Denna uppsats har som syfte att undersöka om det går att förändra en organisationskultur genom värdegrundsarbete, samt om det är en metod som kan användas för att utmana den mansdominerade kulturen inom räddningstjänsten. För att uppfylla detta syfte har vi utgått från frågeställningarna Hur tolkar brandmännen värdegrunden på Räddningstjänsten Karlstadsregionen? samt Kan värdegrundsarbete vara ett sätt att utmana den mansdominerade kulturen inom Räddningstjänsten?. Den tidigare forskning som gjorts kring värdegrunder är inriktad mot skolverksamhet i första hand vilket gör det intressant att undersöka möjligheten att använda detta som en metod även inom andra verksamheter. Uppsatsen inleds med en teoretisk bakgrund kring organisationskultur, värdegrund samt mansdominerad kultur. Studien är av kvalitativ karaktär och innebär att vi har utfört åtta semistrukturerade intervjuer med brandmän på Räddningstjänsten Karlstadsregionen. Att valet föll på denna organisation beror på att de nyligen har tagit fram en värdegrund som styrdokument och har sedan 2012 arbetat med att implementera den i organisationen. Med hjälp av vår teoretiska referensram har vi analyserat resultatet som framkommit av intervjuerna. Resultatet av vår studie visar att det finns en tvetydighet i tolkningen av värdegrunden som delvis kan bero på att ledningen brustit i sitt arbete att förmedla värdegrunden på ett framgångsrikt sätt, samt delvis för att det finns en ovilja bland brandmännen att ta den till sig. Vår undersökning har visat att värderingarna i organisationen behöver synliggöras för att värdegrundsarbete ska kunna användas som en del i arbetet för att förändra en organisationskultur. Inom en mansdominerad kultur som räddningstjänsten är det även viktigt att synliggöra och problematisera den jargong som finns för att kunna nå en förändring.

Avidentifierade jobbansökningar är en relativt ny metod som under de senaste åren fått utrymme på den svenska arbetsmarknaden samt på forskningsfältet. Uppmärksamheten av metoden kommer av den tidigare forskning som visar att betydelsen av faktorer som bland annat etnisk bakgrund, kön och ålder är ibland avgörande för vem som kallas till jobbintervju. Därför åsyftar denna studie att undersöka hur rekryterare värderar och använder denna metod samt vilken betydelse avidentifiering har för rekryteringsprocessens utfall.Studien utgår ifrån ett hermeneutistiskt perspektiv och har en kvalitativ ansats. Med hjälp av en komparativ undersökningsdesign och flerfallsstudie som analysmetod behandlas det empiriska materialet, vilket utgörs av fem semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer skapar tillsammans skapar två fall inom IT och konsultbranschen.Analysen behandlas med hjälp av det teoretiska ramverket vilket består av stämplingsteori samt de analytiska begreppen homosocialitet och etnosocialitet. Detta för att öka förståelsen för hur en sorteringsmetod som baseras endast på formella kriterier, utbildning och arbetslivserfarenheter, fungerar i praktiken. Det har framkommit att vid avsaknaden av faktorerna läggs fokus istället på den individuella kompetensen. Informationen gällande individens kompetens och arbetslivserfarenhet är den del som får mest kritik för att vara för ospecifik. Inom IT branschen har det visat sig att faktorer som ålder och etnicitet är av betydelse vid anställning. Det uppstår även en svårighet då kundinflytandet spelar så stor roll vid rekrytering och skapar en ram av vad som efterfrågas av varje anställd. Det är inte endast avgörande vad rekryterare eller arbetsgivare värderar utan det finns flera aktörer som spelar in vid valet av medarbetare. / Anonymous job applications are a relatively new method that has gained space in the Swedish labor market and the research field in recent years. Research shows that personal attributes are often crucial for who gets called to a job interview. Therefore, this study refers to examine how recruiters evaluate and use this approach and demonstrates the importance that anonymity has to the outcome of the recruitment process.The study is based on a hermeneutic perspective with a qualitative approach and was conducted using a comparative study design, with analysis based on several case studies. The empirical material consists of five semi-structured interviews, which together creates two cases within the IT and consulting industry.During the analysis, a theoretical framework has been presented which consists of the labelling theory and the analytical concepts of homosociality and etnosociality. These three are used to increase the understanding of how a sorting method based only on formal criteria, training and work experience, is used in practice. This has led an employer to focus on individual competency instead of ethnic background, gender or age. However, a problem remains in the industry where age is a determining factor and ethnicity is linked to Swedish language skills. Difficulties also arise when customer influence plays a large role in the recruitment process and this creates a framework of what is expected of every employee. This enables consultants to be adapted depending on the criteria that are necessary for the specific company. It is not only vital what recruiters or employers value but also what the clients wants and expect of the consultants.

