Det finns könsstrukturer i arbetslivet som skapar olika hinder och möjligheter för kvinnorna i deras karriär och utveckling. Kvinnor och män återfinns på olika positioner och nivåer i organisationshierarkin. Fastighetsbranschen har blivit alltmer jämställd när det kommer till könsfördelning, dock lever vi i en värld där könsstrukturer fortsatt råder. Denna studie har som syfte att öka förståelsen för kvinnliga medarbetares upplevelser av karriärs- och utvecklingsmöjligheter samt kring jämställdhetsarbetet i en organisation i fastighetsbranschen. Studien har en kvalitativ ansats, där empirin samlades in med hjälp av sju semistrukturerade intervjuer med kvinnliga medarbetare på olika positioner inom organisationen. För att nå större förståelse och analysera empirin har tidigare forskning tillsammans med teorier om könsstrukturer använts. Teorier som behandlas är: homosocialitet och homosocial reproduktion, Kanters strukturteorier och Ackers fyra interaktions- och könsprocesser. Studiens resultat visar på att hinder är mer centrala än möjligheter i kvinnornas upplevelser av karriärs- och utvecklingsmöjligheter. Homosocialitet och homosocial reproduktion är ett centralt hinder, då det finns återkommande upplevelser av att män lyfter män i högre utsträckning än kvinnor. Det framkommer att det finns en snedfördelning mellan könen på högre nivåer gällande makt och inflytande. Det finns även tendenser till att manliga symboler är närvarande i organisationen, både i attribut och interaktion. Alla dessa aspekter samverkar och bidrar till en könssegregering inom organisationen, vilken kan skapa ett glastak för kvinnornas utveckling. I frågan om jämställdhetsarbetet kände kvinnorna inte till befintliga dokument och policys inom området, vilket visar på att detta arbete inte har en central plats i organisationen. Vidare kan detta tolkas som att styrdokument kring jämställdhet till största delen agerade skyltfönsterarrangemang; dokumenten finns endast för att utåt sett se bra ut, men spelar ingen reell roll i praktiken. Studiens resultat visar även att den kvantitativa jämställdheten, jämn könsfördelning, inte räcker för att skapa en jämställd arbetsplats, utan den kvalitativa dimensionen är också av stor betydelse.

Syftet med denna uppsats är att undersöka diskurser om maskulinitet och sexualitet som förekommer i internetforumen på hemsidan Nofap.com som är en sida riktat personer med ett pornografi och onaniberoende. Hemsidans syfte är att skapa ett community för människor som lider av ett beroende som leder till att deras vardag eller sexliv påverkas negativt. Forumet ska därigenom finnas till som en stödgrupp för individen där problem kring bland annat sexuell hälsa kan diskuteras med andra individer som har liknande problem och beroenden. Forumet uttrycker sig tillhandahålla verktyg som ska hjälpa individen att komma ut ur sitt beroende och på så sätt förbättra sitt liv. I uppsatsen använder jag mig av en diskursiv analysmetod som bottnar sig i Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori. Genom diskursteori som analysmetod undersöker jag därefter hur diskursen kring maskulinitet och sexualitet ser ut och hur de konstrueras i forumet. Vidare studerar jag vilka maskulina utryck som värdesätts högre i den hegemoniska hierarkin och vilka uttryck som leder till en lägre hierarkisk position. Jag undersöker därefter hur diskursen påverkar vilka kroppar som förväntas delta i forumet och vilka som utesluts. I analysdelen framkom det att forumet är starkt präglat av traditionella uppfattningar om maskulinitet och sexualitet där bland annat mannen förväntas vara heterosexuell, dominant över kvinnor och ha kontroll över sig själv och sina sexuella begär. Synen på pornografi och beroendet där till är i forumet negativ där det ses som något som har bidragit med sociala problem för den enskilde individen. Den negativa uppfattningen bottnar i pornografins inverkan på individens och dess förmåga att kunna ha ett fungerande sexliv där t.ex. porrskadade personer får problem med att bli sexuellt stimulerade av verkliga sexuella interaktioner. Det framkommer även att forumets intentioner inte är att få en större samhällelig förändring där sociala följder av pornografin, så som t.ex. sexism och sexuellt våld vill motverkas. Forumet inriktar sig istället på att hjälpa den enskilde individen att bli av med sitt pornografiberoende och ställer sig därför inte kritiskt till vilka omfattande sociala följder pornografin kan innebära.

