med manliga chefer, belysa hur synen på ledarskap kopplas samman med män och maskulinitet, och att utifrån detta undersöka hur föreställningar kring det egna ledarskapet konstrueras när män har eller har haft kvinnor som chef. För att få svar på detta har vi ställt oss följande frågor; Hur ser mäns föreställningar om sitt eget ledarskap ut? Är ledarskapet en del av den maskulina identiteten? Förändras synen på det egna ledarskapet och i förlängningen på maskuliniteten när män har kvinnor som chefer? Samt Vilka nya idéer om ledarskap uppstår i denna situation? Uppsatsen är uppbyggd kring tanken att samhälle, organisationer och individer interagerar i skapandet av genusordningars maktstrukturer. Arbetslivet kan ses som en arena i skapandet av maskuliniteter. Skapandet sker i det homosociala samspelet och i relation till den hegemoniska manligheten och resulterar i föreställningar kring idealchefen. Uppsatsens källmaterial består av transkriberingar av sex genomförda intervjuer som analyserats enligt narrativ metod. Resultatet av undersökningen är att män skapar idealbilder och motbilder som de mäter sig själva, andra män och kvinnor emot. Detta resulterar i att kopplingen mellan manligt kön och ledarskap osynliggörs. Vi har också belyst hur och vilka konsekvenser det får att respondenternas identitet kopplas samman med chefsrollen. Att ha kvinnor som chefer har inte förändrat synen på ledarskap och dess koppling till maskulinitet. Detta möjliggörs genom olika strategier såsom att göra kvinnor till kvinnliga chefer.

Det finns ytterst få beskrivningar av kvinnliga musiker och deras musicerande genom historien. I dag syns fler kvinnor på musikfältet, men männen dominerar fortfarande musikmedierna i stort, både vad gäller artister och journalister. Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur ofta och hur mycket kvinnliga respektive manliga artister syns i musiktidningarna Sonic och Lira musikmagasin, i radioprogrammet Mitt i musiken och i tv-programmet PSL- på festival. Vidare vill jag undersöka hur många av texterna och inslagen som är gjorda av kvinnliga respektive manliga journalister. Med hjälp av dessa två representationsstudier undersöker jag sedan om det finns ett samband mellan artisternas kön och journalisternas kön. Fokus riktas då i huvudsak mot kvinnliga musikjournalisters rapporterande. Vidare vill jag fånga musikjournalisters funderingar kring kvinnor och mäns representation i musikmedierna och hur de ser på sin egen roll som förmedlare av musikjournalistik. Metod: för att mäta frekvensen av artister och journalister har jag använt mig av en kvantitativ innehållsanalys. Vid intervjuerna med musikjournalisterna har jag använt mig av en samtalsintervjuundersökning. Resultat: Det syns fler män än kvinnor i de undersökta analysenheterna. Kvinnliga journalister rapporterar procentuellt mer om kvinnliga än om manliga artister. De intervjuade musikjournalisterna är medvetna om underrepresentationen av kvinnor i musikmedier och menar att den främsta orsaken är att utbudet av artister redan från början är ojämnt. Många av de intervjuade påpekar också att deras urval av artister i första hand styrs av vilka artister de själva tycker är bra.

Syftet med denna studie har varit att analysera ett antal svenska soldaters övergångar från det militära livet till det civila livet, vilka faktorer som kan underlätta respektive försvåra dessa övergångar samt vilka konsekvenser det får att ha ett yrke som säger sig erbjuda en livsstil. En gruppintervju och fem enskilda intervjuer med sammanlagt sex individer som är eller har varit anställda som soldater vid K3 i Karlsborg har genomförts för att kunna besvara studiens syfte. Resultaten visar att soldaternas identiteter i regel påverkas starkt av den militära institutionen, där en militär livsstil följer av tjänstgöringen. Identiteterna formas tidigt under tjänstgöringen och blir dessutom bestående efter att soldatlivet har lämnats. En konsekvens av detta blir att många upplever en känsla av identitetskris-/förvirring när de lämnar yrket vilket i sin tur resulterar i att flera kommer tillbaka till Försvarsmakten ganska snart efter att de sagt upp sig, eller söker sig till yrken som liknar det militära. Slutsatsen är att Försvarsmakten bör fortsätta arbetet med karriärväxlingsstöd för soldater och se till att detta sätts in i ett tidigt skede, även om målsättningen är att soldaterna ska vilja vara kvar så länge som möjligt på sina kontrakt