In this qualitative study ”Nice girls go to heaven but the rest of us go much further”, Johanna Olsson and Caroline Seveson examine how women in male-dominated management boards have experienced and handled female gender roles in order to reach management positions. The study has a gender perspective and semi-structured interviews were conducted with five women. Previous research shows that there is a role incongruity between female gender roles and management positions since these positions often are coded as male. To analyze the material, a theoretical framework was chosen based on previous research and the study’s empirical data. The framework consists of theories discussing structures that can affect women’s career progress and coping strategies that can be used by women to handle female gender roles in order to reach management positions. The analysis shows that female gender roles can affect women’s career progress. The role incongruity between female gender roles and male coded management positions does not seem to have affected the participants notably since they, in comparison to “nice girls”, match the male norm and male coded management positions. The participants have occasionally used a gender neutral strategy, conformist strategy and loyalty strategy in order to reach management positions and parts of the theoretical framework could be developed based on the result of the study.

Den genusfokuserade forskningen inom informationssystem är underrepresenterad inom den svenska akademin. Denna studie har därför till syfte att genom en narrativ forskningsmetod ge insikt på genus inom den svenska IT-branschen. Studiens empiri är insamlad genom fyra narrativa intervjuer med kvinnor aktiva inom den svenska IT-branschen. Studien fokuserar på kvinnornas upplevelser inom den annars mansdominerade branschen. Med dessa upplevelser visar studien tydliga teman vilka resulterat i tre kategorier; organisationskultur, homosocialitet och utseende. Dessa tre kategorier har i denna studie en stor påverkan på hur kvinnorna upplever sin anställning i IT-branschen. Samtliga av dessa kategorier vittnar om att kvinnorna ska vara lagom, alltså mellanmjölk. Studien diskuterar även den kvalitativa och kvantitativa jämställdheten inom IT-branschen, där statistiken inom området är rik  medan orsaksfaktorerna fortsatt ligger i göm undan. Det råder inga tvivel om att branschen vill ha en ökad andel kvinnor och att de prioriterar sina kvinnliga ansökande vid rekrytering, vilket bidrar till en kvantitativ jämställdhet. Kvinnorna i denna studie visar på vikten av en kvalitativ jämställdhet – vilken kan komma att gynna likväl samhälle som arbetstagare.

This historic study is expanded with a contemporary view. It has interdisciplinary connections to fashion--‐, gender--‐ and postcolonial studies. The analysis is based on interwievs with Swedish skinheads with a wide range of backgrounds and experiences. One of the questions answered is which factors creates inclusion versus alienation in relation to the skinhead culture. The sources tell stories about a romanticisation of the workingclass, a homosocial expectation based on gender and a distinct heteronormativity. They also show how some non--‐normative functionalities pass, while others are seen as deviant which creates an alienation from the community. Are there any connections between skinhead culture, violence, nationalism and Nazism and if so, how does this show? The image of the skinhead in mass media is heavily coded with Nazism though many of the sources have experienced their subculture as highly diverse. The skinhead get’s to play the role of The Other  in the  Swedish debate on nationalism  and nazism.  To depict skinheads as the ”true” nazis becomes an effective way to make both everyday racism as well as dressy Nazism invisible. Also institutionalized violence, racial profiling and white violence  is made  invisible by this making of The Other. How come typical skinhead features have become popular in mainstream culture right now and what does this popularisation do to the subculture? The present political situation creates an aesthetic discussion which  does not limit itself to the subcultural domains.  At a time when skinhead features become mainstream it might take a more extreme expression to continue as sub--‐culture. The heavily charged aesthetics can be used as a subversive tool for shifting power perspectives, this is especially flagrant within the gayskin culture which uses the aesthetics as a camp play with stereotypes.