I detta examensarbete har en analys genomförts av hur kvinnornas arbetssituation i dagslägetser ut i byggsektorn. Byggbranschen är idag nästan helt mansdominerad, andelen kvinnor somär anställda inom byggsektorn är nio procent och i takt med att Sverige växer behövs detkompetent arbetskraft. Problemet med enkönade branscher är att de oftast lider av snävaperspektiv, exkluderande jargonger, minskad produktivitet och bristandekompetensutveckling. Syftet med denna studien är således att skapa en förståelse kringkvinnornas arbetssituation och deras karriärmöjligheter för att sedan ta fram underlag på hurman kan göra byggindustrin mer attraktiv för kvinnor. Studiens frågeställningar besvaradesmed semistrukturerade intervjuer och mailintervjuer med kvinnor inom byggsektorn.Resultatet sammanställdes därefter för att kunna analyseras utifrån den givna teorin.Studien visade att flera kvinnor upplevde att de var respekterade och uppskattade av sinamanliga kollegor men samtidigt kunde de också dagligen finna motstånd och hinder. Flerakvinnor som deltog i studien var exempelvis enade om att de exkluderades enbart på grund avderas kön. Dessutom att deras karriärmöjligheter inte alltid stämde överens med deraskompetens.Trots att utvecklingen i dagsläget går framåt, finns det flera åtgärder som bör ske för att skapaett mer tryggt och välkomnande arbetsklimat för kvinnor. Studien resulterade i ett antalåtgärder för att göra kvinnornas situation inom byggsektorn mer attraktiv och inkluderandegenom att företagen genomgår externa och interna förändringar. / In this master thesis an analysis has been made about how the women’s work situationcurrently looks in the construction sector. Today the construction industry is almost entirelymale-dominated where the percentage of women employed in the construction industry countsto nine percent. At the same time the necessity for competent labor is growing. There areseveral problems that occurs when an industry is dominated by one gender, problems asnarrow perspectives, excluding jargons, decreased productivity as well as lack of skilldevelopment. Hence, the aim of the study is to create an understanding of women’s worksituation and careers but also to create a basis of how the construction industry can becomemore attractive for women. The issue of the study has been answered by interviews withwomen who are working within the industry today. Thereafter, the results have been puttogether and was analyzed based on the given theory of the study.The study shows that several women have had experiences of being respected and appreciatedby their male colleagues but could also feel that there where opposition and obstacles due totheir gender. Several women in the study agreed about that their exclusion was solely becauseof their gender and that their career opportunities did not always match their skills.Although the current situation is improving there are measures that should be taken intoconsideration to create a more secure and welcoming working environment for women. Thusthe study resulted in a number of measures to make women’s work situation in theconstruction industry more attractive. It also has been included methods for companies todevelop both external and internal changes.