Studien undersöker om och i så fall hur rekryteringsprocessen är en bidragande mekanism till fortlevnad av vertikal- och horisontell segregering. Studien genomförs i fem av Göteborgs Stads stadsdelsförvaltningar och belyser hur könsfördelningen och rekryteringen ser ut vid chefsrekrytering i kommunen. Vi har även intervjuat respondenter från den fackliga organisationen Vision Göteborg och processledaren för rekryteringsprocessen från Stadsledningskontoret.Vi utgår från forskningsfrågor om könsfördelningen, regler och policys, och bidragande faktorer till könsmönster. I referensramen behandlas teorier om homosocialitet, psykometriska- och sociala ansatsen, glastak, manliga- och kvinnliga egenskaper, könskodade yrken, positiv särbehandling samt Svenska lagar om diskriminering. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med sju respondenter. Med hjälp av vår referensram skapar vi intervjufrågor där vi sedan i analysen kopplar respondenternas svar till teorier som vi presenterat tidigare, vi jämför teorin med praktiken.Studien visar att det finns skilda meningar bland respondenterna om det förekommer könsmönster eller inte i Göteborgs Stad. Vår kvantitativa forskning visar att andelen kvinnor på chefsposter inte är tillräcklig för att bidra till representativitet. / The study investigates whether, and if so, how the recruitment process is a contributing mechanism for the survival of vertical and horizontal segregation. The study is conducted in five of the City of Gothenburgs administrations districts and highlights how gender distribution in the recruitment of executives appears in the municipality. We also interviewed respondents from the trade union organization Vision Gothenburg and the process manager for the recruitment process from the City Executive Office.Our research questions are about gender balance, the framework addressed theories of homosociality, psycometric and social approach, glass roof, male- and female characteristics, gender-coded professions, affirmative action and Swedish laws about discrimination. We conducted semi-structured interviews with seven respondents. Using our framework, we create interview questions where we in the analysis linking the respondents' answers to the theories that we presented earlier, we compare theory with practice.The study shows that there are different opinions among the respondents if there are gender patterns or not the City of Gothenburg. Our quantitative research shows that the proportion of women in executive posts is not enough to contribute to representativeness.