För att kunna klättra i den politiska hierarkin är karriären på lokal nivå avgörande eftersom lokala erfarenheter anses vara positivt, och eftertraktat för att kunna lyckas. Sverige har ett partidominant valsystem, vilket innebär att valresultat i princip är en produkt av partiernas interna nomineringsprocess. Den senaste forskningen visar att valberedningar ger företräde åt kandidater som de själva anser att de kan likställas med. Varav denna studie har ämnat till att studera vilka formella och informella regler som kan påverka nomineringar till partiets vallistor. Vidare vad som eftertraktas av partiernas valberedningar i urvalet av kandidater och vilken betydelse kontaktkapital har för nomineringsprocessen. Undersökningen har grundat sig i en kvalitativ forskningsansats och det empiriska materialet har inhämtats genom halvstrukturerade intervjuer. Deltagarna i studien har varit tre valberedare och tre heltidspolitiker med minst ett förtroendeuppdrag. Resultatet har analyserats med utgångspunkt i teorin om kontaktkapital, homosocialitet och tidigare forskning. Studien har vidare mynnat ut i ett resultat som visar på att nomineringsprocessen inte är helt oberoende av valberedningens subjektiva premisser. Där det tydligt går att urskilja att det finns en rad egenskaper som är meriterande, och som kan hjälpa kandidater i nomineringsprocessen vid tilldelning av uppdrag och topplaceringar i vallistor. Det har visat sig vara viktigt att kandidaterna har ett nätverk, och ett förtroende för att lyckas och tilldelas uppdrag. / To be able to climb the political hierarchy, careers on a local level is crucial, because local experiences are considered positive and desired in order to succeed. Sweden has a party-dominant electoral system, which means that election results are a product of the parties' internal nomination process. The latest research shows that nomination committees give preference to candidates whom they themselves believe can be associated with. This study intends to investigate which formal and informal rules can affect nominations for the party's election lists. Furthermore, what is desired by the parties' nomination committees in the selection of candidates, and the importance of contact capital in the nomination process. The study has been based on a qualitative research approach and the empirical material has been obtained through semi-structured interviews. The participants in the study have been three electoral commissioners and three full-time politicians with at least one trust assignment. The results have been analyzed with the help of the theory of contact capital, homosociality and previous research. The study result shows that the nomination process is not completely self-sufficing of the nomination committee's subjective premises. Where it is clearly observable that there are a number of qualities that are meritorious, and that can assist candidates in the nomination process. It has proved to be important that candidates have a network, and a confidence to be able to succeed.

Erfarenheter från tidigare forskning kring kvinnor som utövar politiskt ledarskap visar att det är förenat bland annat med stereotypa föreställningar kring vad som är kvinnliga och manliga beteenden. Kvinnor är samtidigt underrepresenterade i flera politiska beslutande församlingar, bland annat på kommunal nivå. Underrepresentationen blir värre ju högre upp i den politiska hierarkin man kommer i kommunerna. Detta får konsekvenser för demokratin. Syftet med den här studien är att genom en kvalitativ studie med fem kommunalpolitiker göra ett nedslag i partierna för att få en djupare förståelse för förutsättningarna för kvinnor som utövar politiskt ledarskap på lokal nivå. Fem semistrukturerade intervjuer har genomfört med politiker som alla har politisk erfarenhet från höga positioner inom kommuner. Studien resulterade i tre huvudteman som var nomineringsprocessen, bemötande och det privata livet. Dessa teman har alla påverkan på kvinnors förutsättningar som politiska ledare. Deltagarna upplever att det finns officiella kriterier för nomineringar, men att det ändå resulterar i manlig dominans. Det behövs både förändringar i arbetsformer och öppenhet och diskussioner kring hur nomineringsprocesser går till för att förändra hur det ser ut idag. Sammantaget gör även de stereotypiska föreställningar som kvinnor möter, de föråldrade strukturer som inte har förändrats samt svårigheten att förena familjeliv och politiskt arbete, att det är svårt att rekrytera och behålla kvinnor som kandidater till förtroendeuppdrag. Det digitala arbetssättet under pandemin har nu ändå förändrat förutsättningarna för många kvinnor, vilket kan leda till en ny utveckling. / The experience from earlier research when it comes to women who are political leaders, shows that it is connected to stereotypical ideas. Women are at the same time underrepresented at a municipal level in the decision-making assemblies. And it gets worse higher up in the hierarchy. This has consequences for democracy. The purpose of this study is to touch down in the political parties, through a qualitative study with five local politicians, to get a deeper understanding of the conditions for women who are practicing political leadership on a local level. Five semi-structured interviews have been made with politicians who all have political experience from leading positions in municipalities. The study resulted in three main themes, who were the nomination process, treatment and private life. These themes all have an effect on the conditions for women as political leaders. The participants’ experiences are that there are official criteria for nominations, but that the process nonetheless results in male dominance. There is need for changes in working methods as well as openness and discussions about how the nomination process works, to change the way it looks today. The stereotypical ideas that women meet together with the outdated unaltered structures and the difficulties to combine a family life with political work, makes it difficult to recruit and keep women as candidates to elected positions. The digital work methods during the pandemic, though, have changed the conditions for many women, which may lead to a new development.