De svenska fritidsgårdarna fyller en viktig funktion för många ungdomar. De möjliggör en social och aktiv fritid där ungdomarna under kontrollerade former själva får planera sin egen tid utan krav på vare sig prestation eller aktivt deltagande. Fritidsgården utgör en miljö med mycket goda pedagogiska och personlighetsutvecklande förutsättningar, men dess frivilliga utformning riskerar även att förstärka normbrytande beteenden hos ungdomarna. Detta ställer höga krav på fritidsledarna, och deras bemötande och relationsbyggande färdigheter kan vara avgörande för ungdomarnas utveckling. Fritidsgårdarna har historiskt sett främst besökts av killar vilket har format hur verksamheten är uppbyggd. Stora ansträngningar har under lång tid gjorts för att locka fler tjejer, men det är först på senare tid som killarnas egna agerande har börjat belysas. Hur maskulinitetsnormer och -uttryck yttrar sig i verksamheten och vilken påverkan det har på både fritidsgårdsmiljön och ungdomarna är än idag relativt outforskat. Studien använder sig av en kvalitativ metod och är baserad på semistrukturerade intervjuer med sju fritidsledare på kommunala fritidsgårdar i Stockholms stad. Syftet är att undersöka hur ledarna uppfattar könsnormer och maskulinitetsuttryck hos killarna, och på vilket sätt de bemöter dessa. Författarna har utgått från Raewyn Connells teorier om maskuliniteter, Mats Trondman begrepp relationskapital samt begreppet homosocialitet. Resultatet visar på ett stort engagemang hos fritidsledarna kring det pedagogiska genusarbetet, men även stora utmaningar i de starkt befästa maskulinitetsnormer som existerar hos killarna och tenderar ha en hämmande eller negativ inverkan på verksamheten och ungdomarna. Hierarkiska och exkluderande tendenser upplevs vara utbrett bland killarna, och föreställningar om könsskillnader verkar vara djupt rotade både hos ungdomar och personal. Fritidsledarnas aktiva och långsiktiga relationsbyggande lyfts även fram som en förutsättning för att skapa en trygg och utvecklande miljö med potential för en framgångsrik genuspedagogik.

Denna kandidatuppsats, “Det är så homogent så det är inte klokt”- En kvalitativ studie om jämställdhetsinriktat förändringsarbete inom räddningstjänsten, är en studie som undersöker förhållningssättet till jämställdhetsarbetet bland medarbetarna på olika hierarkiska nivåer inom ett räddningsförbund. För att kunna uppnå studiens syfte på ett genomgripande sätt valde vi även att undersöka om medlemskapet Nätverket Jämställd Räddningstjänst (NJR) har utgjort någon påverkan på medarbetarnas och chefernas förhållningssätt till jämställdhetsinriktad förändringsarbete. Studien intog en abduktiv teoretisk ansats som innebär att teorierna blev korrigerade och förfinade under processen gång för att uppnå en högre överrensstämmelse med det empiriska materialet. Teorierna som tillämpades vid analysen av vårt empiriska material är: jämställdhetsdiskurser , motstånd och främjande av jämställdhetsarbetet, könsbaserad segregering, diskriminering samt män och homosocialitet. Vi har valt att utföra en kvalitativ studie som innebär att vi har utfört sju intervjuer med medarbetare på olika hierarkiska nivåer inom ett räddningsförbund i Sverige. Det empiriska materialet har blivit bearbetat via genomförandet av en tematisk analys, vilket betyder att materialet har blivit indelat i fem olika teman som vi har framställt med hjälp av kodning. Alla respondenter blev tilldelade fiktiva namn för att säkra deras anonymitet. I diskussionen kopplar vi samman teoretiska utgångspunkter med det tematisk uppdelade empiriska materialet. Vår undersökning har visat att personal på operativ nivå innehar en positiv inställning till jämställdhetsinriktat förändringsarbete. Respondenter som besatt ledningspositioner hade stora variationer i förhållningen till jämställdhetsarbetet. Vi kunde finna motstånd från en av cheferna som kan orsaka den långsamma jämställdhetsutvecklingen. NJR:s påverkan på förhållningen till jämställdhetsarbetet var obefintlig.

