Syftet med denna uppsats har varit att studera hur mansroller uttrycks utifrån manlig vänskap i tv-serien ”House M.D.” Till min hjälp har jag använt mig av frågeställningarna: Hur skildras mansrollen hos karaktären Gregory House i umgänget med James Wilson? Hur skildras mansrollen hos karaktären James Wilson i umgänget med Gregory House? Hur skildras relationen mellan Gregory House och James Wilson? De centrala teorierna har utgått ifrån Connells beskrivning av maskuliniteter, med betoning på hegemonisk maskulinitet och underordnad maskulinitet samt Birds beskrivning av homosocialitet som beskriver sociala praktiker i manligt, heterosexuellt umgänge med utgångspunkt ur en hegemonisk maskulinitet. Fokus har också legat på att ge läsaren en tydlig bakgrund i hur synen på mannen förändrats, hur vänskap mellan män sett ut historiskt och förändrats över tid samt vilka mekanismer som legat till grund för dynamiker inom manlig vänskap. Materialet har analyserats utifrån en metod som är framtagen för just TV-program, ”How to Study Television” men jag har skapat en specifikt anpassad metod utifrån detta som fokuserar på narrativet. Studien visar på tydliga inslag av de homosociala reglerna i umgänget mellan House och Wilson, främst i form av tävlan och känslomässig otillgänglighet. Dock tycks detta samt den typ av hegemonisk maskulinitet som House följer vara förlegad och närmast självdestruktiv. Wilson som skildras som varande i god kontakt med sina känslor får hjälpa House med Houses känslomässiga hämningar, men Wilson gör det via verktyget tävlan – en homosocialt accepterad form. Slutsatsen är att ”House M.D.” kritiserar mansrollen som den skildras hos Gregory House samt visar på de svårigheter som följer av att umgås inom de homosociala ramarna.

The aim of the study has been to examine how young men from Stockholm construct "Masculinity". This has been done by examining what men think is an ”ideal man”, what "makes a man a man", which expectations they meet as men and how the life of a man differs from the life of a woman. This has been examined through three semi-structured group interviews with the total of ten men. The results have been analysed with Raewyn Connells Theory of Masculinities, the idea of “Doing Gender” by Candace West and Don. H Zimmerman and the "Conception of Homosociality" described by Jari Kuosmanen and Karin Holmberg. R. Connell’s Theory of Masculinities provides a description of the “Ideal Man” and reveals what men think "makes a man" along with which expectations a man can meet. Our results show that men have clear opinions of how an "ideal man" should be,  thus reinforcing the construct of masculinity as described by Connells. Furthermore results indicate that men can see more benefits to being a man than a woman. This can be explained by the fact that men value what men do more than what women do, which can affect the equality between the sexes.

Denna undersökning ställer frågor kring omförhandling av genus och maskulinitet genom förekomsten av homosexuella hjältar i superhjälteserier, och hur homosexuella superhjältar bryter mot maskulina normer. Under ”taket” för socialkonstruktionism utgår undersökningen från genusteorier och visuell kultur. Med fokus på Avengers: The Children’s Crusade, en superhjälteserie från förlaget Marvel Comics, granskas amerikanska mainstreamserier. Serien innehåller två öppet homosexuella karaktärer och bearbetas som en populärkulturell text med semiotiska och diskursanalytiska metoder. Syftet att generera förståelse för bilders roll i konstruktionen av genus, genom att synliggöra omförhandlingar av superhjältegenrens heteronormativa och traditionella konventioner. Allt som exkluderas från heteronormen betraktas som avvikande och benämns i undersökningen som normbrott. Brottet görs när det homosociala övergår till det homosexuella. En hjälte behöver dock inte uppfattas som heterosexuell för att utföra hjältedåd. Superhjälteserier speglar den verkliga världen, och normbrott behöver normaliseras för att ge utrymme åt nya genusroller.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur framställningen av maskulinitet konstrueras i två utvalda episoder ur situationskomediserien Two and a Half Men. Uppsatsen ämnar undersöka hur de tre manliga huvudkaraktärernas maskuliniteter ser ut och hur de skiljer sig åt samt vilket specifikt maskulinitetsideal som framhävs tydligast i serien. Uppsatsen ska granska vilken eventuell betydelse de två vuxna männen har för hur pojken formar sin manlighet.   Undersökningen ska utföras enligt en metod för analys hämtad ifrån boken How to Study Television av Keith Selby och Ron Cowdery, med inriktning på narrativ då denna metod är framtagen för att applicera på television. Uppsatsens teoretiska ram omfattar teorier och begrepp som rör maskulinitet och därmed är relevanta för analysen. Dessa är uppdelade i två motpoler; det traditionella maskulinitetsidealet dit Raewyn Connells teori om den hegemoniska maskuliniteten och begreppen vänskap och homosocialitet tillhör, respektive det moderna maskulinitetsidealet med postfeminismen och begreppen genuskris och konvergens i spetsen.   Den utförda analysen visar hur de tre manliga huvudkaraktärernas maskuliniteter framställs genom narrativets övergripande mönster i de två analyserade episoderna. I den första analyserade episoden ges de två karaktärerna Charlie och Alan varsin maskulin roll. Charlie lever efter den traditionella maskulina rollen och belönas av det medan Alan agerar efter den modernare med beskymmer som följd. Pojken Jake anser den traditionella maskulina rollen som den häftigare av de två vilket visar på dess dominans i episoden.   Deras roller flyter dock samman något vilket blir extra tydligt i den andra analyserade episoden där det övergripande mönstret är kvinnors kontroll över män. De båda vuxna huvudkaraktärernas maskulina roller är i inledningen samma som i den första analyserade episoden men ifrågasätts och konvergerar i den andra. Den avgörande bakomliggande faktorn är kvinnans stärkta position. Deras maskulina roller blir flytande och varierar sig och tendenserna pekar på att de båda agerar mer modernt och försöker hitta sin plats som män. Idealen flyter alltså ihop likt den konvergerande samtida populärkulturen.