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka och jämföra rekryteringsprocessen av chefer inom privat och offentlig sektor. Vidare är studiens syfte att öka förståelse för hur organisationer arbetar med jämställdhet vid tillsättning av chef. Målet med denna studie är att den ska ge ett kunskapsbidrag gällande chefsrekrytering och jämställdhetsarbetet. Resultatet som har framkommit i denna kandidatuppsats gäller endast de två organisationerna som har studerats. Organisationerna kommer förbli anonyma och benämns i studien som den privata organisationen och den offentliga organisationen. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod i form av fyra semistrukturerade intervjuer som kompletterades med dokument. Genom att undersöka hur rekryteringsprocessen ser ut för chefer i privat och offentlig sektor, kan en bättre förståelse skapas för vilka faktorer som påverkar rekryteringen. Med hjälp av frågeställningarna; Vad finns det för likheter och skillnader i rekryteringsprocessen av chefer i privat och offentlig sektor? Hur arbetar den privata respektive offentliga sektorn med jämställdhet i rekryteringsprocessen? Vilken påverkan har homosocialitet och egenskaper i rekryteringsprocessen? kan en insikt skapas för vilka komponenter som har inverkan på jämställdhetsarbetet i rekryteringsprocessen. Resultatet visar på att rekryteringsprocessen inom den privata och offentliga organisationen är relativt likvärdiga men att det finns skillnader. En skillnad som redogörs är hur könsfördelningen ser ut i respektive organisation. Den offentliga organisationen har fler kvinnliga chefer medan den privata organisationen har fler manliga chefer. Det går att utläsa av resultatet att organisationerna arbetar olika med jämställdhet i rekryteringsprocessen. Resultatet framställer att respondenterna har olika åsikter om hur långt arbetet med jämställdhet har kommit i samhället. För att förklara de könsrelaterade skillnaderna har begreppet homosocialitet används som teori. Studien berör även lagstiftning vid rekrytering och teori kring den kompetensbaserade rekryteringsprocessen. Studiens slutsats är att de två organisationer som har studerats arbetar med en kompetensbaserad rekrytering för att egenskaper inte ska ha någon påverkan på kandidatvalet. Studien visar på att när kvinnor är det underrepresenterade könet på arbetsplatsen utförs ett aktivt jämställdhetsarbete. Vidare påvisar studien att respondenterna omedvetet förknippar egenskaper med kön, vilket påverkar rekryteringen. Resultatet av denna studie kan bidra med inspiration till organisationer som vill utveckla sin rekryteringsprocess av chef. Vidare kan studien tillämpas som stöd för personalvetare och organisationer för att skapa en förståelse för vilka förmåner och hinder som förekommer på de olika stegen i rekryteringsprocessen. Avslutningsvis kan studien tillföra förståelse och kunskap om  bakomliggande faktorer som kan ha påverkat den nuvarande könsfördelning på arbetsmarknaden. / This thesis aims to examine and compare the recruitment process of managers in both the private and public sectors. Furthermore, the objective of the thesis is to provide an improved understanding of how organizations implement principles of gender equality when hiring a manager. The results obtained in this thesis only apply to the two organizations that have been studied. These organizations will remain anonymous and will be referred to as “the private organization” and “the public organization”, as applicable. The study was conducted using qualitative research comprised of four semi-structured interviews that were supplemented with documents. By examining how the recruitment process of managers is formed in both the private and public sectors, we can achieve a better understanding of the factors that influence how gender equality is implemented in the recruitment process. We have gained a valuable insight what those factors may be by investigating the following areas: What are the similarities and differences in the recruitment process of managers in the private and public sector? How do the private and public sectors incorporate gender equality in the recruitment process? What influence does homosociality and traits have on the recruitment process? The results from the study show that the recruitment process in the private and public sectors is relatively similar but that there are differences. One difference is that the public organization has more female managers whilst the private organization has more male managers. The results demonstrate that the organizations implement gender equality in the recruitment process in different ways and that the respondents have different views on how far the gender equality movement has progressed in today's society. To explain the gender-related differences, the term "homosociality" has been used as a theory. The study looks at recruitment legislation and theory regarding the competency-based recruitment process. The thesis can conclude that both the organizations, which were studied use a competency-based recruitment to prevent characteristics of gender from having an impact on the candidate selection. The thesis shows that when women are the under-represented gender in the workplace, active gender equality work is performed. Furthermore, the study shows that the respondents are unknowingly associating traits with gender, which still has an impact on the recruitment. The results of this  study may inspire organizations that want to develop their recruitment process of managers and improve gender equality. Furthermore, the study provides support for human resources departments within organizations by illustrating the benefits and obstacles that exist at various stages in the recruitment process. In conclusion, the study provides an improved understanding and knowledge about underlying factors that may have affected the gender distribution of the labor market.

Destruktiv maskulinitet är en aktuell form av maskulinitet bland män idag som kort innebär att visa makt genom våldsbruk, utfrysning och exkludering. Därför syftar denna studie till att undersöka hur olika föreställningar om maskuliniteter påverkar vardagsvillkoren för unga män i ålder 21–24 år samt vilka olika maskuliniteter som unga män förhåller sig till. Studien utgår från fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer med unga män från olika bakgrunder. Genus, hegemonisk maskulinitet och homosocialitet är begreppen som används för vidare analysering av det insamlade materialet. Det insamlade materialet analyserades och delades in i fem olika teman utifrån tematisk analysmetod. En del av intervjuguiden består av exponering av bilder som intervjupersonerna förhöll sig till. Utifrån dessa bilder kunde unga mäns föreställningar om manlighet blottläggas. Resultatet visar vilka maskuliniteter som unga män förhåller sig till samt att den dominerande formen är den traditionella maskuliniteten. Den traditionella maskuliniteten ställer krav på män som till exempel att försörja familjen. Resultatet visar även att intervjupersoner förknippar ordet manlig till kroppshets och fysik. Avgörande aspekter för unga mäns syn på maskulinitet är kultur, etnisk bakgrund, trosuppfattning samt samhällets förväntningar genom exempelvis sociala medier. Detta påverkar dem genom att de väljer att agera och se ut utifrån dessa aspekter till exempel att en vältränad man är manligare än en överviktig. / Destructive masculinity is a current form of masculinity among men today which in short means to show power through violence, freezing and exclusion. Therefore, this study aims to investigate how different conceptions of masculinities affect the living conditions of young men aged 21-24 and what different masculinities young men relate to. The study is based on five qualitative semi-structured interviews with young men from different backgrounds. Gender, hegemonic masculinity and homosociality are the terms used for further analysis of the collected material. The collected material was analyzed and divided into five different themes based on thematic analysis method. Part of the interview guide consists of exposure of pictures to which the interviewees related. From these images young men's conceptions of masculinity could be exposed. The result shows the masculinities that young men relate to and that the dominant form is the traditional masculinity. The traditional masculinity demands young men, such as providing for the family. The results also show that interviewers associate the word male with body image and physique. Crucial aspects for young men's view of masculinity are culture, ethnic background, beliefs and society's expectations through, for example, social media. This affects them by choosing to act and look from these aspects, for example that a well-trained man is more manly than an overweight man.