Maskulinitet kan förstås som något en gör, och uttrycker genom tal och handlingar. Musik ochlåttexter är en arena där maskulinitetskonstruktioner kan synliggöras. Håkan Hellström är en avSveriges största manliga artister och hans låttexter har studerats tidigare kring bland annat hur dekonstruerar maskulinitet. Dessa har visat att Hellström utmanar dominerande maskulinitetsideal,genom att vara en pojkaktig och normbrytande figur. Dock har de tidigare studierna berört andrateoretiska utgångspunkter än vad denna studie utgår ifrån, och därmed öppnar min studie upp för fler tolkningsmöjligheter av ämnet. Syftet med denna studie är att undersöka hur maskulinitetkonstrueras i Hellströms låttexter, samt hur låttexterna anknyter till omgivande kontexter och hurdessa samspelar med konstruktionen av maskulinitet. Jag har ämnat erbjuda fler perspektiv tillhur maskulinitetskonstruktionerna i Hellström låttexter kan förstås. Materialet till studien bestod av låttexter från Hellströms åtta fullängdsalbum utgivna 2000-2016 samlade i boken “Sjung ditt liv: alla låtar och en massa bilder” (Hellström, 2016). För att analysera låttexterna har jag använtmig av närläsning, inspirerat av musikforskaren Lars Lilliestams studie “Svensk rock: musik,lyrik, historik” (1998). Närläsningen resulterade i fem teman som låttexterna delades in i: Göteborg, berusningsmedel, romantik, självbiografiska berättelser och relationen till arbetarklassen. Utifrån de teoretiska utgångspunkterna performativitet, homosocialitet och genusslentrian undersöks tematikens innehåll genom dess användning av ord, beskrivningar av subjekt, platser och känslor för att blottlägga hur dessa fungerar att forma och konstruera maskulinitet. Genom min analys kan jag visa att Hellström konstruerar flera maskuliniteter, som uttrycks på olika sätt. Det här blottlägger maskulinitet som instabil, föränderlig och kontextberoende. Maskulinitetskonstruktionerna förändras beroende på vem eller vilka låttexterna riktar sig mot, eller görs tillsammans med. Ytterligare en aspekt somuppmärksammats är att låttexternas intertextuella referenser antyder på en homosocial kultur genom referenser till kanoniserade verk skrivna av män, manliga musiker och manligarbetarklass.

Den föreliggande studiens syfte var att undersöka förekomsten av en hegemonisk maskulinitet i manliga polisaspiranters beskrivningar av en inledande interaktion med polisens yrkeskultur, yrkesroll och rollförväntningar. Detta för att belysa hur polisrollen är baserad på traditionella föreställningar av maskulinitet samt för att eventuellt kunna identifiera möjliga förbättringsområden för den svenska polisen i dess arbete för inklusion och mångfald. Detta genomfördes med hjälp av fem semistrukturerade kvalitativa intervjuer med manliga polisaspiranter under deras femte termin på polishögskolan. Tidigare forskning har i dessa avseenden beskrivit förekomsten av maskulinitet inom polisen som problematiskt, där poliser som inte går i linje med maskulina ideal särbehandlas, eller utesluts. Resultaten påvisade att yrkeskulturen reproducerades genom att polisaspiranterna var angelägna om att låta deras yrkesroll formas enligt äldre yrkesnormativa definitioner av polisen. Vidare identifierades en polisiär jargong som syftade till att bilda en homosocialitet inom kåren på basis av informella strategier av insocialisering. Ytterligare resultat pekade på att det förekommer hierarkiseringen av maskulina attribut inom yrkesrollen, där en hegemonisk polisroll definierades enligt egenskaper av självsäkerhet, medvetenhet och fysisk förmåga. Enligt våra resultat ter sig således maskulinitet som en förutsättning för att lyckas som polis, där det bland annat redovisades för hur maskuliniteten underbygger den auktoritet som polisen besitter