<p>Syftet med den här uppsatsen är att utifrån intervjuer med män som arbetar på förskolor och daghem undersöka hur dessa ser på sig själva, sitt yrkesval och hur de upplever att det är att arbeta som man på en kvinnodominerad arbetsplats. Studien är av kvalitativ art och bygger på intervjuer med sex män som arbetar inom barnomsorgen.</p><p>Mot bakgrund av tidigare forskning har vi formulerat ett antal frågeställningar: vilken roll (avsaknad av) spelar homosocialitet för dessa män? På vilket sätt upplever män att de bemöts av motstånd och utmaningar genom sin förflyttning mot traditionellt kvinnokodade arbetsplatser? Vilken typ av motstånd/utmaning upplever de? Upplever dessa män att det finns könskodade förväntningar på dem som män? Upplever de att de representerar en underordnad maskulinitet?</p><p>Vi har i vår empiri funnit svar på detta då våra respondenter beskrivit en saknad av andra män och samspelet med dessa och därmed homosocialitet. Vidare har männen berättat om vad de kallar för ”tvärtomfördomar” som de har upplevt från sina kollegor samt beskrivit fördomar och förutfattade meningar från omgivningen. Respondenterna redogör även för dilemmat de upplever inför påtvingande traditionsbundna könsroller och hur de ska ta ställning till dessa. Männens utsagor har också visat på hur arbete och identitet är sammankopplat och hur den självupplevda manligheten styrs av prestationer, inte minst inom arbetslivet. Detta leder i sin tur till att män inom ett kvinnligt stämplat yrke hamnar i den underordnade positionen och på grund av detta bryter mot den stereotypa mansbilden och representerar därav en annan sorts manlighet.</p>

The purpose of this essay is to contribute with further knowledge to why woman have a hard time making a career to a top postition. Our main focus is to examine and explain how inclusion and exclusion of individuals are present at an organizational level and within in the relationships among people within and between organisations. By studying inclusion and exclusion we hope to understand how these can work as difficulties and how they’re present when woman proceed to a top position within organizations. Our results helps us understand that exclusion at the organizational level is due to the fact that there is someone else who has the authority to promote you. We also found a tendency that networking within and between organizations can make it difficult for women due to the fact that most of our woman must develop relationsships to men who are more likely to be in a top position. Within the relationship aspect we find tendencies that show that there has been a great deal of men with the power to promote others and men are more likely to choose other men in to leading positions.