Vi vill med denna studie ta reda på vilka mekanismer, som bidrar till den låga andelen kvinnor bland VD:ar i svenska privata företag och om situationen har förändrats de senaste tio åren. Syftet med uppsatsen är att undersöka glastaket från ett ovanifrån-perspektiv. Fokus i studien ligger därför på de styrelseordförande, som arbetar med rekrytering, och inte på de kvinnor, som strävar efter att nå toppen. I referensramen ingår feministiska begrepp som genuskunskap, intersektionalitet, hegemonisk maskulinitet, och homosocialitet men den behandlar även rekrytering, kvotering och positiv särbehandling.Studien är kvalitativ och genomfördes med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. En serie intervjuer utfördes, med två projektledare på en jämställdhetsorganisation, sex styrelseordförande och två rekryterare. Intervjuerna gav studien både förkunskaper och empiri, när det gäller den låga andelen kvinnliga VD:ar i svenska privata medelstora företag. Båda könen representerades med fem män och fem kvinnor. Konferensen Jämställt på toppen ägde rum på Rosenbad i Stockholm, där vi utöver intervjuerna studerade goda exempel från företag, som kommit längre i utvecklingen i strävan att tillsätta fler kvinnor på höga positioner. Empirin analyseras utifrån de båda begreppen homosocialitet och hegemonisk maskulinitet.Vår slutsats blir att det är viktigt för företagen att tala ett “nytt språk”, som i första hand poängterar och belyser lönsamheten mer än jämställdheten. Jämställdhet är en självklar grund. Lönsamhet är något som driver utvecklingen i företag framåt. Att börja tala ett nytt språk är väsentligt, om privata företag själva skall lyckas förändra sin nuvarande situation med idag 40 procent rent manliga styrelser, 12-15 procent kvinnliga VD:ar och en utveckling, som går tvärs emot en förändringsprocess i statliga företag och mot samhällets syn på jämlikhet. Det är företagarens ansvar att utifrån grundläggande värderingar och samhällets krav göra företag lönsamma.Vi anser också att den i Sverige lagliga metoden positiv särbehandling bör tillämpas i större utsträckning i privata företag för att påskynda utvecklingen. En lag om kvotering av kvinnor i styrelserna, tror vi också kommer att införas. Eventuella farhågor att kvinnor skulle komma i majoritet i styrelserna med denna metod kan avfärdas, eftersom kvotering av en underrepresenterad grupp upphör av sig själv, när målet är uppnått. Sammanfattningsvis redovisar vi åtgärder, som bidrar till en livskraftig, tillförlitlig och bestående förändring, när det gäller målet att få fler kvinnliga verkställande direktörer. / Program: Civilekonomprogrammet

Det svenska näringslivet och i synnerhet svenska börs- och finansiella bolag är nästan helt mansdominerat, där Vd-positionerna utgörs av endast sex procent kvinnor. Vi vet fortfarande mycket litet om rekryteringsprocessen av en verkställande direktör i dessa bolag, vilka påverkande mekanismer som finns i de olika rekryteringsstegen och vilken roll dessa har för valet av en verkställande direktör. Syftet med denna studie är att öka förståelsen och fördjupa kunskapen för hur rekryteringsprocessen ser ut för en verkställande direktör i ett börs- och finansiellt bolag samt huruvida homosociala mekanismer och könsstereotypiska uppfattningar finns i rekryteringsprocessen. Vi vill vidare öka kunskapen på vilket sätt homosocialitet och stereotyping påverkar möjligheten för tillsättandet av likvärdigt kompetenta kvinnor. Vi har använt oss av en kvalitativ fallstudie metod i form av semistrukturerade intervjuer med fem börs- och finansiella bolag. Vår teoretiska referensram består av forskning inom organisationsteori, ledarskap, rekrytering och genusvetenskap och som behandlar huvudbegreppen rekryteringsprocessen, homosocialitet och stereotyping. Med hjälp av våra genomförda fallstudier har vi kunnat identifiera vilka steg i en rekryteringsprocess som har använts eller inte använts för en Vd-rekrytering. Vi har vidare funnit i vår empiri återkommande tecken på homosociala mekanismer och könskodade uppfattningar i rekryteringsprocessen vilket påverkar både direkt och indirekt innan och under rekryteringsprocessen. Studien uppvisar att homosocialitet och könskodade uppfattningar i rekryteringsprocessen påverkar både direkt och indirekt innan och under rekryteringsprocessen, kvinnors möjligheter att rekryteras till en Vd-position baserad på kompetens där vikten av framförallt en öppen rekryteringsprocess framträder tydligt. / The Swedish business community and notably Swedish listed companies and financial companies are almost completely male-dominated, with female CEOs accounting for a meager six percent. We still know very little about the recruitment process of an Executive Director in these companies, what influencing mechanisms exist in the different steps of the recruitment process and what role these have in the final selection of a CEO. The purpose of this research paper was to increase awareness and provide insight in to the recruitment process, to explore if homosocial and gender stereotypical influences affect the recruitment process, how they are evident and finally how these perceptions and practices can influence competent women's possibilities to be recruited to a CEO position. We have used a qualitative approach with a case-study method in the form of semi-structured interviews with five listed and financial companies. Our theoretical reference framework consists of research within the fields of organizational theories, leadership, recruitment and gender with emphasis on our three main concepts, recruitment of business executives, homosociality and stereotyping. With help from the empirical data collected from our completed case studies, we have been able to identify how a recruitment process of a CEO is implemented and which steps in the recruitment process that have been used or not used. The results of our study show that there are frequent and recurring signs of homosocial behavior and stereotypical perceptions both directly and indirectly before and during the course of the recruitment process. Our study also shows that homosocial behavior and stereotypical perceptions affect both directly and indirectly women’s recruitment possibilities to a CEO position based on competence where the importance of, above all, an open recruitment process stands out distinctly.