Industribranschen är idag fortfarande en mansdominerad bransch trots gedigna försök att jämna ut könsfördelningen. Det råder meningsskiljaktigheter kring vad det är som ligger till grund, för att en jämlik könsfördelning är svår att uppnå. En del hävdar att det handlar om vilka typer av utbildningar som väljs av män och kvinnor. Denna studie har haft en annan aspekt, nämligen hur organisationskulturen påverkas av att vara mansdominerad och hur det i sin tur kan påverka huruvida jämn könsfördelning går att nå. Tidigare forskning presenterar att mansdominerade arbetsplatser präglas av manliga kulturer och normer som många gånger skapar hinder för kvinnor. Det industriföretag som förekommer i studien har arbetat under flera år med att få in fler kvinnor på arbetsplatsen. Industriföretaget har i sina utvärderingar av trivsel på arbetsplatsen sett mönster av att medarbetare upplever en hård och rå jargong. Syftet med studien har varit att kartlägga och analysera nyanställdas möte med organisationskulturen inom ett industriföretag i Norrbotten. Metoden som tillämpats i uppsatsen har varit av kvalitativ karaktär där sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med nyanställda män och kvinnor från produktionen, som varit tillsvidareanställda i mindre än ett år. Empirin har sedan analyserats med hjälp av teorier om organisationskultur, affektiv kultur samt mansdominerade arbetsplatser. Resultatet visar på att majoriteten av informanterna är nöjda med könsfördelningen. De beskriver ett välkomnande arbetslag som präglas av lojalitet och respekt. Informanternas exempel på situationer och kommentarer talar dock för att det finns en undermedveten råare jargong. Slutsatser som dragits av resultatet är att kulturen föder en stark gemenskap och acceptans för sitt skiftlag där man håller varandra väldigt hårt om ryggen. Resultatet visar på att de äldre medarbetarna har en informell makt och dessutom ses som kulturbärare av den hårda jargongen. För att anonymisera företaget som studien behandlar har vi valt att referera till företaget som "Industriföretaget". / The industrial industry is today still a male-dominated industry despite solid attempts to achieve a more even gender distribution. There are differences of opinion regarding the factors behind the difficulties in reaching an equal gender distribution. Some claim that it has to do with differences in educational paths chosen by men and women. This study emphasizes another aspect. Namely how organizational culture is affected by being male-dominated and how it in turn affects whether equal gender distribution can be reached. Previous research shows that male-dominated workplaces are characterized by male cultures and norms that often create barriers for women. The industrial company included in the study has tried for several years to get more women into the workplace. The industrial company has in their evaluations of job satisfaction in the workplace seen that employees experience a rough and raw jargon. The purpose of the study has been to map and analyze new employees' meeting with the organizational culture within an industrial company in Norrbotten. The method used in the thesis has been of a qualitative nature. Seven semi-structured interviews were conducted with newly hired men and women from the production, who have been permanent employees for less than a year. The result has then been analyzed using theories of organizational culture, affective culture and male-dominated workplaces. The result shows that most informants are satisfied with the gender distribution and describes a welcoming team that is characterized by loyalty and respect. However, the informants' examples of situations and comments indicate that there is a subconscious raw jargon. Conclusions drawn from the result are that culture gives birth to a strong community and acceptance for their shift team where they hold each other very tightly. The result shows that the older employees have an informal power and are also seen as culture bearers of the rough jargon. To protect the company's anonymity in this study we are using the name "The industry company" when referring to it.

No description available.