Det finns en skillnad mellan män och kvinnor gällande höga positioner på arbetsmarknaden. Män är överrepresenterade på toppositioner samtidigt som kvinnor tenderar att återfinnas i lägre positioner som anses mindre prestigefyllda. I den här studien har det undersökts om dessa könsskillnader i höga positioner på arbetsmarknaden kan bero på olika personligheter, om chefen är av samma kön som en själv eller respondentens antal nära vänner. De personligheter som mäts är huruvida respondenterna anser sig vara risktagare, målmedveten, ansvarsfull eller självsäker. För att se att könsskillnaderna inte beror på andra faktorer har det kontrollerats för utbildningsnivå, arbetslivserfarenhet och föräldraledighet. Studien har utgått från tidigare forskning gällande könsskillnader på arbetsmarknaden genom glastaket, manliga och kvinnliga personligheter samt teori om homosocialitet och nätverk. Datamaterialet är hämtat från Levnadsnivåundersökningen 2010 där vi använt oss av respondenter som arbetat minst 1 år samt är i åldern 25 till 65 år. Vi har även använt oss av Standardized International Occupational Prestige Score (SIOPS) för att få ett prestigevärde på de positioner som mäts. Resultatet visar till en början inte på någon signifikant skillnad mellan könen gällande position på arbetsmarknaden. På grund av detta görs en ytterligare analys där endast högre positioner mäts och arbetare selekteras bort. Resultatet blir då signifikant och visar att män i större utsträckning har en högre position än kvinnor. När alla positioner mäts är personligheten självsäker den som har störst påverkan medan målmedveten påverkar mest i analysen med endast högre positioner. Att vara en risktagare visar sig vara negativt i båda analyserna. Resultaten visar även att ha en chef av samma kön som en själv har en negativ påverkan på positionen. Personligheten ansvarsfull samt antal nära vänner visar inte på några signifikanta skillnader. Även om våra resultat visar på vissa signifikanta skillnader är effekten svag och vi kan därmed inte dra slutsatsen att detta förklarar de könsskillnader som finns i positioner på arbetsmarknaden.

Bakgrund: Att kvinnor har svårare att göra karriär jämfört med män är något tidigare forskning menar kan bero på det som definieras som glastaket. Frågan är om detta glastak finns inom fler faktorer än kön? Syfte: Syftet med vår uppsats är att ta reda på om kön, ålder, nationalitet, informella nätverk, samhällsklass och hemmabild påverkar individers möjlighet till att göra en högre karriär. Detta vill vi göra genom att studera hur faktorerna påverkar individers möjlighet till högre karriär efter att ha läst en MBA eller EMBA utbildning. Vi ämnar studera detta med hjälp utifrån de tre teorierna, sociala identitetsteorin, homosocialitet och human capital teorin, samt fenomenet glastak. Metod: Vi har använt oss av deduktiv ansats där vi utgår från teorierna den sociala identitetsteorin, homosocialitet och human capital teorin. Vi har valt att utgå från fenomenet glastak. Med hjälp av teorierna försöker vi besvara våra ställda hypoteser. Studien och informationen är insamlad och utförd under år 2017 genom en enkätundersökning. Materialet analyserades utifrån en bivariat korrelation samt regressionsanalyser. Slutsatser: Vi kan i vår studie påvisa att det finns ett glastak för variabeln ålder. De resterande variablerna (kön, nationalitet, informella nätverk, samhällsklass och hemmabilden) har vi inte funnit att ett glastak existerar för individerna som har genomgått en MBA/EMBA-utbildning.

This essay examines constructions of gender in organizations through cultural material. The Swedish TV show Top Dog is analysed through a representation analysis. The research questions are about how the TV show produces or re-produces constructions of gender through gender patterns. The theory mainly used is organization theory with a gender perspective, which shows how cer-tain jobs are connected to gender, gender segregation within organizations and homosocial processes that create systems of power that oppress women. The results show that Top Dog is both reproducing already existing gender pat-terns, but also producing new patterns of gender.

The aim was to investigate what may have caused women's underrepresentation at leading positions in Alvesta municipal politics. This was intended to be carried out with an analysis of three parties selection processes and based on the parties perceptions of possible causes for the underrepresentation. The method chosen was a theory-consuming case study, conducted with collected material from semi-structured interviews as well as a quantitative material that was collected from the municipality's website. Politicians from the Social democrates, the Moderate party and the Centre party were interviewed for the investigation. The results were analyzed with a pre-selected theoretical framework, such as homosociality, contactcapital and gender differences when it comes to political ambition. The results showed that the selection processes mainly proceeded in a similar way, however, there were differences regarding which criteria were sought from the candidates. The results also showed that the underrepresentation could have been caused by different circumstances for each party. More prominent perceptions of causes were analyzed against different socialized processes on the basis of gender, which could have affected the possibilities the parties had for being able to nominate women for the leading positions.