Det övergripande syftet med denna avhandling är att synliggöra formella och informella maktstrukturer i Norrköpings kommuns politiska ledning mellan åren 1970 och 2006 ur ett genusperspektiv. I inledningen ställs frågan om det är så att kvinnors inlemmande i kommunalpolitiken endast har lett till en jämn könsrepresentation i den politiska toppen, men inte medfört verklig politiskt makt. Utifrån ett samtidshistoriskt perspektiv undersöks den underliggande maktstruktur om den politiska makten i Norrköping kan sägas ha vilat på vid olika tidpunkter mellan 1970 och 2006. Den teoretiska ansatsen är inspirerad av ett feministiskt genusperspektiv och det empiriska materialet analyseras med hjälp av bl a begreppet genusregim. Detta begrepp utgör grunden i avhandlingens teoretiska ram. I den konkreta analysen används sedan begrepp som politisk fält och politiskt kapital, manlighet, manlig homosocialitet, hegemoni och diskursiv makt. Utgångspunkten i avhandlingen är att kvinnor och mäns olika tillgång till informell makt i politiken dels har att göra med makt som baseras på genus, dels har att göra med makt kopplat till relationerna mellan ledande politiker och ledande tjänstemän i kommunens administrativa ledning. Avhandlingen undersöker på vilket sätt kvinnliga och manliga politikers formella deltagande i kommunens nämnder, kommunstyrelsen och andra organ förändrades under perioden 1970–2006. Den belyser också hur politiker och tjänstemän har uppfattat den underliggande maktstruktur som underbygger verklig politisk makt, samt hur denna maktstruktur har förhållit sig till genus. Avhandlingen undersöker även huruvida manliga tjänstemän begränsat kvinnliga politikers maktutrymme. Avhandlingen visar att den makt som underbygger den politiska styrningen har vilat på två slags ordningsrelationer: den mellan kvinnor och män respektive den mellan den politiska ledningen och administrationen. Avhandlingen visar således att problemet med kvinnors brist på informell makt har varit inbyggt i det politiska systemet. / The aim of this dissertation is to examine women’s and men’s access to quantitative and qualitative political power in the municipality of Norrköping between 1970 and 2006. The method chosen is to analyze the substructure underlying political leaders’ ability to govern. The premise of this inquiry is that an unequal distribution of genuine power between women and men in politics depends on gender-based power structures as well as the relationship between politicians in leadership positions and male employees in leading positions in the municipal administration. There are three main questions of interest in this dissertation. Firstly, in what respects does the formal representation of women and man elected as representatives in the municipal council, the municipal executive board, and other boards change in the period 1970―2006? Secondly, how do politicians and employed municipal administrators describe the structures of power that grant genuine power, and how do informal power relations relate to the gender-based power structure? Thirdly, focusing on women’s increasing participation in governing processes I ask in what respects the male dominance in the administration circumscribes the possibilities of female politicians in leadership positions to exercise genuine power. With these questions as the starting point, I have studied political power structures in relation to women and men as well as in relation to actors in political and administrative leadership positions in the municipality of Norrköping. Relaying on the concept of gender regime I have developed an analytical framework to analyze the informal power structures. The concept of gender regime can be understood as the patterning of gender processes in particular social units at a particular historical time. In the theoretical approach of the dissertation, the concept of gender regime in combination with the concepts of manliness, male homosociality and the hegemony of men, offer a complex way of analyzing gender and power relations at a local level. One of the main conclusions is that despite a changing political gender regime in the 21st century, the power was still based on a patriarchal model.