Syftet med min studie är att undersöka hur Filip och Fredriks relation uppfattas av lyssnare. För att undersöka detta mer ingående studeras också vad det är i avsnittet som gör att de uppfattas på det viset. Metoderna jag använder mig av i min studie är fokusgruppsintervjuer och samtalsanalys. Det teoretiska skelettet i mitt examensarbete är genusperspektiv med inriktning på Connells maskulinitetsteori, samt Stuart Halls receptionsteori med fokus på encoding/decoding modellen. Resultatet i studien tyder på att samtliga deltagare av fokusgrupperna menade att deras relation uppfattades som en typisk bromance, en djup vänskap mellan två män. Fokusgrupperna menade också att de bland annat hade ett högt samtalstempo och att de inte hade en lika bred referenshantering till kvinnor som de hade till män. Analysen av poddavsnittet tyder på att en av anledningarna till varför Filip och Fredrik uppfattas så är då de lyfte 38 personer, varav sju av dem fick en mer ingående förklaring. De resterande 31 personerna fanns det en antydan om att vi som lyssnare skulle känna till. Av de 38 personerna var 5 av dem kvinnor, där tre av dem blev förklarade utifrån deras närmsta manliga anhöriga. Examensarbetets titel är ett citat från en av fokusgruppsdeltagarna som diskuterar frågan om hur de uppfattar relationen mellan Filip och Fredrik. / The purpose of my study is to investigate how Filip and Fredrik's relationship is perceived by listeners. To investigate this more thoroughly I also study what it is in the episode that makes them perceived in that way. The methods I use in my study are focus group interviews and call analysis. The theoretical skeleton in my study is gender perspective, focusing on Connell's masculinity theory, as well as Stuart Hall's reception theory focusing on the encoding/decoding model. The result of the study indicates that all participants in the focus groups believed that their relationship was perceived as a typical bromance. The focus groups also meant that they had a high speed in their conversation and that they did not have as wide reference management to women as they had for men. The analysis of the episode indicates that one of the reasons why Filip and Fredrik are perceived in that way is that they raised 38 persons, of whom seven were given a more detailed explanation. The remaining 31 persons had preconceived idea that we as listeners would already know about. Of the 38 persons, where five of them women, three of whom were explained by their closest male relatives.The title of this exam is a quote from one of the focus group participants, when I asked the question of how they perceived the relationship between Filip and Fredrik.

Inom privat sektor är kvinnor underrepresenterade på chefspositioner. Män anses enligt normen vara den naturliga ledaren, medan kvinnor möter otaliga hinder för att avancera då de inte når upp till samhällets bild av den ideala chefen. Statistik från år 2018 visar att könsfördelningen på chefspositioner i privat sektor utgörs av 67% män och 33% kvinnor. I och med ojämställdheten på chefspositioner är syftet med den aktuella studien att beskriva hur ledare arbetar med utvecklingsmöjligheter i praktiken och tolka det utifrån ett genusperspektiv. Teorin som ligger till grund för studien är ledarskapsverktygen motivering, feedback, utökat ansvar och befordran. Valet av ledarskapsverktygen har gjorts utifrån tidigare forskning med hänsyn till inkludering av både informella och formella aktiviteter. Motivering, feedback och utökat ansvar kan anses vara informella aktiviteter, vilka ledare kan använda i den dagliga verksamheten för att möjliggöra utveckling. Befordran å andra sidan kan ses som en formell aktivitet, vilket är det sista steget i processen som bekräftar goda prestationer. De fyra ledarskapsverktygen som ledare arbetar med ska främja jämlika utvecklingsmöjligheter. Homosocialitet, som innebär att män väljer män, påverkar arbetet med ledarskapsverktygen negativt och begränsar möjligheten till könsmångfald. Studien är av kvalitativ karaktär och empiriska data har samlats in genom en intervjustudie. Elva ledare med personalansvar från olika branscher har deltagit i semistrukturerade intervjuer, vars fokus var på de fyra ledarskapsverktygen. Empirin som erhållits från intervjuerna presenterar hur ledarna arbetar med ledarskapsverktygen, samt hur de förhåller sig till att ge likvärdiga utvecklingsmöjligheter till könen. Ledarnas svar visar att homosociala strukturer förekommer inom organisationerna. Emellertid är den negativa påverkan på kvinnors karriärmöjligheter inte lika framträdande som teorin indikerar. I diskussionen sammankopplas studiens empiri med teorin och identifierar två spår, de ledare som ser skillnader mellan könen och de som inte vill fokusera på kön alls. Studiens ena slutsats är att ledare bör arbeta med individanpassad motivering, prestationsbaserad feedback, kompetensbaserad tilldelning av utökat ansvar, samt objektiva befordringsförfaranden för att främja jämlika utvecklingsmöjligheter. Studiens andra slutsats är att spåret som beaktar könsskillnader anses tillgodose jämställda utvecklingsmöjligheter bättre då ledarna anpassar ledarskapsverktygen baserat på kön. / Within the private sector, women are unrepresented at managerial positions. According to the norm men are considered the natural leaders, while women encounter countless obstacles to advancing as they do not reach society’s image of the ideal leader. Statistics from year 2018 show that the gender distribution of managerial positions in the private sector consists of 67% men and 33% women. Due to the inequality in managerial positions, the purpose of the current study is to describe how leaders work with career opportunities in practice and interpret it from a gender perspective. The study is based on theory about the leadership tools motivation, feedback, extended responsibility, and promotion. The choice of leadership tools has been made based on previous research regarding the inclusion of both informal and formal activities. Motivation, feedback, and extended responsibility can be considered informal activities, which leaders can use daily to enable development. Promotion, on the other hand, can be seen as a formal activity, and is the last step in the process which confirms good performance. The four leadership tools that leaders work with should promote equal career opportunities. Homosociality, which means that men choose men, negatively affects the work with the leadership tools and limits the possibility of gender diversity. The study is of qualitative character and the empirical data has been collected through an interview study. Eleven leaders with personnel responsibilities from different industries have participated in semi-structured interviews, whose focus was on the four leadership tools. The empirical evidence from the interviews presents how the leaders work with the leadership tools, and how they provide equal career opportunities for the genders. The leaders' answers show that homosocial structures exist within the organizations. However, the negative impact on women's career opportunities is not as prominent as the theory indicates. In the discussion, the study's empirics are linked to the theory and identify two mindsets, the leaders who see differences between the genders and those who do not want to focus on gender at all. One of the study's conclusions is that leaders should work with individualized motivation, performance-based feedback, competence-based allocation of extended responsibility, and objective promotion procedures to encourage equal development opportunities. The second conclusion of the study is that the mindset that considers gender differences may better attain equal career opportunities since the leaders adapt the leadership tools based on gender.

Uppsatsen handlar om hur kvinnor och män skapas i och genom en rekryteringsföreställning. Syftet med uppsatsen är att identifiera vad som utgör rekryteringsföreställningen och analysera det utifrån ett genusperspektiv. Utifrån detta syfte har vi ställt 3 frågeställningar. Dessa var 1) Hur kommer kön till uttryck i en rekryteringsföreställning? 2) Hur konstrueras “kvinnligt” och “manligt” i och genom en rekryteringsföreställning? 3) Hur förklaras en ojämn könsfördelning av en rekryteringsföreställning? I uppsatsen utgår vi från ett socialkonstruktionistiskt och tolkande perspektiv. I uppsatsen analyserar vi en rekryteringsföreställning utifrån ett genusperspektiv. Studiens empiriska material består av jobbannonser, CV och personliga brev, personlighetstester, en tidigare studie samt intervjuer med personer involverade i rekryteringsprocessen.  I analysen ser vi hur cheferna målar upp en drömbild och har en värdering om en meritokratisk likabehandling. Ur rekryteringsprocessen trillar rekryter ut. Våra viktigaste upptäcker är att drömbilden skaver mot värderingen om en meritokratisk likabehandling eftersom egenskaperna som drömkandidaten tillskrivs är könade. Detta resulterar i konsekvenser som ett dominerande kön, homosocialitet, konformitet och kooptation. Vi tycker att detta gör att rekryteringsprocessen kan liknas med att baka en tårta.